Källkritik

Föra källkritiska resonemang utifrån fyra kriterier.

Övningsuppgift 1 – En introduktion till källkritik

Se filmen: Orka plugga: Källkritik - att söka och granska källor | UR Play

 

Förförståelse, vad kan ni om källkritik? (”Progressive brainstorming” efter filmen).

 

 

-       I par svarar ni på följande frågor:

1.    Vad är en källa?

2.    Vad är det att vara kritisk?

3.    När är du kritisk?

4.    Vad innebär det att vara källkritisk

-       Efter det diskuterar vi era svar i helklass.

-       Vi tittar på filmen (anteckna det viktigaste i din skrivbok):

 

 

 

Övningsuppgift 2 – Ämnesspecifika begrepp

Begreppen finns på nästa sida. Antingen skriver du direkt i häftet eller så skriver du i din skrivbok.

 

ENSKILT – Förklara vad varje begrepp betyder, de ord du inte kan slår du upp. Kom ihåg: inte en synonym, en FÖRKLARING

PAR – Diskutera era förklaringar. Se till att båda förstår vad orden betyder.

GRUPP – Vi går igenom alla begrepp

 

 

Begrepp	Förklaring
Källa
Kritik
Källkritik
Primärkälla
Sekundärkälla
Opartisk
Partisk
Äkthetskriteriet
Beroendekriteriet
Tidskriteriet
Tendenskriteriet
Konspirationsteori
Granska
Trovärdig/icke trovärdig
Skriftlig källa
Muntlig källa
”Fejknews”
”Fejkade webbsidor”
”Deepfejk”
Ursprung
Hemsida
Relevant
Irrelevant
Subjektiv
Objektiv
Källtillit

 

Övningsuppgift 3 – Öva på de källkritiska kriterierna

 

Använd de 4 kriterierna. Vi börjar med att visa er…

1.    Diskutera påstående efter påstående utifrån kriterierna i par

2.    Berätta vad ni kommit fram till i basgrupp3.     

Genomgång i helklass

 

 

Skulle du vara misstänksam om:

1. En klasskamrat säger att matematikläraren har brutit foten och därför inte kan göra ett prov till imorgon?
2. Google skickar ett mejl till dig som säger att du vunnit 10 000 dollar i en tävling?
3. Din mamma säger att skolan håller stängt en vecka för att taket har ramlat in?
4. Din kompis säger att i sociala medier kan du vinna en resa genom att sprida en bild av en flygbiljett för ett flygbolag?
5. Din mormor säger att Star Wars är den bästa film hon någonsin sett?
6. Din kompis berättar att rektorn ska förbjuda TikTok   eftersom mobilanvändning är farligt för barn?
7. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap  uppger att Hesa Fredrik ska höras varje måndag för att öka kunskapen om VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten)  ?
8. Statens medieråd säger att en ny åldersgräns  ska införas på filmer? Den nya åldersgränsen innebär att inga barn under 18 år får gå på bio utan målsmans sällskap.
9. FC Barcelona skickar ett mejl som säger att du kan vinna två biljetter till en match? Allt du behöver göra är att klicka på en länk.

 

Övningsuppgift 4 – Artikel om källkritik

-       Läs artikeln ”Därför ska du bry dig om källkritik” (ett stycke var)

-       Stryk under svåra ord under läsningens gång

-       Tillsammans tar ni reda på vad orden betyder

-       Läs artikeln igen

-       Sammanfatta det viktigaste i artikeln

-       Ställ 3 frågor till texten (svaren ska hittas i artikeln)

Artikel 1 – ”Därför ska du bry dig om källkritik”

 

Få ord känns lika slitna som källkritik. Det finns en anledning till det – källkritiken behövs. Men vilket ansvar har du själv, och vad kan du göra för att inte luras att sprida fejkat innehåll? 

Ingen vill bli lurad, oavsett om det handlar om skrämselpropaganda för produkter som ger cancer, blufföretag som vill blåsa dig på pengar eller ideologiska agendor. Du vill såklart inte vara en bricka i någon annans spel.

Men varför sprids då information, reklam eller nyheter, som medvetet bara ger en liten del av sanningen eller inte stämmer alls? Det finns väl ingen människa som vill bidra till att lögner och halvsanningar får fotfäste på nätet och i sociala medier?

Källkritik i vardagen är viktigt

Svaret är egentligen enkelt. Man glömmer eller slarvar med att dubbelkolla det man delar. Den vardagliga källkritiken är viktig: Vem är det som säger vad och varför?

Källkritik handlar om att lära sig att skilja sant från falskt, att avgöra vad som är trovärdigt, och att vara medveten om att olika avsändare har olika syften.

Det innebär att du själv måste ifrågasätta det du läser. Vem ligger bakom en undersökning som en tidning eller sajt skriver om? Är det en forskargrupp som presenterar resultatet av en vetenskaplig studie, eller kommer informationen ursprungligen från ett privat företag som vill sälja mer av sin vara?

Thomas Nygren, Uppsala universitet.
Foto: Kenneth Nygren

– Grundprincipen är att vi alla måste förhålla oss till vad vi läser och varifrån det kommer, säger Thomas Nygren, historiker och forskare om källkritik vid Uppsala universitet.

Tänk på att olika avsändare har olika syfte

Även helt sanna påståenden kan användas till olika ändamål. Ett politiskt parti och en dagstidning kan sprida samma nyhet – men de gör det av olika anledningar och med olika mål, ofta genom att lyfta fram just det som passar det egna syftet.

Det är inga konstigheter, egentligen, men samtidigt upplever många att det är svårare att vara källkritisk i dag än för bara tio år sedan. De flesta i Sverige använder sociala nätverk i dag, enligt rapporten Svenskarna och internet  , och som bekant kan vem som helst lägga ut vad som helst på nätet. Och vem som helst kan också sprida innehållet vidare på sociala medier.

– Det som tidigare var väldigt resurskrävande är nu lätt att sprida utan en stor budget, jämfört med om du tidigare skulle skicka ut en tidning och få den att se trovärdig och oberoende ut, säger Thomas Nygren.

När osanningar påverkar demokratin

Sociala medier har länge varit en viktig plattform för de som aktivt vill skapa desinformation. Till exempel visade studien "What Are French Voters Sharing Over Twitter?"  från Oxford University att en fjärdedel av all information med politisk anknytning som spreds på Twitter i samband med det franska presidentvalet 2017 baserades på missvisande fakta.

Fejkade nyheter var något som diskuterades flitigt i samband med presidentvalet i USA 2016 och den diskussionen har knappast avtagit sedan dess. Efter valet 2016 gjorde den digitala publicisten Buzzfeed en undersökning   som pekade på att fejkade nyheter fick större engagemang på Facebook jämfört med nyheter som ansågs som trovärdiga.

 

Demonstration i Los Angeles, november 2017. Foto: Alex Radelich

– Den stora risken är just när det lyfts fram felaktig eller vinklad och vriden information som hotar demokratin eller innehåller riktigt allvarliga medicinska felaktigheter, säger Thomas Nygren.

De falska nyheter som sprids mest på nätet ser ofta trovärdiga ut. Så pass trovärdiga att de kan lura rutinerade journalister, politiker och experter som borde veta bättre.

Vanliga sätt att fejka trovärdighet är att ha en vettig webbadress, förse sitt material med många referenser (som kan vara riktiga eller påhittade i sig), samt ha tydliga kontaktuppgifter. Det är lätt att dölja den verkliga avsändaren bakom en webbadress eller anonyma konton på sociala medier som Twitter och Facebook.

För mottagaren är det också svårt att hålla koll på den stora mängd sajter, konton och källor som finns på nätet.

– Informationsflödet sköljer över oss och vi får mindre hjälp i dag att sortera det. Om vi läser eller hör något sägas flera gånger följer vi det, säger Thomas Nygren.

Det var bättre förr – eller?

Trots att ordet används oftare i dag så är källkritik inte något nytt. Desinformation, det vill säga uppdiktad eller förvrängd information, användes flitigt under kalla kriget och termen ska ha myntats av Josef Stalin efter andra världskriget, enligt Washington Posts artikel "Before ‘fake news,’ there was Soviet ‘disinformation'.  "

– Under Kalla kriget cirkulerade det massor av planterade, falska nyheter, där syftet var att få in sin världsbild i andra människors medvetande och sprida den runt om världen. Men även längre tillbaka i tiden har det förekommit olika former av manipulation för att få människor att tycka och tänka olika saker, berättar Thomas Nygren. 

Joseph Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill utanför Sovjets ambassad under Teherankonferensen 1943. Foto: Public domain

 

Lobbygrupper av olika slag har funnits länge, och i krig har det varit vanligt med underrättelsetjänster som alla jobbat med att få ut sitt eget perspektiv på världen. Tidigare fick människor förlita sig på vad de fick veta i tidningar, tv och radio. I dag har vi lättare att kolla upp om något är sant.

Enligt undersökningen Svenskarna och internet   är det knappt några svenska internetanvändare som tror att all information de tar del av på internet är pålitlig, men ungefär hälften tror ändå att merparten av informationen de tar del av på internet är det. 

Det är både bra och dåligt.

Samtidigt som nätet gjort att lögner enklare sprids, är det också ett fantastiskt verktyg för att kontrollera om något är sant eller inte. Det var avsevärt svårare förr.

Vad kan du själv göra?

Som individer har vi själva ett ansvar för att inte sprida obekräftad information vidare. För att inte själva bli lurade – och för att inte lura andra. Du vet att det finns aktörer som jobbar aktivt för att lura dig eller andra på pengar, eller som vill driva en ideologisk agenda.

Därför måste du tänka till innan du trycker på delaknappen.

– Vi behöver vara delningskritiska. Det vill säga att vi måste ha koll på vad det är vi delar innan vi gör det, och komma ihåg att allt vi gör på nätet sprider sig, säger Jutta Haider, som är forskare vid Lunds universitet, inriktad på digitala kulturer och algoritmer.

Jutta Haider, Lunds universitet.
Foto: Kristina Alexanderson

 

Jutta Haider tycker att vi inte bara ska fundera över vår källkritik utan också över vår källtillit, det vill säga vilka källor vi känner förtroende för. 

– Vi hinner inte lägga tid på att granska alla påståenden vi stöter på i sociala medier. Därför behöver vi hitta källor som vi faktiskt litar på. Då kan vi i en nyhetssituation jämföra information från andra källor med dem. Det är ett första steg, enligt Haider.

Så vad kan man göra föra att bli en bättre internetanvändare? Thomas Nygren menar att nätet i sig kan vara ett hjälpmedel för att lösa nätets problem. 

– Googla och se om det finns någon bevisföring eller om det handlar om löst tyckande eller tänkande. Titta på det du läser och fråga dig själv varifrån informationen kommer. Jämför informationen från flera källor och kolla särskilt vad trovärdiga källor säger om saken. Det gäller att på ett klokt sätt kombinera vad som är vetenskapligt bevisat med granskade nyheter. Genom att börja där kan du sedan lättare förhålla dig till det som är vridet.

Genom att vara uppmärksam och tänka efter slipper du inte bara bli lurad personligen – du gör också hela vårt samhälle en stort tjänst.

SKRIBENT                   Johanna Lundeberg

Publicerad: 11 oktober, 2018

Uppdaterad: 10 februari, 2021

 

Övningsuppgift 5 – Granska fejkade sidor på nätet

Titta på filmen: https://urskola.se/Produkter/191017-Kallkritik-Fejkade-sidor

-       Anteckna det viktigaste under tiden

-       I par återberättar ni för varandra vad filmen handlar om, vad som är det viktigaste

-       Svara på följande frågor i par:

1.    Vad är typiskt för en fejksida på internet?

2.    Vilka syften kan ligga bakom fejksidor, fejkskribenter och fejknyheter? Vad vill den som gör sidan uppnå? Ge flera förslag.

3.    Hur ska man förhålla sig till nyheter som man tar del av i sina sociala flöden?

4.    Är det okej med fejksidor på nätet? Ta fram argument både för och emot.

-       Genomgång i helklass

 

 

Övningsuppgift 6 – Artikel om fejkade webbsidor

-       Läs artikeln i par, ett stycke var

-       Stryk under svåra ord

-       Slå upp de svåra orden och diskutera er fram till en gemensam förklaring

-       Läs artikeln igen

-       Sammanfatta vad artikeln handlar om

Artikel 2 – ”Vet du vad "fake news" är?”

Innan det amerikanska presidentvalet 2016 var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?

"Fake news" har på kort tid blivit ett allt mer återkommande begrepp i samhällsdebatten. Trots det är det många av oss som använder begreppet felaktigt.

– Det är ett problematiskt begrepp att hantera, inte minst för att Donald Trump under sin tid som president använde det för att smutskasta etablerade medier, säger Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet.

Enligt Thomas Nygren används "fake news" idag för att beskriva två olika saker.

Innan det amerikanska presidentvalet 2016 var det inte många som hade hört uttrycket "fake news". Idag är det omöjligt att undvika det. Men vet du vad begreppet egentligen betyder?

"Fake news" har på kort tid blivit ett allt mer återkommande begrepp i samhällsdebatten. Trots det är det många av oss som använder begreppet felaktigt.

– Det är ett problematiskt begrepp att hantera, inte minst för att Donald Trump under sin tid som president använde det för att smutskasta etablerade medier, säger Thomas Nygren, docent i historia vid Uppsala universitet.

Enligt Thomas Nygren används "fake news" idag för att beskriva två olika saker.

Fake news i sin ursprungliga betydelse

Desinformation har funnits i alla tider, men den moderna formen som begreppet "fake news" avser är ett relativt nytt fenomen som har gått hand i hand med teknikens och inte minst internets utveckling.

 

– På 1990-talet såg man internet som en demokratisk kraft i det fria informationssamhället. Men med åren har det kommit nya typer av information som kallar sig nyheter och efterliknar nyheter, men som är desinformation. Tekniken har gått fram så mycket att vem som helst idag kan sprida "fake news" på ett sätt som ser både professionellt och trovärdigt ut, säger Thomas Nygren.

Exempel på fake news

I november 2016 avslöjade amerikanska digitaltidningen Buzzfeed att över 100 sajter registrerade i Makedonien systematiskt spred falska nyheter via Facebook

Genom att hitta på politiska nyheter som tilltalade de olika sidorna av den då pågående amerikanska valrörelsen tjänade bolagen stora pengar varje gång någon gick vidare från Facebook till deras egna sajter och klickade på deras annonser.

Liknande sajter finns även i Sverige och under senare år har det flera gånger hänt att politiker och andra myndighetspersoner fått gå ut och dementera falska uppgifter som skrivits om dem.

I slutet av 2016 fick en artikel som påstod att Sveriges statsminister Stefan Löfven bar en klocka av märket Patek Philippe, värd runt 270 000 svenska kronor, stor spridning på sociala medier.

Först när tidningen Metro sökte Stefan Löfvens pressekreterare visade det sig att nyheten var felaktig.

"Klockan på bilden togs fram av fackförbundet IAM (International association of machinists and aerospace workers) på 1980- eller 90-talet. Statsministern har haft den sen 1990-talet", förklarade Ingela Nilsson, pressekreterare, i ett mejl till fejkavslöjarsajten Viralgranskaren  , som numera är nedlagd (grundarna till Viralgranskaren startade 2020 Källkritikbyrån  istället).

Fake news som politiskt slagträ

Den andra användningen av "fake news" etablerade sig på allvar under 2016. I sin kampanj för att bli USA:s president började Donald Trump använda begreppet för att attackera den amerikanska pressen och fick många av sina anhängare att hålla med om att landets stora nyhetsorganisationer sysslade med medvetna lögner och liberal propaganda.

Som president har han sedan fortsatt att trumma in sitt budskap om att negativa skriverier mot honom är mer än bara negativa – de är direkt falska.

På Twitter kallar han frekvent seriösa nyhetsförmedlare som CNN och New York Times för lögnaktiga.

– När Trump använder begreppet "fake news" handlar det ofta om att smutskasta etablerade medier som granskar makten, säger Thomas Nygren.

Men bara för att Donald Trump och många andra har börjat använda uttrycket lättvindigt ska inte andra ta efter. Jonas Andersson Schwarz, mediesociolog på Södertörns högskola, betonar vikten av att veta vad som verkligen bör kallas "fake news" – alltså ursprungsdefinitionen av uttrycket – och inte använda termen felaktigt.

– För mig som forskare är definitioner viktiga. Vi måste vara väldigt noga med vad vi menar med "fake news". Det handlar inte om sånt som råkar vara ogrundat eller osant i största allmänhet, utan termen har en mycket snävare mening. "Fake news" åsyftar fabricerat material som avsiktligt utformats i syfte att få sidvisningar eller klick och därmed ekonomisk vinning, alternativt avsiktlig desinformation för att vilseleda allmänhet eller specifika målgrupper, säger han. SKRIBENT                 Anna Hedlund

Publicerad: 11 oktober, 2018

Övningsuppgift 7 – Granska Youtube

Arbeta i grupper och besvara frågorna:

• Vad är Youtube för sorts webbplats?
• Berätta kort om webbplatsens historia. När och hur startades tjänsten? Varför startades tjänsten?
• Använder du Youtube? Om ja, ge exempel på kanaler du följer och vad du söker där.
• Vilka är de största Youtube-kanalerna och hur vet du det?

Granska klippet:

Run Like a Girl - Commercial (youtube.com)

Granska klippet:

Volvo Trucks - The Epic Split feat. Van Damme (Live Test) (youtube.com)

 

Använd följande frågor:

1.    Vad handlar filmklippet om? Sammanfatta innehållet. Skriv en kort sammanfattning.

2.    Vem är den tänkte mottagaren? Vilka känslor väcker filmen? Vad vill filmmakaren att mottagaren ska göra, känna, tänka?

3.    Vilket är syftet med filmen? Framgår det när du ser klippet? Hur? Ta fram exempel.

4.    Hur många har sett klippet? Varför presenteras den informationen på Youtube?

5.    Vem är avsändaren? Hur presenterar avsändaren sig på Youtube? Titta på deras kanal.

6.    Vilka klipp rekommenderar Youtube i samband med filmen? Är dina rekommendationer samma som dina kompisars? Om ja, varför tror du att det är så? Om inte, vad kan det bero på?

 

Övningsuppgift 8 – Granska konspirationsteorierna

Arbeta i par och svara på frågorna.

1.    Hur är du när du är kritisk? Ge konkreta exempel.

2.    Vad innebär det att vara kritisk mot en källa? Är det samma sak som att vara kritisk? Ge två konkreta exempel.

3.    Vad innebär det att vara konspiratorisk? Har du varit konspiratorisk någon gång? Berätta gärna.

 

Genomgång i helklass.

I par ska ni läsa (båda artiklarna finns i häftet):

Artikel 3 – ”Fem av de mest omskrivna konspirationsteorierna”

Artikel 4 – ”Experten: därför tror vi på konspirationsteorier”

 

 

Svara på frågorna i par och var beredda på att redovisa era svar för gruppen och klassen:

1.    Varför tror människor på konspirationsteorier?

2.    Vad är en konspiration?

3.    Välj en av de fem konspirationsteorierna i artikeln som ni vill undersöka mer. Ta reda på mer fakta om teorin, GLÖM INTE att skriva ner källorna ni tagit information från.

4.    Var källkritiska (använd de 4 kriterierna) och var beredda på att redovisa för gruppen eller klassen.

 

Övningsuppgift 9 – övning inför prov

Uppgifter

Prov

Efter att vi arbetat oss igenom alla övningsuppgifter är det dags för bedömningsuppgift. Den här gången kommer vi ha ett prov. Du ska kunna resonera om olika källors tillförlitlighet och relevans utifrån de 4 källkritiska kriterierna. Du kommer få 3 olika texter (3 olika källor) som handlar om samma ämne. Använd begreppen vi lärt oss.