Kartläggning utifrån valt utvecklingsområde - Vart är vi?

Vi har idag barn på oliks nivåer när det kommer till språk, vissa språkar med ord andra med ljud eller med tecken.

Mål och syfte med aktivitet - Vart ska vi?

Förskolans fokusmål

Läroplansmål: Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla: förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Förväntat lärande - För att barnen ska få förutsättningar för att kunna kommunicera multimodalt med varandra, med vuxen samt att kunna problemlösa vid konflikter och missförstånd samt samspela med varandra

Stöd i forskning och vetenskap; Utan social kommunikation sker ingen utveckling av vare sig språk eller tänkande. Språket är en kulturell produkt som påverkar barnets sociala funktioner. Vygotskij betonar att god språkutveckling är en viktig förutsättning för hela barnets utveckling. Språket är grunden i ett komplext system där alla utvecklingsområden står i ömsesidig beroendeställning till varandra. Han anser att den kognitiva utvecklingen hos barn hänger samman med barnets förmåga att bemästra tänkandets sociala medel, språket. Och barnets sociokulturella erfarenheter och upplevelser spelar en viktig roll för dess språkutveckling. Selander och Kryss (2017) presenterar sin studie om det multimodala perspektivet i boken Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Perspektivet fokuserar på lärande som kommunikation och tecken skapande aktiviteter, på hur information bearbetas och omformas till kunskap, så kallas re- design. Multimodalitet är ett begrepp som ofta använts inom literacy. Det står för text skapande verksamheter och har dess rötter inom semiotiken (Björklund 2017). Selander och Kress (2017) beskriver multimodalitet med utgångspunkt i de resurser av olika sorter som finns till hands för att tolka världen.

Hur gör vi?

Språket är det som genomsyrar utbildningen, och språket är en nyckel till framgång. Barn som ska lära sig ett nytt språk behöver stimuleras att delta i aktiviteter som uppmuntrar interaktion tillsammans och enskilt.

Hur arbetar vi med språkutveckling på förskolan?

Genom att använda vi använder oss av rim & ramsor samt sånger i både stor samling men även i smågrupper så som vid matbord eller i våra aktivitets grupper.

Vi läser även böcker och använder oss av flanosagor, Polyglutt, sagor med rekvisita även det i stor samling men även i smågrupper.

Arbeta med TAKK samt bildstöd AKK - vi använder oss av Tecken som stöd (TAKK) TAKK är en metod att stödja kommunikation. TAKK är inte detsamma som svenska teckenspråket, men bygger på dess tecken. Tecknen används tillsammans med tal, som stöd vid språkutveckling och på den nivå där barnet befinner sig.

Under hela barnets dag arbetar vi aktivt för att benämna olika begrepp, leka med ord samt använda ett expansivt språk.

Vi har högläsning varje dag innan lunch, vi uppmanar och har alltid böckerna tillgängliga för den spontana läsningen också. Att ha ett förskolebibliotek på avdelningen menar Ulf Malmqvist i sin bok om förskolebibliotek är en förutsättning för barnens språkutveckling.

På skolverkets hemsida står det om högläsning och dess positiva effekter, man påvisar då kring ökad fantasiförmåga, ökat intresse för skrift och bild men också en stor påverkan på språkutvecklingen.

Genom högläsningen ökar barnens ordförråd, muntligt berättande och barnens talspråk.

Hur gör vi pedagoger?

Vi pedagoger uppmuntrar och utmanar barnen medvetet utifrån deras intressen och behov för att stimulera deras utveckling. Vi har ett förhållningssätt grundat där varje barn ska få bli sedd, hörd och få komma till tals.

Under barnens vistelsetid på förskolan får de erfara att vi pedagoger:

*Leker tillsammans och med upptäcker med barnen.

*visar glädje/intresse av att vara aktiva tillsammans med barnen.

*vara upptäckare tillsammans med barnen.

Vad menas med språkutveckling i förskolan?

Språk består av talat språk, ord, kroppsspråk, bildspråk, tankespråk och skriftspråk. Barnen behöver alla sina olika språk och förskolan ska stimulera barnen till att utveckla alla sina språk. Till exempel måste vi se att modersmålet är en tillgång för deras identitetsutveckling. Människan använder alla sina sinnen när hen lär sig ett nytt språk, det tar cirka 10 000 timmar. För att orka med detta är det viktigt att språkträningen är rolig och stimulerande. Vi som pedagoger måste ha en grundläggande respekt för barnen och föräldrarnas kultur och språk och visa ett äkta engagemang för att nå fram till dem. Flerspråkighet är en tillgång för individen och samhället och att vi ställer lika krav och har samma höga förväntningar på de flerspråkiga barnen är en stor framgångsfaktor. Vi uppmanar alltid föräldrarna att fortsätta med modersmålet under hela barnens liv för att hjälpa barnen i deras språkutveckling.

Flerspråkighet i förskolan;

Flerspråkighet är alltså inte en egenskap utan en kompetens, och med rätt stöttning från vårdnadshavare och förskolepersonal har barn stora möjligheter att utveckla en flerspråkig kompetens. Förskolan har en viktig roll i att lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer. I den reviderade läroplanen står det i del 1 under rubriken Förståelse och medmänsklighet: ”Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mångfald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.

Språk och kommunikation

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter