VT25- Nationella minoriteter ( åk 5)

I det här arbetsområdet ska vi lära oss om de nationella minoriteterna i Sverige; samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Vi ska också få lärdom om de nationella minoritetsspråken; finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska.

Vad ska du kunna?

• veta vad ett minoritetsfolk är
• vilka fem Sveriges minoriteter är
• berätta om dessa fem minoriteters kultur och historia
• veta vilka rättigheter de nationella minoriteterna har i dag.
• veta hur man använder en kartbok

Hur ska vi lära oss detta?

• föreläsning
• filmer 
• läsa olika texttyper inom ämnesområdet
• skrivande utifrån ämnesspecifika begrepp (cirkelmodellen)
• fördjupning i ett valfritt valt minoritetsspråk 
• prov/diagnos 

Vad som kommer att bedömas:

• aktivt deltagande
• aktivt deltagande i diskussioner. 
• faktatext 
• muntlig framställning 
• prov/diagnos 
• använda ett korrekt språk och struktur i dina faktatexter

Ämnesspecifika begrepp:

minoritet, minoritetsfolk, högtider, traditioner, diskriminering, svensk lag

samer, sverigefinnar, tornedalingar, judar och romer, jiddisch, samiska, finska, romani chib och meänkieli

folkgrupp, Sapei, Sameland,  jojk, sameskola, sameting, Sovjetunionen, kväner, lantalaiset, 

förintelsen, konvertera, nazister, folkmord, koncentrationsläger

Skönlitterär bok i samarbete med svenskämnet:

 

Nationella minoriteter (SH)

Vecka	Ämnesinnehåll	Film	Quiz
	Läromedel Mål och förväntningar Vad är en minoritet? Diskriminering Samer (repetition)   Ämnesspecifika begrepp: minoritet, folkgrupp, diskriminering, riksdag & mänskliga rättigheter. Sameland, Sapmi, skriftspråk, kyrkböcker, präster, samiska, renskötsel, identitet, jojka, urfolk, sameskola, parlament & sameting.     Uppgift: Tankekartor + skrivande. KATITZI - Barnhemmet (del 1–6) – jämföra med läseboken.   Undersöka Sverigeeartan (Norrland, fjällen)	Andrea hälsar på – hos Brita (samer) Nationella minoriteter i Sverige
	Läromedel Sverigefinnar Tornedalingar     Ämnesspecifika begrepp: Finland, finska, självständigt, världskriget, Sovjetunionen, krigsbarn & företag.  Älv, gräns, dalgången, kväner, lantaliset, meänkieli, ockuperade.     Uppgift: Tankekartor + skrivande. KATITZI - Barnhemmet (del 1–6) – jämföra med läseboken. Undersöka kartan Värmland, Dalarna, Norrland, Ryssland & Finland. Undersöka Torn älv, Östersjön & Bottenviken	Andrea hälsar på – hos Ellen (tornedalingar)   Andrea hälsar på – hos Jami (sverigefinnar).
	Läromedel Judar Förintelsen (HI) Romer   Ämnesspecifika begrepp: förintelsen, andra världskriget, konvertera, förföljda, riksdag, folkmord & koncentrationsläger.   Uppgift: Tankekartor + skrivande. KATITZI - Barnhemmet (del 1–6) – jämföra med läseboken. Undersöka kartgeografi (Tyskland, Polen, Rumänien, västra Europa, Indien med mera).	Andrea hälsar på – hos Nadja (romer)   Andrea hälsar på – hos Marcus (judar)   Nathans judiska historia
	Avslutande faktatext alternativt argumenterande text
P	R	O	V

 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att utifrån geografiska frågor beskriva och analysera omvärlden med hjälp av geografins metoder och verktyg.
• förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
• förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.
• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

Centralt innehåll

• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
• Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
• Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
• De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
• De nationella minoriteterna judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar: kultur, historia och rättigheter.
• Aktuella samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Hur budskap, avsändare och syfte kan urskiljas och granskas med ett källkritiskt förhållningssätt i såväl digitala medier som i andra typer av källor som rör samhällsfrågor.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Sammanfattning av texter.
• Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Uppgifter

Inför prov

Nationella minoriteter.pdf

minoriteter-frågasvar.pdf