Kemins grunder & kolets kemi åk 8 vt24

Denna kurs blir ett litet hopplock av den kemi jag anser är viktig att eleverna får med sig upp i åk 9 och vidare ut i livet. Vi repeterar grunderna i kemi (ca 2 veckor) och ska sedan lära oss mer om det livsviktiga grundämnet kol och dess kretslopp i naturen.

Lärandemål:

Du ska kunna beskriva och förklara:

1. Hur atomer och joner är uppbyggda av protoner, neutroner, elektroner.
   Du ska känna till egenskaperna (laddning) hos atomens byggstenar och kunna rita en atommodell med flera elektronskal. Du ska kunna tolka en atommodell och peka ut vad som är vad i denna.
2. Skillnaden mellan en atom och en jon.
3. Skillnaden mellan grundämnen, molekyler och kemiska föreningar.
   
4. Vad en kemisk reaktion innebär, samt redogöra för fotosyntes och förbränning.
5. Du ska kunna namn och kemisk beteckning på följande ämnen utantill: Syre, Kol, Väte, Koldioxid, Vatten.
6. Använda dig av periodiska systemet för att hämta information om olika grundämnen
7. Rita och tolka modeller av vanliga grundämnen, molekyler och kemiska föreningar som vi jobbat med, t.ex. koldioxid, syrgas och vatten.
8. Kolatomens egenskaper
   Kolatomen har 4 valenselektroner och vill därför skapa fyra bindningar till andra atomer som den kan dela elektroner med (kovalent bindning). Eftersom kolatomen binder fyra andra atomer finns otroligt många kombinationer som kol kan skapa, vilket medför att det finns så många organiska ämnen (över 90% av alla kemiska föreningar som människan känner till är organiska).
9. Olika molekylmodeller
   I en molekylmodell är kol ett svart klot, syre ett rött klot och väte ett vitt klot. Vatten har en röd och två vita i vinkel, koldioxid är en rak molekyl med två syre och en kol i mitten. Vi övade på att rita molekylmodeller när vi ritade förbränning av bensin i en bil. Vi har också övat genom att bygga molekylmodeller.
10. Hur kunskap om ett ämnes egenskaper kan användas i olika separationsmetoder.
    En stor molekyl har högre kokpunkt än en liten eftersom att den har svårare att övergå i gasform när den är stor. Detta utnyttjas i oljeraffinaderier där små kolväten separeras från längre kolväten.
11. Förbränning av organiska föreningar
    Vid förbränning av organiska föreningar sker en kemisk reaktion med syre och det bildas koldioxid och vatten. För betyget A kommer jag kräva att du balanserar kemiska reaktionsformler, exempelvis förbränningsreaktioner.
    
12. Kolets kretslopp och vad som driver det (fotosyntes och förbränning)
    Du bör kunna rita upp kretsloppets alla delar, med fotosyntes, cellandning hos djur och nedbrytare samt förbränning av fossila bränslen. Kretsloppet börjar och slutar med luftens koldioxid.
13. Hur olja bildades och hur bildandet hör ihop med fotosyntesen
    1) växter och djur innehållande organiska föreningar (t.ex. glukos)
    2) hamnade av olika anledningar i en miljö utan syre och/eller nedbrytare
    3) packades sedan in under lager på lager av sand och lera
    4) det utsattes för högt tryck och hög temperatur nere i marken
    5) omvandlades under miljontals år till kolväten i naturgas och olja.

Laborera, planera och redogöra för resultat och slutsats:

14. Du ska alltid kunna följa säkerhetsregler och laborationsplanering.
15. Du ska förstå skillnaden mellan resultat och slutsats.

Bedömning

Skriftligt prov.
Inlämningsuppgift rita kolets kretslopp.
Laboration "koldioxid i världshaven" - följa planering, skriva ner resultat och slutsats.

Instudering

• Lärobok Spektrum Kemi light
  s. 8-18 kemins grunder
  s. 41-42 koldioxid
  s. 100-105 kolets kemi
  s. 119-123 fotosyntesen och kolhydrater
  s. 157-167 kol och förbränning
  Totalt ca 35 sidor.
• Filmer: atomen, kolatomen, kolväten, kolets kretslopp, fossila bränslen
• Instuderingsuppgifter i häften 3 st.
• Begreppslista på quizet.se

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Separations- och analysmetoder, till exempel filtrering, fällning, pH-mätning och identifikation av ämnen.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.