Läroplansstrategier 4 - Galaxen läsåret 23/24

Denna planering omfattar alla målområden i Lpfö 18

 

Planering för Läroplansstrategier Läsåret 23/24

 

Avdelningens/gruppens namn:

Galaxen

 

Ansvariga pedagoger:

Hanna, Camilla, Ivleen och Tessan

 

Mål: Nedanstående mål är hämtade från Förskolans läroplan Lpfö 18

Indikatorer: Så här vet vi att vi är på väg mot målet

 

2.1 Normer och värden

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring normer och värden:

Fokusera på "teambuilding" för att bibehålla goda relationer mellan både barn och barn-pedagog då det leder till en trygghet med varandra och samt förståelse för varandra. Detta kommer göras genom gemensamma lekar och aktiviteter för att barnen ska få skapa gemensamma erfarenheter samt bygga en lärgemenskap. Fruktsamling på fm där vi går genom dagen, reflekterar och samtalar med varandra om olika saker som känns aktuella just nu samtidigt som vi äter frukt.  2 fasta “samlingsgrupper” a och b, (14 respektive 15 barn/grupp). Vi kommer sedan att arbeta i tvärgrupper genom att grupp a delar upp sig i hälften utifrån val ute/inne och slåss samman med de barn som gjort samma val från grupp b. På så sätt får barnen både möjlighet att ingå i olika konstellationer och får möjlighet att lära känna varandra utifrån sitt egna val. Uppmuntra barnen att försöka själva och ta hjälp av en kompis likaså uppmuntra de som kan att fråga om de som inte kan behöver hjälp. Använda oss av "smaksked" för att uppmuntra barnen att smaka utan att öka tallrikssvinnet. Skapa en medvetenhet kring material och motverka massproduktioner genom att visa, samtala och förklara varför utifrån de olika aspekterna ekonomi, socialt och miljö. Reflektera med barnen samt göra aktiviteter kring hur man känna om man är utanför/ensam och hur man kan göra för att hjälpa. Ge barnen fler verktyg och bredda deras perspektiv. Använda oss av rollekar.

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring normer och värden:

bjuder in ensamma och delar med sig använder förbrukningsmaterial sparsamt och medvetet (dvs. slösar inte)

 

2.2 Omsorg, utveckling och lärande

Lärande identitet

Utbildningen ska stötta barnen till att utveckla en positiv lärandeidentitet som barnet har nytta av under sitt fortsatta lärande på förskolan, i skolan och i det fortsatta livet.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• självständighet och tillit till sin egen förmåga
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära 
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring lärandeidentitet:

olika uppdrag med problem som barnen får försöka lösa tillsammans, blanda enklare med svårare så alla kan känna att de kan bidra utifrån sin förmåga och kunskap reflektera tillsammans - Hur kan man göra? Vad var svårt och hur gjorde ni för att ta er förbi det? uppmuntra att försöka själv eller med kompis, stärka barnen att våga testa sin teori (även om vi vet att det inte kommer gå), utvärdera efter och hjälp barnet framåt  tillgänglig och utmanande lärmiljö där barnen kan utforska på egen hand Vi fortsätter stötta och utmana barnen i nya aktiviteter Repeterar gamla aktiviteter Fortsätta att låta barnen observera och göra tillsammans med en kompis men därefter pusha dem att göra en gång och ge dem val att testa en gång själva innan gruppaktiviteter så de vet hur aktiviteter går till/vad som förväntas av dem.

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring lärandeidentitet:

barnen kommer själva med förslag på problemlösning som inte innefattar en vuxen (exempelvis hur man ska få upp bollen ur rabatterna)

 

Språk och kultur

Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv och att synliggöra olika kulturer.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring språk och kultur:

Tydliggörande pedagogik (bildstöd och TAKK) - kommunikationskartor, bildschema och “veckans ord” (både som bildstöd, TAKK-tecken samt vad det heter på olika språk: svenska, engelska, arabiska och de modersmål som finns i barngruppen) Hälsningsfraser och sånger på olika språk Introducera lekar från olika länder och kulturer Läsa mycket både bildsagor och kapitelböcker, gestalta sagor, fritt berättande (sagohatten).  Skapa egna böcker, prata om författare etc - ex Galaxens Magiska Bok volym 2. ”Läsa bilder” dvs lösa en saga genom att prata fritt och hitta på en berättelse utifrån bilderna och inte använda texte Bokstäver i lärmiljön som barnen kan leka med, tillgängligt skrivmaterial Ordbilder i lärmiljön tillsammans med bild på föremålet/materialet Arbeta med namnbilder på olika sätt och att skriva sitt egna namn Leka med ord - rim, ramsor, baklängesord mm. Hitta gemensamma nämnare mellan olika ord/namn osv. Uppmärksamma barnen på olika ordbilder och bokstäver i deras vardag. Dagliga samtal vid olika situationer, uppmuntra barnen att prata och föra diskussioner Ställa öppna frågor, försöka undvika slutna (ex “ja och nej”-frågor) Utmana och uppmuntra barnen att utveckla sina tankar och sitt resonemang på olika sätt. Alfabet tillgängligt på väggen - både det svenska (A-Ö), teckenspråks-alfabet samt andra länders alfabet (arabiska, kinesiska osv)

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring språk och kultur:

Barnen kan berätta/skriva en berättelse med röd tråd (början, mitt och slut)

 

Matematik

Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring matematik:

Material i lärmiljön där barnen kan räkna och mäta (ex linjaler, måttband, siffror mm) Vattenlek och olika volymmått vid regn och varmare väder utomhus Matematik i köket där barnen får hjälpa till att baka ex lera, scones, muffins mm. (mäta, räkna, jämföra mm). Matematikpromenader på våra utedagar Använda matematiska begrepp som en naturlig del i samtalen med barnen ex. prepositioner (på, av, under, i m.fl), jämförelseord (större, mindre, tyngre etc) och tidsbegrepp (snart, om en timme, fem minuter etc) antalsbegrepp (hur många barn är vi idag, kan du ta två papper, halv eller fjärdedel osv.) Tärningslekar med olika uppdrag Uppskatta olika mängder utan att räkna dem Räkna och jämföra samma antal av olika saker

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring matematik:

Barnen kan lägga och fortsätta ett påbörjat mönster Barnen kan olika jämförelsebegrepp så som "bred, bredare, bredast"

 

Hälsa och rörelse

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring hälsa och rörelse:

rörelseramsor och rörelsesånger är en naturlig del i utbildningen gå till lekplatser och platser som utmanar motoriken stöttar barnen att våga testa och utmana sin motoriska förmåga/ta risker (exempel klättra högt, balansera mm) men under säkra former utevistelse varje dag där barnen ges möjighet att gå på olika terränger lekar och aktiviteter där barnen turas om att leda och följa varandra arbeta med “stopp min kropp” rörelse- och motorikpass varje dag

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring hälsa och rörelse:

barnen vågar utmana sig själv och ta medvetna risker (ej farliga), exempelvis att våga vara med trots risk att göra bort sig/komma sist

 

Skapande

Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. Skapande är både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• fantasi och föreställningsförmåga
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring skapande:

tillgängligt material i ateljen som barnen kan använda när de själva önskar färglära - färgernas namn, hur man blandar fram olika kulörer (färger) och nyanser (ljus/mörk) utklädningsmaterial i lärmiljön musik och dans är ett naturligt inslag i utbildningen dramatisera sagor och låta barnen återberätta sagor genom att dramatisera, sjunga eller teckna dem klappa/stampa takt dagligen erbjuda aktiviteter där barnen får möta och lära sig använda olika verktyg i sitt skapande

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring skapande:

barnen kan använda olika verktyg på korrekt sätt (sax, penna, lim, klister mm)

 

Naturvetenskap och teknik

Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap
• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring naturvetenskap och teknik:

konstruktionsmaterial i miljön som barnen kan arbeta med. Både bygga stora kojor och små konstruktioner.  skapa konstruktioner som har olika funktioner ex kan röra sig eller annat skapa med hjälp av papper ex. rulla långa pinnar av tidningar som kan användas som skelett i olika konstruktioner reflektera kring olika vardagsföremål syften och kring vilka problem de löser samt vilka andra användningsområden de skulle kunna ha identifiera likheter och skillnader mellan olika vardagsföremål fasta utedagar och Mias kiosk där barnen får vistas ute i naturen och skapa en relation till naturen och miljön plantera i våra odlingslådor följa naturskiftningarna i vår dunge undersöka fokus och brännpunkt med hjälp av projektorn ex. "fånga bilden" på ett papper samla fröer och så kökskemi där barnen får experimentera med olika saker - ex jäsning, olika blandningar olja/vatten, ytspänning, flyta/sjunka, oebleck mm. samspela med projektor/padda. Ett barn pekar på projiceringen på väggen och ett annat barn trycker på samma ställe på paddan. programmering på olika sätt ex bluebot, programmera varandra etc. läsa på om teknik på Skolverket.se ”ta loss, sätta fast, sammanfoga i förskolan”

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring naturvetenskap och teknik:

Barnen kan ta loss, sätta samman och sammanfoga saker och material på olika sätt med olika material barnen är engagerade och hjälper till att sköta om och visar intresse för att smaka/skapa av det som växer i våra pallkragar och på gården (maskrostrumpeter, sockernässlor, smultron, krusbär, plommon, vinbär mm.)

 

2.3 Delaktighet och inflytande

Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

Så här ska vi arbeta/undervisa för att det ska ske progression mot målen kring delaktighet och inflytande:

Turtagning och röstning är en naturlig del av vardagen på utbildningen Tillsammans diskutera och reflektera över olika situationer och konsekvenser av olika val. Både för och nackdelar. Förbereda och förvarna barnen ca 5 min innan det är dags att städa. Låta barnen rösta fram vilken städlåt de vill ha Utmana och uppmuntra barnen att göra självständiga val ex genom att rösta om man vill vara i inne/utegruppen på fm eller em. Skriva ner barnens tankar och önskningar (både verbala och sådana som de på annat sätt ger uttryck för) så vi kan väva in det i undervisningen och utbildningen Möblera om och anpassa lärmiljön efter barnens intresse och behov. Ha tomma hyllor/möbler som barnen får flytta på/möblera om med. Ha bilder som stöd både för var saker finns/ska vara för att underlätta för barnen att ta ansvar för miljön men också bildschema över dagen och kommunikationskartor för att underlätta och ge barnen större möjlighet till inflytande och delaktighet Låta barnen flytta material mellan rummen så länge det kommer tillbaka på sin plats igen när det är dags att städa Arbeta efter principen att lika är inte alltid rättvist. Anpassa undervisningen och miljön utifrån barnens behov Använda oss av tydliggörande pedagogik (TAKK och bildstöd) samt ord på barnens modersmål i undervisningen. Använda oss av hjälpare/hjälpfröknar (behöver bestämma begrepp) Vid eventuella affekter/låsningar/problem försöker vi tillsammans med barnet diskutera fram en lösning som passar hen och förskolan/kompisarna. Försöker i så stor mån som möjligt lyssna in och ta hänsyn till barnets förslag. Berömma att det var en bra ide oavsett om det går att genomföra eller ej och förklara problemet/bekymret med varför det inte går om det är så att det inte fungerar så hen får en ny chans att komma på ett nytt förslag Synlig dokumentation kring barnens vardag som barnen kan reflektera kring

 

Dessa 1-2 indikatorer ska vi följa upp vid vår analys kring delaktighet och inflytande:

Barnen använder sig av våra metoder i leken ex. röstning, bildstöd, takk etc för att bjuda in varandra.  - Barnen tar tar initiativ till ommöblering eller gemensamma aktiviteter på förskolan

 

2.4 Förskola och hem

För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen

Förskollärare ska ansvara för att

•        utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande överensstämmer med de nationella målen
•        vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen

Arbetslaget ska

•        ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
•        vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande
•        föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal
•       hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet

 

Så här ska vi arbeta för att skapa förtroendefulla relationer med hemmet:

En pedagog tar alltid emot barnet med ett leende i hallen samt lämnar över när det är dags för barnet att gå hem. Lyfter upp lite saker med barnet kring barnets dag med föräldrarna och stämmer av så det inte finns några frågor eller funderingar eller annat som kan vara bra att veta Lyssnar och försöker alltid ha ett lösningsfokus när vi pratar med vårdnadshavare Bilder i hallen med olika saker vi gjort för att bjuda in till samtal med barn och föräldrar kring vår undervisning i förskolan Dokumentation i unikum som synliggör vår undervisning Bjuder in till föräldramöte under hösten Bjuder in till utvecklingssamtal under våren Bjuder in till öppet hus på förskolans dag

 

Så här ska vi arbeta/undervisa under introduktionsperioden, gällande såväl nya som gamla barn:

Vi kommer att ha olika gruppaktiviteter för att lära känna varandra och få en vi-känsla. Detta gör vi i våra halvgrupper (A och B) under introduktionen för att det ska bli färre barn och vuxna för barnen att skapa en relation till. Barnen kommer också att få lära känna vår lärmiljö både inne och ute där vi kan upptäcka var barnens intresse finns. Barnen kommer få olika uppdrag under introduktionen för att underlätta för dem att lära känna miljön och skapa en lärgemenskap. Ex på saker som de får göra under introduktionen är: bildmapp, färglägga namnstencil och göra sin födelsedagssiffra. Vi kommer ha olika namnlekar och lärakänna-övningar under introduktionen för att skapa en bra grupp-gemenskap Vi lägger stort fokus på att skapa relationer med barnen så en del av planeringstiden kommer därför att under introduktionen förläggas i barngrupp för att skapa större möjighet till det Vid oro/saknad hos barnet så tröstar vi och finns nära. Barnet får vara ledset men vi försöker hjälpa hen att inte fastna i känslan. Är barnet ledset/oroligt vid lämning så kontaktar vi vårdnadshavarna efter en stund när barnet inte längre är ledset för att på så sätt ge ett lugn även åt vårdnadshavaren.