Hållbar konsumtion

Vår planet har försett oss med ett överflöd av naturresurser, men vi människor har inte nyttjat det på ett ansvarsfullt sätt och konsumerar nu långt bortom vad vår planet klarar av. Visste du exempelvis att 1/3 av den mat som produceras slängs? Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Bakgrund 

De flesta barnen vet att det finns olika sorters papper, t.ex ritpapper, toapapper. De flesta har också upplevt en oändlig tillgång på mat, vatten och el. Kan våra resurser ta slut och vad händer då?

Generativ fråga

Kan något ta slut och vad händer då?

Syfte

Målet är att skapa positiva vanor och beteenden redan i ung ålder. Att vi i förskolan stöttar utvecklingen av förmågor som gör det möjligt att hantera överkonsumtion i vårt samhälle, både nu och i framtiden.

Mål

• Utmana och stimulera barnens intresse för hållbar utveckling
• Utveckla beteenden där vi gemensamt är sparsamma med våra resurser

Specifikt mål

Vad vi vill uppnå är främst att barnen inte slösar med våra resurser. Att de visar en förståelse till hur man kan göra och att de aktivt gör dessa val så att de som individer visar att de bidrar till en mer hållbar framtid. 

• El
• Vatten
• Mat
• Material

Var är vi? (Barnen intressen & behov)

Idag upplever vi att barnen överkonsumerar förskolans material. El, Papper, mat, vatten och lekmaterial är resurser som ibland används utan eftertanke och omsorg. Vi ser att en majoritet av barngruppen visar en stor empati och förståelse för djur och natur och att de värna om den.

Bygga och konstruktion är också ett intresse som flera av barnen visar att de är intresserade av.

Pedagogers kunskaper & kunskapsbehov

SKUA: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Vilka förmågor/metoder har vi som pedagoger för avsikt att utveckla i detta arbete.	Specificera målen Lärande sker när pedagogers förhållningsätt är:	Utvärderingskriterier  Exempel på observerbara tecken:
Stöttning - "scaffolding" När vi stöttar barnen att skapa förståelse i en kontext. Skillnad på hjälpa och stötta Utveckling sker i den proximala utveckling zonen. Tillsammans idag - på egen hand imorgon.	Pedagoger agerar modeller åt barnen. övergripande stöttning På förhand planerad stöttning. Den planerade stöttningen bidrar med ramar för undervisningen och förutsättningar för varje barn att lära inom sin utmaningszon. oplanerad stöttning Stöttning som sker i stunden, i interaktion mellan barn och mellan vuxna och barn. Den oplanerade stöttningen ger möjlighet att göra anpassningar för att nå bästa möjliga undervisningen.	När vi pedagoger lyfter begreppet stöttning i reflektion och planering. Stöttning kan erbjudas både med en genomtänkt planering och genom lyhördhet och flexibilitet i stunden. Den kan ske via ord, mimik, ögonkontakt, kroppsspråk. För att nå hit krävs en hög kvalitet på relationerna mellan personal och barn.
Höga förväntningar Vi har höga förväntningar på pedagoger i hur vi anpassar och stöttar gruppen och individen.	Förväntningar bidrar till en känsla av att individen kan påverka sin situation och sitt liv. Var flexibel. Du kan ha fel om ett barn och barn förändras. Höga förväntningar kräver en varm relationell miljö. omsorg och förväntningar måste kopplas ihop. Att ha höga förväntningar betyder olika saker för olika barn. Förväntningar måste därför anpassas efter varje barn förutsättning.	Det är av stor vikt att ha höga förväntningar på effekten av ens egna handlingar och mindre fokus på förväntningarna på barnet.  Pedagogen försöker inte "fösa in" alla barn i en och samma undervisningsmall. Vi är flexibla och förändrar vårt arbetssätt utifrån effekten av den.

Metod - genomförande

Genom lekfull undervisning och både individuella och gemensamma utforskande aktiviteter får barnen möjlighet att utveckla hållbara beteenden och positiva vanor. Fokus ligger på barnens egna försök och undersökningar, med stöd av engagerade pedagoger. I undervisningen ska barnen även ges chansen att tänka och reflektera över hur man kan agera miljömedvetet, vilket bidrar till att öka medvetenheten om vikten av att värna om våra resurser.

Undervisningen kommer att ske vid samlingar, i smågrupper, i leken och i den dagliga verksamheten och i projektet. Vi kommer använda oss av bl.a. ramsor, sånger, sagor, experiment och praktiskt görande. Projektväggen kommer vara ett viktigt verktyg i denna undervisning.

Miljö, sociala och ekonomiska aspekter behöver integreras i ett hållbart projekt.

Nyckelord

• Slösa
• Spara
• resurser
• återvinna/återvinning
• källsortera

Utvärdering

 

Mål ur lpfö 18  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:	Specificera målen  Utveckling sker när barnen utvecklar:	Utvärderingskriterier  Exempel på observerbara tecken:
Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,	Social hållbarhet - Innebär att barnen följer våra gemensamma regler och rutiner på förskolan.	När barnen är goda förebilder åt varandra. Vi delar med oss Väntar på sin tur Hjälper den som inte kan eller behöver hjälp Bjuder in varandra till lek Lyssnar på varandra
Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.	Ekonomisk hållbarhet - Innebär att de gör aktiva val i dagen som påverkar deras egna konsumtion av resurser.	När barnen uttrycker att de sparar på våra resurser eller att de uttrycker att de inte slösar. När de aktivt väljer att skapa med exempelvis återbruksmaterial. Släcker lampan efter sig på toalett Tar lagom mycket mat så att man orkar äta upp Stänger av vattnet vid handtvätt Återbrukar material som vi använder. Toarullar, papper, trasiga/slitna leksaker. Men också värnar om att det inte ska gå sönder
Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,	Ekologisk hållbarhet - Att skapa förståelse kring att människans sätt att leva idag har stor påverkan på vår planet, djur och natur. Vi vill skapa goda upplevelser och erfarenheter av att vistas i natur. Att få uppleva och utforska naturen i sin autentiska miljö. Att få en förståelse för att naturen är något levande och den behöver vi vara rädda om och respektera. Att få erfara hur en del av den maten vi äter blir till.	Uttrycker förståelse för att våra resurser kan ta slut och att vi behöver ta hand om/vara rädd om det vi har. Uttrycker en förståelse för att från jord till bord tar tid.  Uttrycker en medvetenhet kring att våra val har en konsekvens och kan påverka.

Lärmiljö

• Projektväggen
• Saker som barnen gör i vardagen, vi kommer arbeta fram strategier för hur man kan göra i vardagen i
• Badrummet (Bildstöd)
• Maten (Cylindrar som vi mäter matsvinn dagligen)

Aktiviteter

• Vi tittar på vad skräp kan vara. Vi samlar in detta och pratar om det.
• Vi återbrukar och skapar med skräpet. I detta fall gör eget papper av barnens egna ritpapper och pappershanddukar
• Vi mäter matsvinn och pratar om hur man kan göra för att minska sitt matsvinn
• Vi skruvar av vattenlåset och mäter hur mycket vatten vi gör av med.
• Vi undersöker olika saker som behöver elektricitet i vardagen. Vilka är våra El-bovar?
• Elfri dag i samband med "Earth hour 22/3"
• Besöker vi affären - Vart kommer maten ifrån?
• Panta burkar
• Vi kanske besöker vattentornet eller Salmunge återvinning

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,