Litteraturhistoria: Upplysningen och romantiken

I det här avsnittet ska vi lära oss om samhälle och litteratur i Europa under upplysningen (1600- och 1700-talen) och romantiken (1700- och 1800-talen). Vi kommer bland annat lära oss om svängningen från förnuft till känsla, från religionskritik till andlighet, och om urbanisering och naturromantik.

I slutet av det här avsnittet ska ni kunna:

• Diskutera stil, innehåll och bärande tankar i skönlitterära verk och författarskap från upplysningen och romantiken utifrån några centrala litteraturvetenskapliga begrepp.
• Ge exempel på och diskutera hur litteraturen formats av samhällets utveckling under upplysningen och romantiken.

Vecka	Lektion 1	Lektion 2
3	Upplysningen	Svenska Impulser s. 206–209 (Diskutera s. 209)   s. 212–214 (Samtala om texten s. 213)   s. 218–221 (Samtala om texten s. 221)   s. 226–227 (Samtala om texten, Diskutera s. 227)
4	Romantiken	Svenska Impulser s. 238-241 (Diskutera fråga 1 & 3 s. 241)   s. 242-245 (Samtala om texten fråga 3 s. 245)   s. 248-251 (Samtala om texten, Undersök s. 251)   s. 254-255   s. 264-266 (Samtala om texten s. 265)
5	Skräckromantiken
6	Quiz upplysningen & romantiken

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Läsning av och samtal om skönlitteratur författad av såväl kvinnor som män från olika kulturer och tider som ger underlag för att utveckla språket och samtala om berättarstrukturer, allmänmänskliga teman och vanliga litterära motiv.
• Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
• Skönlitterära verkningsmedel. Centrala litteraturvetenskapliga begrepp och deras användning.