Språk och Kommunikation Mål för undervisning Villekulla

Språk och kommunikation-Mål för undervisning Villekulla

Förskolan är en arena för social språkmiljö och språkliga processer. Barnen ska ges chans att utveckla sin medvetenhet om språk och kommunikation och här är vi pedagoger viktiga språkliga förebilder. Det handlar om att vi är medvetna om hur vi , i våra möten med barnen, agerar språkstödjande och därmed stärker barnens språk- och samspelsförmåga. Genom att bemöta barnet som kompetent samtalspartner och bemöta barnets uttryck som något meningsfullt får barnet trygghet och en tro på sig själv som aktivt meningsskapande. Det lägger grunden för ett språkligt självförtroende för ett fortsatt och successivt lärande och ett omfattande verbalt och ett icke verbalt språkande. 
För barn med språksvårigheter eller annat modersmål är det bra att använda olika kommunikationssätt, bilder och enkla tecken. Det är viktigt att anpassa taltempo och tilltal för att barnen ska få möjlighet och tid att förstå och uttrycka sig.

Socialt område: Leken och pedagogers förhållningssätt

Lek och språk utvecklas tillsammans och är beroende av varandra. När vi stimulerar barns språk öppnar vi upp för mer lek som i sin tur främjar språkutvecklingen. 
Det sociala området handlar om hur vi samspelar med barnen, exempelvis hur vi kan inspirera barnen att utveckla sitt språk genom att agera språkliga förebilder. Att vara en språklig förebild i förskolan handlar om att låta barnen befinna sig i språkrika sammanhang.

Fysiskt område: Språkrika lärmiljöer

Här handlar det om den fysiska miljön som barnen vistas ser ut och hur den kan stärkas för att stödja deras språkutveckling. Viktigt att tänka på att anpassa miljön utifrån den barngrupp vi har. Det kan finnas barn som mår bättre av färre intryck.

Didaktiskt område: Vad, Hur och Varför?

Det didaktiska området handlar om hur vi organiserar våra språkstödjande aktiviteter och undervisning genom att barnen erbjuds många möjligheter och tillfällen till att utveckla sitt språk.

3-4 år Använda

Socialt område:

uppmuntra till kommunikation och utvidga ordförrådet utifrån barnens meningar, Lyssna aktivt och visa engagemang. Var medveten om vilka frågor vi ställer och hur vi bemöter de svar barnen ger. Anpassa taltempo och tilltal. Ge barnen tid att formulera sig. Sätt ord på känslor och annat som är abstrakt. Uppmuntra barnens berättande. Främja läsning och intresse för böcker. 
Möjliggör för barnen att kommunicera med varandra genom lek. Använd leken som kommunikationsform när vi bygger relationer och språkar med barnen.

Fysiskt område:

skapa en språkstödjande miljö genom material såsom böcker på olika platser, lekrekvisita, bilder, sinnliga material, dokumentation osv
Bejaka barnens initiativ och intressen, förändra och komplettera.

Didaktiskt område:

Mindre grupper. Utveckla bokläsandet på olika sätt tex: boksamtal, olika sorters böcker, berättande, rim, ramsor och sånger. Variera och upprepa. Även prata om bilder för att utöka ordförrådet, prata och förklara begrepp som annars kan vara svåra att förstå. 
utforska bokstäver och skrift.

5-6 år Utveckla djupare förståelse för

Socialt område:

uppmuntra till kommunikation och utveckla ordförrådet utifrån barnens meningar. Utmana barnen i fler ord, längre sånger med mer text och svårare rim och ramsor. Lyssna aktivt och visa engagemang. Var medveten om vilka frågor vi ställer och hur vi bemöter de svar barnen ger. Anpassa taltempo och tilltal. Ge barnen tid att formulera sig. ge alla talutrymme och uppmuntra och påvisa vikten av att lyssna. sätt ord på känslor och annat som är abstrakt. Uppmuntra barnens berättande. Främja läsning och barnens intresse för böcker. Möjliggör för barnen att kommunicera med varandra genom lek. Använd leken som kommunikationsform när vi bygger relationer och språkar med barnen.

Fysiskt område:

Skapa en språkstödjande miljö såsom böcker på olika platser, lekrekvisita, bilder, sinnliga material, dokumentation för att återkoppla till tidigare erfarenheter mm. 
Bejaka barnen initiativ och intressen, förändra och komplettera. 
Skapa samtals och läsmiljöer och komplettera med relevanta faktaböcker, digitala verktyg och annat som kan stimulera lust och intresse för bokstäver, litteratur och samtal.

Didaktiskt område:

Använda faktaböcker, digitala verktyg. Lyssna in barnens intressen. Uppmärksamma detaljerna. Hitta litteratur. 
Använda drama, skapande och spel. Agera läsande förebilder. 
Utmana i boksamtal och skapa möjligheter för barnen att ha strukturerade samtal.  
Uppmuntra och utmana barnens intresse för bokstäver och skrift. 

Litteratur: Bruce.B.,Ivarsson, U., Svensson, A-C.&Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola- Barnet, språket och pedagogiken.

Eriksson, M. (2023) Språkets alla möjligheter i förskolan.

Larsson, K. (2019) Språklig förebild i förskolan.

Larsson Samolas, E & Bäversten, M. (2021). Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta.

Nordberg, A. (2023) Språkutveckling på gång. Möten som får barns språk att växa.

Forskning: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1750328/FULLTEXT01.pdf

Linda Palla; TAKK som specialpedagogiskt verktyg i förskolans undervisning.

Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande bilder, text och tecken i förskolan.

https:gupea.ub.gu.se/handle/2077/18674

inspiration:

https://youtu.beZWD6Tdudz0c

https:youtube.be/7LWHZNJn_r8

https://youtu.be/OHN1CYG0xws?si=tDB9jCZide27hl2j

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?