Bygga Konstruera - Mönster

Vi vill ta reda på vad ett mönster är och var vi kan se mönster i vår vardag. Vi vill göra mönster i olika material och med olika tekniker.

Projektplanering

 

Vad? Varför?

Barnens intresse för att bygga och konstruera utifrån mönster samt att de vill göra egna mönster.

Förbereda barnen inför läsa, skriva och räkna.

 Syfte/mål:

Barnen har byggt och konstruerat mycket och vi vill utmana dom vidare i att bygga och konstruera utifrån mönster som redan finns samt att konstruera egna mönster.

Att barnen ska kunna läsa en ritning och göra ett mönster utifrån den. Bygga, skapa, rita, måla utifrån olika mönster.

 

Vilka läroplansmål ska vara i fokus och varför väljer vi dessa? Vad i utvecklingsplanen vill vi arbeta med? 

Lpfö - förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.

Lpfö - Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring samt att resonera matematiskt om detta.

 

Förbedömning:

Vad ser vi att barnen kan? 

Barnen kan bygga efter/utifrån mönster som vi pedagoger har skapat, tex ploppar, duplo, plus-plus. Barnen bygger med olika material och då blir det ett mönster, vilket vi berättar för dom.

Vad ser vi att barnen är nyfikna på?

Barnen har blivit med medvetna kring mönster i sin omgivning, på sina egna samt andras kläder, på avdelningen. Att göra egna mönster med ploppar, pärlplattor, olika konstruktionsmaterial.

 Hur? 

Barnen får pärla olika mönster. 

Bygga mönster med konstruktionsmaterial.

Mönsterjakt både inomhus och utomhus.

Använda Bluebooten för att göra vägar, då vägarna kan utgöra ett mönster.

 Metod:

Hur ska vi arbeta tillsammans med barnen i projektet?

Vi ska bekanta oss och  upptäcka mönster i vår omgivning tillsammans med barnen. Med fokus på rutigt/prickigt/randigt ska vi tillsammans upptäcka mönster i vår vardag, på avdelningen, våra kläder, utomhus.

Prata om mönster, vad är ett mönster?

Arbeta praktiskt för att se olika mönster. Mönsterjakt inomhus/utomhus. 

Hur tillgodoser vi det flerstämmiga lärandet/att barn lär på olika sätt?

Genom att göra olika former av aktiviteter med barnen, arbeta praktiskt, titta på UR-play.

Vi gör olika aktiviteter för att bredda olika sätt att lära på utifrån barnens förmåga och intresse. 

Hur gör vi barnen delaktiga i processen? Hur dokumenterar vi processen? 

Bekräfta barnen i deras intressen kring att bygga och konstruera. Vi använder material som barnen tycker om att bygga med/leka med.

Vi fotograferar barnens görande och lyssnar till barnens reflektioner.

Hur kan miljö och material utmana och levandegöra projektet både ute och inne? 

Att det finns olika material att bygga och konstruera med samt att det finns ritningar att titta på och bygga efter. Att barnen ska inspireras av att göra olika mönster. 

Vi pedagoger är med och utmanar barnen i att göra olika mönster.

 

Vem/vilka?

Barnen och pedagogerna på Haren.

 

 Var/när?

Både inomhus och utomhus. Det sker både individuellt samt i grupp.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Uppgifter

Reflektionsfrågor

Projektreflektion – Hur och varför blev det?

(Skriv i reflektionsrutan för personal under planeringen).

1. Barns delaktighet och inflytande

Vad var det barnen visade intresse för/blev nyfikna på förra veckan? Hur mottogs aktiviteterna av barnen? Vilka tecken på lärande kan vi se hos barnen? Var aktiviteterna vi erbjöd på lagom svår/utmanande nivå för barnen?

2. Pedagogernas roll

Vad hade pedagogerna för roll? Vilket förhållningssätt hade den ledande pedagog och deltagande pedagog och hur påverkade det aktiviteten? Hur introducerades aktiviteten och hur påverkade det lärandet hos barnen?

3. Förutsättningar

Hur fungerade gruppsammansättningen? Vad i miljön och materialet fungerade bra och mindre bra? Hur dokumenterades aktiviteterna?

4. Hur går vi vidare?

Vilka lärdomar tar vi med oss? Så här går vi vidare.

Analysfrågor

Används vid djupanalys.

Djupanalys sker alltid vid projektavslut eller vid behov av avstämning under projektets gång.

Synliggör vad vi gör, varför och vad det leder till.

Skriv i reflektion/analysrutan för personal under planeringen.

1. Sammanfatta och jämföra

Genom att titta på och jämföra våra reflektioner värderar och summerar vi det vi ser (vårt resultat) och hittar skillnader och mönster.

Vad ville vi?

Kom vi dit vi ville? Vad blev det för resultat?

Vilken förändring har skett i barngruppen under arbetet mot målet?

Vilken förändring har skett hos de enskilda barnen under arbetet mot målet?

2. Tolka

Ta fram tänkbara anledningar för vad som kan förklara resultatet. Titta på det som finns mellan raderna.

Hur kan vårt arbetssätt och organisation av undervisningen, det vi gjort eller inte gjort, förklara resultaten?

Vilka förutsättningar fanns och hur kan de ha påverkat resultatet?

3. Problematisera och kritiskt granska

Hur vet vi det vi vet? Vilka ”bevis” har vi?

Behöver vi veta mer för att kunna göra en djupare analys, hur ska vi ta reda på mer?

Hur ska vi få mer kunskap till nästa gång?

4. Samlad analys

Vilka slutsatser kan vi dra av den genomförda analysen, vilka lärdomar tar vi med oss till nästa projekt?