Fåglar i vår närhet

När våren kommer börjar vi åter höra fågelsång. Vilken fågel är det vi hör, vad äter den, hur ser dess bo och ungar ut? Kan vi lära oss att känna igen läten, utseende och vilken bokstav fåglarna börjar på?

Tidigare erfarenheter och kunskaper

Barnen har under vårterminen visat ett stort intresse för böcker med olika fågelarter i. De vill höra hur varje fågel låter, och de är nyfikna på vad de äter, hur deras ägg ser ut. De flesta av barnen känner igen skata, kråka, gräsand och koltrast till utseendet. Skatans och gräsandens läte känner flera av barnen igen sedan tidigare undervisning under HT och VT.

Ugglor fascinerar också, och många av våra barn känner igen kattugglans speciella läte. Vid loose-partsbordet på avdelningen har barnen också bekantat sig med världens största uggla, alltså berguven med sina tofsar vid ”öronen” och dess uggle-hoande. Vi har tittat på fåglarnas olika kroppsdelar, såsom huvud, näbb, bröst, klor (simfötter), ben, vingar och stjärt. Vi benämner medvetet fåglarnas olika delar i samtal och utforskandet med barnen för att de så småningom lär sig till exempel att ”näbb och näsa” är lite olika saker, beroende på ”vem” de sitter på.

Syfte

Barnen ska få möjlighet att ta del av några av våra vanligaste fåglar vi har runtomkring oss. Förutom skatan och gräsanden, som barnen är säkra på, kommer de få lära känna bofinken, blåmesen, talgoxen, koltrasten och domherren. Att kunna känna igen några av våra vanligaste fåglars läte ger barnen en vidare inblick i deras omvärld, och ökar förståelsen för hur allt i naturen hänger ihop. Som människa kan man ofta känna ett välmående och lugn då man omges av fågelkvitter och är ute i naturen. Att känna igen olika djur, växter och bär i naturen ger ett större mervärde och en större känsla av samhörighet med naturen, och tillhör en del av allmänbildningen.

Vi vill även integrera skriftspråket i våra planerade aktiviteter. Barnen har börjat upptäcka att det finns bokstäver i naturen. Vi kommer få uppdrag från ”Kloka Ugglan” som tappat sina bokstäver då hon var ute och jagade om natten. Hon ber barnen leta efter pinnar som redan ”är” en bokstav, och vi kommer försöka skapa bokstäver av olika formade pinnar (eller annat naturmaterial) samt ska barnen få möjlighet att se ”ordbilden” (t ex BLÅMES) och även se var de olika ”veckans bokstav” kan passa in i tex ”ugglA”.

Hur gör vi?

Barnen ska under olika naturexpeditioner få utforska fåglarnas habitat, fundera kring var de kan bo och vad de äter. Vi använder eget skapat material med fakta kring just detta, samt får de använda digitala verktyg för att scanna av QR-koder vilka ger dem möjlighet att lyssna på fåglarnas mest karakteristiska läten. När vi är ute i skogen ställer vi produktiva frågor kring vad vi ser och hör och upplever. Barnen får prova på att lista ut vilken fågel de ser på en bild, och vilken som sjunger.

Vi använder flera av våra sinnen genom att lyssna, titta, känna. Genom böcker, ”Kloka Ugglan” samt använda loose parts-material och olika typer av skapande för att på så många olika sätt som möjligt erbjuda barnen ett lustfyllt lekfullt lärande.

Vi vet att barnen tillägnat sig nya kunskaper när:

- de känner igen hur minst  en av våra fåglar blåmes, koltrast, talgoxe, domherre och bofink inklusive kattuggla, skata, kråka och gräsand ser ut (matris)

- de uppmärksammar fågelkvitter och visar visar nyfikenhet för vem de hör (matris)

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,