Gitarren 2.2 Pedagogisk Planering, Naturvetenskap, miljö och teknik, Stallbackens förskola

2.2 Omsorg, utveckling och lärande, Naturvetenskap, miljö och teknik

Fokusområde: Naturvetenskap, miljö och teknik

Välj vilka läroplansmål som barnen ska få möjlighet att utvecklas i.

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter (…)." (s. 14)

 

Vart är vi?

Kartläggning av barnens förståelse:

Syftet med kartläggning är att identifiera strategier, förhållningssätt och stödstrukturer som ger barnen goda förutsättningar att möta en utbildning och undervisning av god kvalité.

• Vad kan barnen redan? Hur kan vi ta reda på vad barnen redan kan?

Vi vet att flera av barnen har ett stort intresse för att bygga, skapa och konstruera med olika tekniker redan så vi vill uppmuntra intresset och vidga deras kunskaper med nya utmaningar. (t.ex. det lutande planet, kombinera material och utveckla förmåga att identifiera brister i konstruktionen.) Vi har identifierat ett intresse kring odling så vi odlar tillsammans både inne för att följa kretslopp och ute med blommor för hållbar utveckling. Vi uppmärksammar den biologiska mångfalden.

 

• Planera för vad, hur och när vi ska ta reda på vad barnen redan kan.

Vi planerar att odla popcorn som växer snabbt och lätt. Dessa blir starten för vidare odling utomhus samt inomhus. Vi följer processen på samling samt att barnen är delaktiga med att ta hand om växterna. Vi tar hand om den biologiska mångfalden utomhus och utforskar liknelser och skillnader. Vi skapar med olika tekniker, både i den fria leken och lärarledda aktiviteter. Vi kommer erbjuda fler tillfällen för att använda sax då vi uppmärksammat brister i finmotoriken hos flera barn. 

 

Vart ska vi? 

Målkriterier (hur kan man se att önskvärd utveckling sker):

 

• Vilket syfte har vi med detta mål? Vad konkret vill vi uppnå?

Vi valde målet för att utmana barnen i deras nuvarande intresse men också för att presentera nya, utvecklande och roliga stunder tillsammans. Vi väljer att fokusera på växter i form av odling samt olika skapande tekniker.

- Att ställa hypotes i samband odling för att utveckla sin förmåga att förstå samband och se mönster men även att väcka intresse för att våga uttrycka sin åsikt samt se nya möjligheter.

- Vi vill att barnen ska få testa olika tekniker och på så sätt få fler valmöjligheter i sin vardag.

• Vad vill vi att barnen ska få erfara?

Vi vill att de ska få erfara att kombinera flera olika material när de bygger för att utmana sin lek ytterligare samt att de kan använda sina kunskaper inom flera olika lekar. Vi vill att de ska få erfara glädjen i att delta i skapande och vad de kan bidra till i vardagen. odlingen tänker vi är en del i att skapa gemenskap på avdelningen där alla får ställa hypotes och ta del av att odla på ett roligt sätt. Vi vill koppla samman den biologiska mångfalden med växter ihop med skapande med olika tekniker för en röd tråd och en variation i lärandet. 

• Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg?

Att de börjar ställa hypoteser och vågar ge uttryck för sin åsikt. När de skapar vill vi att barnen ska ha erfarit flera olika tekniker så de sen själva kan välja vilken teknik de vill skapa med. Vi vill se att barnen visar nyfikenhet att utforska plantor, jord och visar intresse för naturens olika kretslopp under tiden

 

Hur gör vi? 

Genomförande 

• Planera utbildningens upplägg för att barnen ska få möjlighet att erfara, uppleva det vi vill att de ska erfara och uppleva. 

Vi kommer kombinera aktiviteter i såväl samling i helgrupp som i de mindre undervisningsgrupperna. Det kommer vara mycket bygg och konstruktion i leken, odling och att sköta om odlingen när vi är ute samt att skapa spontant i olika situationer. När vi använder all tid på dagen till att arbeta med ovanstående mål på olika sätt kan vi kombinera och barnen få uppleva och erfara fler delar på ett varierat sätt.

• Vilka aktiviteter ska vi genomföra för att barnen ska få erfara och ges möjlighet att nå målen som valts ut? 

- Olika experiment.

- Skapa med olika tekniker. (t.ex. plantering, lutande planet i färger, skapa med skrapa, träd med rötter osv)

- Utveckla bygg och konstruktionsleken med fler material.

• Vilka metoder använder vi?

 

• Vilka strategier och förhållningssätt behöver vi pedagoger använda oss av?

Vi behöver vara lyhörda för barnens intressen och närvarande i leken för att stötta barnen att kombinera material. Vi behöver erbjuda flera olika tekniker att skapa med och därför vara pålästa. Bildstöd för flera av barnen för att skapa tydlighet.

• Vilka lärmiljöer och material behöver vi?

Vi behöver utveckla ett tydligt "byggrum" där vi har allt material som kan kopplas till konstruktionslekar.

När vi erbjuder olika tekniker att skapa med vill vi sedan synliggöra att de teknikerna finns att välja.

Vi behöver popcornkärnor och olika fröer för att odla. 

Experiment plockas fram utifrån material som finns eller är lätt att tillgå.

Hur blev det? Hur går vi vidare?

Observation/Dokumentation

Insamling av information handlar om att fånga vad barnen gör och deras relationer till andra. Det kan tex vara att se vad barnen är intresserade av, men också förstå hur lärmiljöerna, pedagogernas förhållningssätt och strategier möter upp barnen behov och intresse.

• Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras?

• Vem/vilka ska dokumentera? 

  

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?

 

Reflektion/Analys

13/5 reflektion 

Vi har fokuserat mycket på vår odling. Varje vecka på samling analyserat hur mycket vår popcornodling har vuxit och vad som har behövts. Vi har en tidslinje för att kunna följa och diskutera föregående vecka vs nutiden. 

Vi har uppmärksammat att majoritet av alla barn har få erfarenheter med saxklipppning så har försökt fokusera på de. De yngre barnen enbart tekniken och hålla saxen på rätt sätt och de äldre att försöka flytta pappret och inte bara klippa rakt. Något vi kommer fortsätta göra kommande veckor också. 

de testas olika tekniker med skapande. Allt från måla med färg, skapa blommor av olika material, skapa bin, fjärilar osv osv. Barnen är intresserade och fler barn börjar intressera sig till att skapa på egen hand. 

Reflektionsdag 14/6

• Hur har aktiviteterna gått?

Vi hars varit mer i helgrupp detta fokusområdet då aktiviteterna har tillåtit det. Barngruppen har hanterat det väl, men vi har fått förbereda barnet med behov av stöd inför förändringar av rutinerna. Barnen har varit delaktiga i alla aktiviteter och vi har anpassat aktiviteten efter barnens ålder och mognad. 

Vi startade med att plantera popcornkärnor och följde processen, i samband med det skapade vi träd med popcorn som alla barn gjorde och fick utmanas på sin nivå. När vi gjorde aktiviteten uppmärksammade vi att flera av barnen hade svårigheter att klippa därav valde vi att fokusera på klippteknik. De barn som var ute var delaktiga i att rensa bland den biologiska mångfalden och så lite frön. Vi har inte följt processen så kontinuerligt som var planerarat då barnen inte visat intresse på samma sätt. Det har uppmärksammats när barnen gått dit för att titta på blommor eller bin, samtidigt är det något som barnen har tillgång till hela tiden och kommer och går lite som de vill i den rabatten.

Vi skapade en klipplåda som vi erbjöd kontinuerligt. Vi tog fram olika aktiviteter med skapande som  fokuserade på att klippa. När vädret ändrades var det några barn som intresserade sig för insekterna utomhus så vi valde att skapa ett träd på avdelningen med olika nivåer över och under jord. Vi skapade insekter, bin, maskar och olika faktarutor som fästes kring trädet.

• Vad har vi lärt oss och vad behöver vi arbeta vidare med?

Vi har lärt oss att vi behöver observera vad barnen har för behov av lärande och inte bara intresse. Barnen var inte så intresserade av att klippa men däremot av olika former av skapande. Under processen har de däremot utvecklat ett intresse för att klippa och efterfrågar det mer. 

Vi behöver tydligare koppla aktiviteterna till läroplansmålen så vi medvetet följer processen och inte hamnar i något sidospår eller tappar syftet. 

Vi upplever att det erbjuds lite för mycket material i lärmiljöerna. Vi har lärt oss att vi ska plocka bort lite av det vi erbjuder för att istället alternera det material vi har. På så sätt kan vi göra gammalt material mer attraktivt igen. 

• Vilket lärande har vi sett hos barnen, ge exempel på hur barnens lärande har utvecklats/förändrats? Jämför med målkriterier. Vad blev skillnaden för barnen? Hur syns det i barngruppen? 

Flera barn har utvecklat sin klippteknik och väljer att klippa mer på avdelningen.

När vi har delat upp barnen och fördelat nya konstellationer har barnen succesivt utmanat sig själva i att leka med andra barn än de de annars väljer samt nya rum och material. Barn som tidigare bara valt rollek har utvecklat sitt intresse och väljer nu även bygg och konstruktion. Eftersom bygg och konstruktion har varit en del av målsättningen har vi varit noggranna med att alla barn skulle få tillgång till byggrummet.

• Fick vi med oss alla barnen?

Ja. Alla aktiviteter var utvecklade för att alla skulle kunna delta på sitt sätt. De barn som tidigare inte valt att delta har utvecklat främst sitt självförtroende till att våga vara delaktig. Aktiviteterna har inte haft något rätt eller fel så barnen har haft möjlighet att skapa på sitt sätt men fått tydliga instruktioner.

• Vad behöver barnen för uppmuntran och stöttning?

Barnen har behövt stöttas i att hålla i en sax och att våga tro på sig själva. När saker vi skapat har blivit "fel" har några barn blivit upprörda men fått tid att lugna sig och sedan gjort om igen. Eftersom vi har erbjudit samma aktivitet flera gånger har de barn som varit avvaktande behövt se aktiviteten först fått göra det.

• Hur fungerade vår pedagogiska miljö som stöd för processen?

Eftersom vi utvecklade vårt byggrum har det fungerat som en stöd i processen för bygg och konstruktion, vi har däremot som vi skrev tidigare haft lite för mycket material framme vilket kan ha blivit rörigt för de yngre barnen. Vi utvecklade ett rum av många olika anledningar. Dels ville vi skapa ett lugnare rum för de som äter måltiderna där inne, få mer plats för vila för de som sover och kunde få utrymme att göra ett hörn för skapande. Där kan barnen få fri tillgång till material som annars inte erbjuds inne på avdelningen (så som toarullar, äggkartong, kottar, pinnar m.m).

• Är det några mål vi inte uppnått?

Nej, vi har däremot fokuserat mer på det ena målet än det andra. Vi hade kanske för höga ambitioner i början och kunde inte hålla igång intresset kring allt hela vägen. 

• Varför ser resultaten ut som de gör? Jämför, tolka, förklara och problematisera för att hitta förklaringar till måluppfyllelsen. 

Vi tror att arbetet har gått så bra för att vi har varit samspelta och varit konsekventa med att alla barn som klippa på något sätt eller vara i byggrummet för att utveckla sina förmågor. Vi har också utgått från barnens intressen väldigt mycket så det har varit lätt att fånga dem i aktiviteterna. Vi har även varierat undervisningen med skapande, fakta och lärmiljöer så det blivit en rödtråd. Samtidigt som vi har planerat väl har vi haft utrymme att kunna vara spontana och flexibla. 

Föregående fokusområde var vi mer uppdelade i mindre grupper och såg väldigt mycket fördelar med det, i detta arbetet har aktiviteterna inte lämpat sig att vara uppdelade på samma sätt. Vi har skapat i mindre grupper men inte lika strukturerat som tidigare. Vädret som kom i maj gjorde att vi inte kunde vara ute efter lunch när det var som varmast vilket också gjorde att vi behövde vara mer i helgrupp men dela upp oss inne på avdelningen. Vi var lite oroliga över hur det skulle bli, men barnen klarar av att vara fler i samma sammanhang mer och mer då alla har hittat sin plats i gruppen. 

De yngsta barnen har vuxit mycket under läsåret och vi upplever inte att kunskapsspannet varit lika stort under det här fokusområdet som det var under matematiken. 

• Vilka slutsatser drar ni? Är vi på väg mot förväntat resultat?  Hur vet vi det?

Vi upplever att vi har varit på väg mot förväntat resultat hela processen, vi har gjort justeringar under tidens gång och följt intresset som barnen visat. Däremot har vi inte arbetat med båda målen vi valde lika mycket och har därför inte fått förväntat resultat kring alla delar. 

Hur går vi vidare?

Nästa steg

• Hur går vi vidare? Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?

Vi kommer erbjuda mindre material i varje lärmiljö för att kunna alternera mer. Ser vi behov kommer vi också dela upp oss mer igen i grupper för att skapa tydlig pedagogik.

• Vilken ny stöttning kan vi tillföra? 

Om vi har resurs fler dagar kan vi dela upp barnen mer i grupper som utmanar och som skapar lugn för de som behöver. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.