Ateljén, Marklandsparken

Fokusområde: Språkutvecklande arbetssätt

Skrivs till 15 mars

 

Bakgrund

 

Marklandsparkens Ateljén är en kreativ mötesplats där magi kan uppstå.

Det är en plats som uttrycker kultur, kunskap och värden.

Här har barnen tillgång till ett rikt, lockande material att använda sig av, prova olika tekniker för att utveckla lärandet, kreativiteten, olika estetiska förmågor och uttryckssätt och tilliten till sin egen förmåga. 

Här är skapandet viktigt i sig självt, men också är en möjlighet att kommunicera och lära sig av varandra. 

Att stärka den emotionella utvecklingen, självkänslan, och att få barnen att känna sig uppskattade när vi, pedagoger, värdesätter och uppmuntrar deras kreativitet är något vi lägger stor vikt vid, som därigenom stärker barnens identitet och tilliten till sin egen förmåga.

Det kreativa arbetet har också en stor inverkan på den fysiska utvecklingen genom att barnen får träna sin finmotorik, öga-hand koordination.

Syftet är att barnen ska få släppa loss med sin kreativitet och fritt få experimentera, göra misstag, hitta nya sätt att tänka och göra saker på, problemlösning. Att ge barnen möjlighet att utveckla sin skapande förmåga är att ge dem tillgång till ytterligare ett språk.

 

Vi har en mångfald av traditioner och kulturer att utforska och uppmärksamma i vår förskola, vilket är fantastiskt för barnens lärande.

Att föra traditioner och kulturarv vidare samt att följa årstidernas växlingar är viktiga delar av läroplanen. Det hjälper barnen att förstå och uppskatta sin omgivning samt att skapa en känsla av samhörighet och identitet. 

Nu arbetar vi bland annat utifrån temat ”Vår/ Påsk” och jag bjuder in till ateljén i mindre grupper/ 51 barn från 4 avdelningar. Här får barnen en mångfald av material som de får skapa av, t.ex. dekorera ägg, tillverka vårblommor, påskhjältar, måla påsktavlor, mm..)

Jag är närvarande och medforskande pedagog som ger barnen en mjuk vägledning om barnen behöver hjälp in i upptäckandet. 
Frågor som bl a lyfts fram:

Hur kan vi använda en limpistol? 

Vad händer om vi blandar olika färger? 

Jag uppmuntrar alla olika sätt att ta sig an materialet.

Vad händer om vi spelar lugn musik i bakgrunden, och kanske visar roliga bilder med små kycklingar och kaniner?

Basord:  paljetter, kula, tråd, nål, piprensare, pärlor, glitter, knappar, garn, höna, ägg,  fjädrar, påskhare, tejp, tyg, limstift, limpistol, klippa, limma, rita mm

Dokumentation

Jag dokumenterar skapandeprocessen och färdiga resultat tillsammans med barnen genom att ta kort och filma, samt genom lärloggar. Barnens alster sätts upp på en dokumentationsvägg vid entré och i Ateljén för att barnen ska få minnas och reflektera kring olika aktiviteter. Dokumentationen synliggörs via Unikum för att delge föräldrar vad vi gjort. 

Utifrån vetenskapliga grunder …. 

aktiva åtgärder 

 

Förväntade effekter

• Barnen har lärt sig att använda skapande som ett sätt att uttrycka sig på.
• Barnens vill delta och pratar om vad de lär sig, utökar sitt ordförråd och förståelsen för olika begrepp/ kan grundläggande begrepp,  kommunikation och ordförståelse utifrån valda fokusord utvecklas.
  
• Barnen hjälper till att sköta om miljön, tar ansvar för materialet och har lärt sig om materialvård såsom att tvätta penslarna och plocka undan efter sig självständigt. 
• Barnen vill testa olika tekniker och visar att de vet hur man kan använder olika material. 
• På lång sikt utvecklar barnen sin finmotorik.
• På kort sikt ska barnen få uppleva ett lustfyllt skapande med glädje i fokus.
  

 

• Planeringen riktar sig till barngrupper med barn 3-6 år.
• Varje projekt som presenteras under ”uppgift” har ett antal specifika fokusord.
• Miljö- inbjudande och inspirerande med tydliga stationer. Material- lockande och tillgängligt/ i barnens höjd och samt specifika begrepp.
• Det är både självständiga aktiviteter och styrda aktiviteter i ateljén, mest självständigt arbete för att främja barnets tillit till den egna förmågan. 
• Tydlighet i ateljén med hjälp av bildstöd, TAKK.
• 🌿
• Språk och matematik integreras i påsktematiken genom att:
  • introducera och använda nya ord relaterade till påsken, som "höna", ”fjäder”, "ägg", "korg", "påskhare", osv.;
  • använda påskpyssel och aktiviteter för att jämföra och kategorisera olika påskobjekt baserat på olika egenskaper såsom färg, storlek eller form  och utforska matematiska begrepp som storlek (stor, liten), mängd (mycket, lite), form (rund, oval), och antal (ett, två, tre...). T.ex. kan barnen räkna äggantal i en korg eller sortera ägg efter storlek eller färg;
  • att skapa mönster och strukturer genom påskpyssel. Det kan vara att göra repeterande mönster med färgade ägg, eller arrangera påskfigurer i olika ordningar, osv.
• I ateljén får barnen sitta i lugn och ro för att utforska och skapa.
  
• Det kommer att målas med flaskfärg, pennor, kritor, vattenfärg. Barnen ska få prova olika material och nya tekniker. Ex. återvinningsmaterial, lim och limpistoler. Barnen ska få prova klippa och limma fast olika saker utifrån sin egen fantasi. 
• Barnen kommer att fortsätta att träna på att hålla i pensel, penna, arbeta med saxar. 
• I spontant uppkomna aktiviteter och sådant som fångas i stunden kommer jag ta upp det som är barnens intressen just då och spinna vidare på deras ideér och frågeställningar.
  
• Processen är viktigare än resultatet och utforskandet är en stor del av de estetiska lärprocesserna. Jag är medforskande pedagog som skapar nyfikenhet och ett lustfyllt lärande.

   

Analys av arbetet i förskolans ateljé.

Syftet med ateljé- arbete.

Ateljé är ett rum för lärande, ett rum för möjligheter, det är 

centrum för kreativa uttrycksätt, en plats för utforskande, experiment, laboration och arbete med olika material och estetiska uttrycksformer. Den symboliserar olika utvecklingsmöjligheter och är ett priviligierat utrymme som genom skapande aktiviteter stödjer barnens olika sinnen, språk, kommunikation med mera.

 

Under det senaste året jag arbetat i ateljén har det tematiska arbetet varit en förutsättning för att väva in flera av de strävandemål som finns i Lpfö. 

Mitt arbete i ateljén utgick från läroplanens värdegrund, uppdrag och strävandemål. 

Barns skapande har varit centralt i arbete i ateljén. Barnen erbjöds många upplevelser som gav erfarenheter att vara möjligheten att utveckla fantasin och kreativiteten större.

Barn söker mening hela tiden på förskolan, vilket leder till lärande. För att de ska uppleva mening och lära finns det utifrån min erfarenhet i arbetet med barn några andra viktiga kriterier att arbeta utifrån: verksamheten i ateljén ska vara rolig, det ska finnas tillräckligt med tid för att undersöka och experimentera, barnen ska få många tillfällen till det de tycker är intressant och också ges tillåtelse till detta. Genom gemensamma upplevelser och möjlighet till olika uttrycksformer skapades möjligheter till mening och lärande. 

Därför var de tre följande meningar varit övergripande i mitt arbete i ateljén under detta året.  Den första meningen är:

− Inget utan glädje!

Denna mening bygger på läroplanens formulering ”verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik” (Skolverket 2010, s.5) Jag upplevde att alla estetiska aktiviteter i ateljén upplevdes av barnen som positiva och roliga och var en del i grunden för lärande, både vad det gäller estetiskt och språkligt/logiskt.

Den andra meningen jag har formulerat är:

− Tid, tillfällen och tillåtelse.

Barnen ska få tid att göra det som intresserar dem, vilket innebär att de ska få fler chanser att göra sådant de gillar. Att ge tillåtelse betyder att uppmuntra det barnen vill göra i ateljén. Detta handlar om att ge barnen möjlighet att påverka, som det står i läroplanen. Mitt ansvar som förskollärare är att se till att varje barn får verkligt inflytande i ateljén. Det är viktigt att förstå barnens perspektiv och att utmana mig själv att se saker ur deras synvinkel.

Den tredje meningen är:

− Se, uppleva och gestalta.

Barnen och jag har sett och upplevt olika fenomen tillsammans. Dessa fenomen var konstbilder, klassisk musik, sagor, skuggteater ”Peter och hans fyra getter”, med mera. Gestaltningen handlade då om att uttrycka sig med mer än ord utifrån det vi sett och upplevt.

 

Barnen kom alltid till ateljén i mindre grupper, enligt ett schema/ turordning och detta var en förutsättning för att de ska må bra och lära sig bra.

Grupperna var byggda så att barnen kunde samspela på ett bästa sätt, få harmoni och tillfredsställa sina behov i skapandet. 

 

Ateljén är relativt stor och jag brukar bygga upp den med fyra-fem mötesplatser/ stationer. När barnen kommer in i ateljén hittar dem alltid nogåt som de intresserade av. Under hela förra året fick barnen uppleva sådana  mötesplatser: ljusborden, stafflierna, arbete med lera, skapa av naturmaterial,  arbetsborden med olika sorters återvinningsmaterial, bygga med moon sand/ kinetic sand (de flesta av barnen tyckte om att arbeta med den mjuka, formbara och ”eviga” sanden, det vill säga att den går att omforma hela tiden), skapa på ljusbordet med olika sensoriska material, sand- och mannagrynmålning med projicering på vår stora skärm, arbete i Hapa Zome-teknik- en uråldrig japansk teknik för att krossa blommor och löv till tyg (det var häftigt att se hur färgen växte fram och även få en härlig doftupplevelse), målning med såpbubblor, snö- och ismålning, stationen med smak och lukt/ ”Hur luktar Julen?”, målning med fingerfärger, då barnen fick känna, lukta och smaka på dem (det var roligt att smeta ut färgen med fingrarna, att känna på färgen, samt se hur det ser ut att måla med fingrarna istället för med pensel), Tomtens verkstad, Påskpyssel-station, Mandala av olika material, mm. 

I höstas, då barnen var mycket intresserade av insekter, bestämde jag att skapa jag en station med insekter och starta en mini-studie. Vi gjorde en massa olika insekts aktiviteter som täckte många utvecklingsområden – läsning, forskning, matematik, natur och teknik, finmotorik, sensoriska upplevelser och skapande. Aktiviteterna var mycket uppskattade av barnen och deras föräldrar.(Bild)

Vid en av mötesplatser/stationer, som fortfarande kvar, kan barnen undersöka och utforska fåglar på olika sätt. Och det är något som genast väcker ett intresse kring när barnen ser den stationen.

Här kan man se faktablad, faktaböcker, pappret, pennor, iPad, fina fåglar som låter när man klämmer på dem, på ett presenterande i visuellt tilltalande miljö.(bild)

 

Barnen fick möta sensoriska/ digitala rummet, som var den största favoriten. Där utforskade barnen hur man kan ta in t. ex. naturen i rummet eller dinosaurievärlden som ett virtuellt samspel, som två olika världen som kan leva parallella med tekniken.

Barnen tyckte om att skapa "Skuggans byggberättelse" när jag kopplade ljus för att ha olika effekter och för att ge andra upplevelser av konstruktionerna i artificiell belysning. Genom sådana sinnesupplevelser och fantasi fick barnen reflektera över sina tankar tillsammans med andra. Det blev ett sätt att kunna sätta ord på sina tankar, funderingar och erfarenheter. Gruppaktiviteter i ateljén bidrog dessutom till social interaktion, där barnen lärde sig att samarbeta, dela med sig och ge varandra feedback.

 

Barnen fick lära sig hur materialen och miljöerna ska användas. De har lärt sig att ta ansvar för materialen och miljöerna som en viktig kunskap som barnen behöver i framtiden. När en station eller nytt material introducerades var jag närvarande och stötte. I början fungerade inte miljöerna av sig själva, jag behövde vara där hela tiden, lyssna, stötta och utmana. Men med tiden kunde barnen vara själva i miljöerna. Gemenskap och sammanhållning skapades då.

 

Barnen med särskilda rättigheter fick ofta besöka ateljén. Jag upplevde att de finner ett lugn i att det finns något att göra och undersöka för alla, oavsett behov. Barnen fick möjlighet att måla med händerna som gav dem en unik och befriande känsla på papper eller sanden. Jag förundrades över deras glädje när de fick fantastiska övergångar och detaljer i målningarna. Jag såg lyckliga barn!

 

Vi har genomfört några omfattande projekt, så som:

”Självporträtt med inspiration av Picasso”, då barnen fick undersöka konstnärens kända verk och sedan skapa sin porträtt av geometriska figurer. Det var lätt att uppmuntra kreativitet hos barnen, det räckte att be dem titta i spegeln och sedan skapa! Vi lekte Picasso! Det var roligt och intressant för barnen och för mig! Det visade sig vara en av barnens favoritsaker att utforska sitt eget ansikte, ansiktsuttryck, känslor mm, eftersom det här arbetet var så djupt kopplad till barnens identitet. Barnen var mycket engagerade under hela projektets gång. 

 

Projekt ”Havet och dess färger”. Efter 2 månaders utforskandet av havet, dess färger, djur och växter skapades ett stort och fantasifullt hav eller undervattensvärld som tagit över vår entré på plan 1. Det var en roligt projekt där lek, lärande och språkutveckling gick hand i hand. (Bild)

 

Projekt ”Konstruktion av aluminiumfolie”. 

Tillsammans med barnen studerade vi våra gester/ rörelser och Edgar Degas och Alberto Giacometti fina skulpturer. Barnen fick fundera på hur deras gubbar ska stå och vilken känsla gubbarna ska uttrycka? Ledsen, glad, blyg, arg? Sedan skapade de sina egna skulpturer som visar en specifik aktivitet eller känsla. 

Att integrera konstruktion med reflektion över känslor och rörelser hjälpte barnen att uttrycka sig konstnärligt, samtidigt utveckla sina kognitiva förmågor, främjade barns språkutveckling, rumsuppfattning och utveckling av finmotorik.

 

Projekt ”Solrosor”.

Det var ett fantastiskt vackert, roligt och kreativt projekt! 

Tillsammans med barnen fick vi bekanta oss med känd konst inspirerad av solrosor, inklusive verk av Vincent Van Gogh, Georgia O'Keeffe, Paul Gauguin, Henri Matisse och Gustav Klimt. Vi undersökte solrosen genom att noggrant studera dess olika delar. Vi tittade på solrosens stora gula kronblad, den gröna stjälken och de små fröna i mitten. Genom att observera och diskutera vad barnen såg, lärde de sig om solrosens livscykel och dess roll i naturen. Barnen använde äggmikroskop, förstoringsglas för att se detaljerna och till och med ritade av solrosen för att bättre förstå dess struktur. Denna aktivitet stimulerade barnens  nyfikenhet och förståelse för växter, samtidigt uppmuntrade deras naturliga lust att utforska och lära sig mer om naturen.

Från enkla solrosor gjorda av pappersbitar till mer komplext arbete med crepe- och silkespapper. Barnen var så inspirerade och kreativa. De älskade verkligen att arbeta med dessa vackra blommor.

 

Projekt ”Det snöar i vår stad”.

Utifrån barnens initiativ, intresse och engagemang har vi bestämt oss för detta projektarbete. Meningen var att ta utgångspunkt i barnens egen verklighet och att på det sättet skapa sammanhang i och fördjupa barnens omvärldsförståelse. Projektarbetet hade fokus på färg och form. Vi pratade matematik (antal, mätning, ordning, mönster, form, likheter/olikheter, symmetri), miljö (att vara rädd om vår närmiljö, källsortering), skapade utav återvinningsmaterial. Genom detta arbetssätt fick barnen inflytande över sin utbildning då de fick vara med att bestämma och påverka.

 

Projekt ”Marklandsparkens fågelstad”.

När vi observerade fåglar utanför förskolan och byggde fågelholkar, lärde barnen sig flera viktiga saker. De utvecklade en förståelse för naturen och ekosystemet genom att se hur fåglar lever och beter sig. De lärde sig om olika fågelarter, deras läten, utseende och vanor. Barnen fick också insikt i fåglarnas behov av skydd och boende, vilket främjade en känsla av empati och ansvar för djuren och miljön.

Dessutom främjar den här aktiviteten samarbete och kommunikation, eftersom barnen arbetade i grupp och delade sina observationer och idéer med varandra. De lärde sig att planera och genomföra ett projekt från början till slut, vilket stärkte deras problemlösningsförmåga och kreativitet.

 

Projekt ”Jag och min familj”. 

Det var ett projekt fullt av kärlek. Att skapa sitt hem och rita sin familj i detta projekt gav barnen möjlighet att utforska och uttrycka sina känslor och relationer, vilket var viktigt för deras emotionella mognad. För det är just genom familjen som barnen upplever kärlek och tillgivenhet. Denna kärlek är avgörande för deras självförtroende och känsla av värde. Genom att beskriva sitt hus och sin familj för andra förbättrade barnen sina språkliga färdigheter och sitt ordförråd.

 

Under alla projekt och olika slags aktiviteter var barnens tankar, röster och idéer hörda. Jag verkligen försökte att lyssna in barnen och följa dem. Barnens medverkande i olika teman och projekt var alltid frivilliga och genomförda i samtycke.

Vårdnadshavarna besökte ateljén varje dag tillsammans med sina barn. Barnen berättade med glädje och stolthet för sina föräldrar, pedagoger och sina kompisar om det de upplevt i ateljén, om det de var intresserade av, ville förstå och lära sig mer om. Det barnen berättade var en del av deras erfarenheter och det som gav dem någon mening till att utveckla och lära. Vårdnadshavarna gav många positiva feedback.

 

Barnen var delaktiga i ateljéns dokumentation och alla utställningar och på så sätt fick de möjlighet att synliggöra det de upplevt, skapat och lärt sig i ateljén. 

 

Min roll innefattade bland annat att utveckla miljöer, material och uttryckssätt på hela förskolan och att tillsammans med pedagoger bredda barns lärande och kunskapande.

 

Sammanfattning

Ateljéarbetet under 2023-24 var således en mångsidig och värdefull del av barnens utbildning. Jag upplevde att barnen njöt av att vara i den kreativa miljön som ateljén erbjuder. Det främjade deras sensoriska, motoriska, språkliga, kognitiva och estetiska utveckling på ett integrerat och holistiskt sätt. Genom att erbjuda en kreativ och stödjande miljö hjälpte ateljén barnen att bli självständiga, kreativa och självsäkra, redo att möta framtidens utmaningar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• fantasi och föreställningsförmåga,

Uppgifter

Projekt: ”Måla med såpbubblor// Skapa ett konstverk med såpbubblor”

Syfte:

Till grund för dessa aktiviteter ligger förskolans målområden, språkutveckling/ Bornholmsmodellen/, värdegrundsarbete samt Läroplanen för förskolan.

Mål för aktiviteten/aktiviteterna:

- barnen ska få möjlighet att utforska/experimentera;

- lära sig att använda en mängd olika material och tekniker för att måla/ skapa;

Lpfö:

- öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

- utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

- utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga;

- utveckla tålamod;

- tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld;

- utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv;

- utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra;

- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen;

- utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

Material:

Spännpapper på golvet

Skålar

Fruktnät

Gummiband

Plastfolie

Silkespapper

Skedar

Vattenkanna

Fafärg

Vatten

Diskmedel

Genomförande och ledarskap:

Jag ska försöka fånga barnens intressen och nyfikenhet genom att vara aktiv, delaktig och nyfiken pedagog som utforskar/ utvecklas tillsammans med barnen. Denna gången utforskar vi bubblor. Vi kommer att göra egen blandning och skapa/tillverka sina egna blåsverktyg/teknikredskap för att blåsa bubblor och måla med dem på spännpapper.

Barnen:

- ska få möjlighet att reflektera och diskutera, göra sin röst hörd;

- får stimulans i sin språkliga utveckling på ett lekfullt sätt;

- får lyssna till instruktioner, lyssna till varandra, känna trygghet och visa varandra respekt;

- kommer att lära sig att använda olika material i bildarbetet;

- att kunna ha fokus på arbetet;

- att kunna utveckla sina ideér;

- att få arbetet att gå framåt.

Utvärdering och dokumentation:

Fota, filma och anteckna. Reflektera tillsammans med barnen vilket blir ett underlag för vad barnen tyckte om aktiviteterna. Vi får också ta oss tid att tillsammans reflektera över aktiviteterna, om det är något som behöver utvecklas mer i aktiviteten eller om det var för svårt osv.

Fortsätt arbete:

Lärloggar där barnen är delaktiga och får möjlighet att reflektera kring sitt arbete/ lärande. Ev. fortsätta utveckla barnens alster.

Analys

Jag har lovat barnen att hitta på ngt som vi har aldrig provat att göra i ateljén. Tänkte på Bornholmsmodellen, geometrin/ geometriska figurer och former.

I somras och höstas upplevde barnen fantastiska gigantiska såpbubblor som fröken Anna demonstrerade på förskolans gård.

Då väcktes barnens nyfikenhet och jag började ställa frågor:

* Vad är det barnen fascineras av när de ser/ upplever bubblor?

* Hur kan jag utmana barnen?

Barnet har visat ett stort intresse för såpbubblor, därför har jag tänkt att vi ska testa att göra en egen blandning och skapa redskap så att vi kan göra extra stora bubblor och måla med dem.

Jag har sett och hört hur barnen jämför bubblorna med bollar och runda former. Några barn har börjat rita runda former, peka på dem och säga "bubblor", ”runda”, ”regnbågsfärger ”, mm.

Jag provade även att projicera upp bubblor på väggen i sensoriska rummet.

Det händer att ett barn upplever rädsla för ett tomt pappersark/ spännpapper. "Jag kan inte rita..." säger hen. Huvuduppgiften för mig som läraren var att hjälpa barnet att övervinna denna rädsla. Denna möjlighet ges med hjälp av icke traditionella målartekniker, där det inte finns någon tonvikt på riktad träning, men låter barnet få positiva resultat.