Periodiska systemet

Atomer binds samman med metallbindningar, molekylbindningar och jonbindningar. Vilken bindningstyp som bildas beror på valenselektronerna. Periodiska systemet hjälper oss att förstå vilken typ av bindning som håller ihop olika atomer.

Inläsningsmaterial

• Sidor i boken: 80-81 (salter), 196 (metallers egenskaper) och 213-223 (periodiska systemet)
• Presentationen
• Filmer på Binogi:
  • Atomnummer, masstal och isotoper
  • Molekyler har kovalenta bindningar

Bedömning

Bedömningen bygger på provet och på vad du visar muntligt under lektionerna.

Till provet ska du kunna följande:

 

• Utifrån atomnummer så ska du kunna rita upp en atommodell på de tjugo första grundämnena i periodiska systemet.

• Du ska veta vilka de tre elementarpartiklarna (neutron, proton och elektron) är och var de finns i en atom.

• Du ska kunna förklara vad atomkärna och atomskal är. 

• Du ska kunna förklara begreppen masstal och atomnummer. 

• Du ska kunna förklara vad en isotop är och vad som skiljer de tre väteisotoperna åt.

• Du ska kunna förklara hur det periodiska systemet är uppbyggt.

• Du ska kunna förklara vad en period och en grupp är.

• Du ska kunna förklara och använda dig av orden valenselektroner och ädelgasstruktur.

• De ska kunna förklara vad metaller och icke-metaller är och vad man hittar dem i periodiska systemet. 

• Du ska kunna ge exempel på metallers egenskaper.

• Du ska kunna förklara varför ämnen som tillhör samma grupp har liknande egenskaper.

• Du ska kunna vilka egenskaper som är gemensamt för halogener, alkalimetaller och ädelgaser och veta om och hur de reagerar med andra ämnen.

• Du ska kunna förklara och använda dig av begreppen molekylbindning, jonbindning och metallbindning.

• Du ska kunna förklara vad en jonförening är och kunna ge förslag på jonföreningar.

• Du ska kunna förklara vad en molekylförening är och kunna ge förslag på molekylföreningar. 

• Du ska kunna förklara likheter och skillnader mellan en atom och en jon. 

• Du ska kunna förklara hur joner bildas och veta vilken typ av joner som bildas av grundämnena i grupp 1, 2, 6 och 7.

• Du ska kunna förklara vad ett salt är och kunna ge exempel på tre olika salter.

• Du ska veta hur ett salt är uppbyggt och kunna förklara vilka joner som ingår och hur många det är av varje slag. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.