Tal

Att skriva och hålla tal

Konsten att hålla tal, s.k. retorik, är viktig ur flera aspekter i vårt dagliga liv. Dels kan det göra att man lättare blir förstådd och dels att man blir bättre på att övertyga folk.

Er uppgift är att hålla ett argumenterande tal om valfritt ämne den 12/4. Ert tal ska vara fem minuter långt och innehålla en tes, en stilfigur samt logos, pathos och etos.

 

 

Den retoriska triangeln: Ethos, Pathos, Logos

 

Vad är Ethos?

Etos hänvisar till en talares eller författares trovärdighet. Det skapar förtroende och auktoritet i ett visst ämne. Definitionen av etos fokuserar på karaktär, expertis, tillförlitlighet och rykte. När en talare använder ethos, visar de sina kvalifikationer, moral och kunskap för att påverka en publik.

Till exempel, Martin Luther King Jrs "I Have a Dream"-tal exemplifierar starkt etos. Som en inflytelserik medborgarrättsaktivist etablerade MLK sitt rykte och karaktär. Hans trovärdighet tvingade publik över hela landet att stödja medborgarrättsrörelsen. MLK lyfte fram hans utbildade bakgrund och hänvisade till respekterade dokument som konstitutionen för att visa upp hans expertis om rasistiska orättvisor. Detta förstärkte hans etiska överklagande.

 

 

Ethos vädjar till:

·         Intelligens

·         Dygd

·         Moral

·         Uppfattning om pålitlighet

Vad är Patos?

Pathos väcker känslor hos en publik för att övertala dem. Patosdefinitionen innebär att man vädjar till sympatier, fantasi och personliga kontakter. Pathos styr en publik genom att rikta in sig på önskningar, fördomar och motivationer. Istället för att enbart förlita sig på statistik, använder patos levande språk, bilder och metaforer.

I litteraturen utnyttjade Charles Dickens patos effektivt i sina romaner. Till exempel skildrar Oliver Twist de fruktansvärda förhållandena för barnhem och barnarbete. Dickens förstärkte känslor av upprördhet och empati genom känslomässiga beskrivningar av Olivers eländiga omständigheter. Detta gjorde allmänheten fast besluten att korrigera sociala orättvisor som drabbar barn.

Pathos tilltalar:

·         Känslor och känslor

·         Fördomar och fördomar

·         Känner

·         Motivationer

Vad är logotyper?

Logos använder fakta, data och logiska resonemang för att konstruera ett övertygande argument. Logos-definitionen fokuserar på trovärdighet förankrad i rationalitet snarare än känsla. Logos etablerar ett argument som logiskt och sunt genom att citera bevis, vittnesmål och statistik och tillhandahålla sammanhang. Till skillnad från patos undviker logos sentimentalitet till förmån för objektiva förklaringar.

Till exempel levererar en vetenskaplig artikel logotyper genom att presentera metodisk forskning och empiriska bevis. Tidningen undviker overifierade antaganden eller subjektiva synpunkter. Genom exakt språk och faktadetaljer stödjer författaren systematiskt sin hypotes med logisk analys av experiment och resultat. Denna logotyp stärker tidningens centrala tes.

Logotyper använder:

·         Bevis

·         Vittnesbörd

·         Statistik och data

·         Universella sanningar

 

 

Retoriska strategier och anordningar

Den framgångsrika implementeringen av etos, patos och logotyper i skrift eller tal beror på effektiviteten hos olika retoriska strategier. Det finns många olika retoriska strategier (och retoriska villfarelser!) som kan stärka eller försvaga ett argument. Några av de mer välbekanta strategierna för studenter inkluderar:

 

 

 

 

Stilfigurer

 

Retorisk fråga	Uppmuntrar publiken att tänka på ett uppenbart svar ”När ska regeringen göra någonting åt situationen?” med den underförstådda betydelsen att regeringen är passiv inför ett problem.
Antites	Motsatta betydelser ställs emot varandra. "Mycket gott åstadkommer hon, och mycket ont avstyr hon”, Hjalmar Bergman.
Anafor	Ett ord eller flera upprepas i början av ett led. ”Tag det rätta – tag Cloetta”, Cloetta
Besjälning	Något konkret och icke-mänskligt får mänskliga egenskaper. ”Fönstret stirrade länge […] gardinerna dansade på tvären”, Gunnar Ekelöf.
Metafor	”Krattans kalla fingrar kammade gräset”, där fingrarna får representera änden av redskapet och handlingen när den används liknas vid att kamma hår.
Stegring	När ett innehålls tempo, intensitet eller liknande stegras genom till exempel upprepning, variation, hopning eller annat, vilket ofta avslutas i klimax eller antiklimax. ”Detta har pågått i åratal, i århundraden, ja, i årtusenden”, Per Lagerholm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att hålla ett argumenterande tal

Att övertyga åhörarna om att din åsikt är den rätta. Det gäller att ha en klar och tydlig, s.k. tes (påstående/åsikt). Den som håller talet ska beskriva både argument och motargument för att slutligen vinna över åhörarna på sin sida. Debatt är en form av argumentation.

 

Konsten att skriva ett bra tal

Ett tal är aldrig det andra likt, men det finns ändå några viktiga saker som skiljer ett bra tal från ett dåligt tal. Eftersom retoriken härstammar från antikens Grekland finns det tre grekiska ord man ska tänka på när man ska formulera ett bra tal:

• Etos – Skapa förtroende
• Patos – Anspela på känslor/ väcka känslor hos åhörarna
• Logos – Hålla sig till fakta och logik

Det viktigaste av dessa är patos. Ofta kommer vi inte ihåg detaljer, men vi kommer ihåg känslor. Etos och logos är också viktiga att tänka på. Ingen lyssnar på någon som inte inger förtroende, och man blir inte heller speciellt trovärdig om man inte håller sig till logik och fakta. Till sin hjälp kan man även ta s.k. retoriska knep, som dels gör det lättare att komma ihåg sitt tal, dels skapar förtroende och dels gör talet livfullt. Mer konkret innehåller ett bra tal:

 

• En stark inledning, dvs. fångar åhörarnas uppmärksamhet direkt
• En stark avslutning, dvs. avslutas med någon mening eller stycke som dels förmedlar budskapet och dels får åhörarna att minnas
• En klar länk mellan sig själv och sina åhörare, dvs. gör dem till en del av sitt framförande
• Ett varierande tonläge och en bra röstnivå. En bra talare står alltid vänd mot sina åhörare när han/hon talar. Tystnader under talet kan ibland vara lika viktiga som innehållet i sig. De ger nämligen tid för åhörarna att tänka efter
• En röd tråd genom hela talet, dvs. att man har logiska övergångar mellan olika delar av talet
• Ett enkelt språk, dvs. att man undviker komplicerade meningar och namn som åhörarna inte har någon användning av. Ett bra tal är oftast kort och koncist
• Ord, meningar eller stycken som väcker specifika känslor hos åhörarna, dvs. om du vill att åhörarna ska bli arga ska de också känna ilska inom sig genom det du säger
• Variation, dvs. att man t.ex. har olika synvinklar, berättar saker på olika sätt och/eller väcker olika känslor
• Anknytningar till kända saker för åhörarna, t.ex. citat, händelser eller karaktärer
• Hjälpmedel som t.ex. bilder och/eller tavla. PowerPoint bör undvikas så vidare det inte handlar om en presentation. Det tar nämligen uppmärksamheten ifrån talaren och det den säger.

 

 

 

 

 

 

 

 

Talets struktur

Tal kan skrivas på ofantligt många vis. För strukturen i talet finns en generell mall på fem steg som brukar ge en god bas för att skapa ett bra tal:

1. Inledning
2. Berättelse/Bakgrundsfakta
3. Argument/Bevis
4. Motargument/Kuriosa
5. Avslutning med tydligt syfte

 

Processen att skapa och hålla ett bra tal tycker vi att man kan sammanfatta i fyra steg:

1.      Samla in fakta

2. Skapa
3. Memorera
4. Framföra

Varje steg är viktigt för att skapa ett så bra tal som möjligt. Därför har vi gjort 4 olika guider. De nås genom att klicka på respektive steg ovan.

 

 

 

     

 

 

Samla in fakta

Argumenterande tal

1. Kom på din tes (påstående/åsikt). Vad vill du övertyga om? Om du inte kan bestämma dig kan det vara bra att skumläsa texter om intressanta ämnen på t.ex. internet. Till slut kommer du på det ämne och den åsikt du vill argumentera för.
2. Skriv och samla allt i ett dokument på datorn. Det gör skapandeprocessen lättare.
3. Lista positiva aspekter/konsekvenser, dvs. dina argument. Vad händer om tesen uppfylls? Börja med spontana tankar och sök sedan på internet och i böcker. Tänk på att en positiv konsekvens både kan vara att något positivt börjar och/eller att något negativt upphör.
4. Gör likadant med de negativa aspekterna. Tänk även här på att en negativ konsekvens kan vara både att något negativt börjar och/eller att något positivt upphör.
5. Finns det någonting du inte förstår i det du har skrivit/läst om? Sök i så fall mer på detta.
6. Hitta saker som kan krydda ditt tal. Tänk på att det är viktigt med känslor. Väldigt roliga, väldigt sorgliga eller väldigt kontroversiella saker är allra bäst. Börja med spontana tankar och sök sedan på internet. Fundera på:

·         Påminner mitt ämne om någon känd händelse/person?

·         Finns det några kända citat om mitt ämne?

·         Finns det bilder eller figurer som passar till mitt ämne?

7. Se till så att du har full koll på allt du har tagit med i ditt dokument. Om inte: sök på internet tills du förstår det. Går det inte att hitta förståelig information ska du stryka det helt ur ditt dokument. Tumregel: Om det tar dig lång tid för dig att förstå kommer åhörarna också ha det svårt. Stryk det!

Skapa

Innan du fortsätter gäller det att du har uppfyllt punkterna i steg 1: Samla in fakta. Skapandeprocessen kan delas in i tre nivåer:

1. Disponera
2. Formulera
3. Finslipa

     

Disponera

Här ska du bestämma vad som ska tas upp i talet, och i vilken ordning. Du behöver inte komma på formuleringar än, bara vilka fakta du ska använda.

1. Öppna ett nytt dokument och klistra in alla dina fakta så att du har kvar ett orört faktadokument att gå tillbaka till.
2. Gruppera de fakta du tycker hänger samman. Bara för att de inte har en klar koppling kan de ändå hänga samman. Anteckna de kopplingar du kan göra. Låt fantasin flöda. Ett bra knep är att tänka i listor, t.ex. ”det finns 3 sätt att beskriva Kalle…” eller ”det finns 3 argument emot…”.
3. Stryk de fakta som du inte kan knyta ihop på något vis.
4. Bestäm inledning. Vilka av dina fakta kan fånga uppmärksamheten direkt? Om du har svårt att bestämma dig – välj de bäst rankade fakta som du har lättast att fantisera vidare om. Sätt dem överst i dokumentet.
5. Bestäm avslutning. Vilka av dina fakta poängterar ditt syfte/din tes bäst? Om du har svårt att bestämma dig – använd samma fakta som i inledningen. Bra tal knyter ofta ihop lösa ändar som har presenterats i inledningen. Sätt dina valda fakta nederst i dokumentet.
6. Försök flytta/ordna dina övriga fakta mellan din inledning och avslutning så att allting håller ihop (finns en röd tråd). Finns det några mjuka övergångar, eller kan du skapa några? Ett bra tal har ofta sina starkaste fakta i början och i slutet. Informativa tal och hyllningstal kan struktureras på många olika vis. En argumentation brukar följa nedanstående mall:

a) inledning, s.k. anslag b) bakgrundsfakta, dvs. det som behövs för att överhuvudtaget förstå vad du talar om c) hotbilder som tesen kan lösa d) lösning, dvs. tesen e) positiva konsekvenser, argument för din tes f) negativa konsekvenser, motargument till tesen g) avslutning, s.k. avtoning.

8. Stryk de fakta inte går att knyt ihop.

Tänk på att disponering inte handlar om att skriva om eller formulera någonting. Det handlar enbart om att få en struktur på all fakta man har samlat.

 

 

Formulera

När du vet vad som ska finnas med och i vilken ordning gäller det att komma på ett bra sätt att formulera innehållet.

1. Öppna ett nytt dokument och klistra in dina disponerade fakta så att du har kvar ett orört disponeringsdokument att gå tillbaka till.
2. Använd ett enkelt språk och undvik att gå in på detaljer och namn om det inte är absolut nödvändigt. Hur hade du uttryckt dig i normalfallet för dem som lyssnar?
3. Skriv inledningen, dvs. formulera dina tidigare valda fakta. Fundera på hur du kan formulera dem så att de fångar åhörarnas uppmärksamhet. Det kan t.ex. vara en spännande kort berättelse, ett kontroversiellt uttalande eller en stark interaktion med publiken. Låt det gärna vara lite mystiskt och gör det till en cliffhanger som du besvarar först som slutkläm på talet. Syfte eller tes ska inte berättas under inledningen.
4. Skriv avslutningen, dvs. formulera dina tidigare valda fakta. Hur kan du uttrycka det så att det klart visar ditt syfte/tes samtidigt som det är minnesvärt? Om du har valt att göra inledningen till en cliffhanger ska du här ge slutet. Tänk på att det ofta är de sista meningarna som folk kommer ihåg. Ett tips för att göra avslutningen minnesvärd är att uppmana publiken till någon typ av aktivitet, t.ex. att skriva på en lista eller att träffas igen.
5. Gå tillbaka till inledningen och skriv nu talet i kronologisk ordning, dvs. den ordning som du disponerade dina fakta. Hur kan du omformulera dina fakta så att det blir flyt i texten? Se till att det finns en röd tråd från inledning till avslutning.

Formulering handlar om att göra ett grovt första utkast. Det viktiga är alltså att dina fakta hänger samman och att du har en klar idé för inledningen och avslutningen.

 

 

Finslipa

1. Fortsätt i samma dokument som tidigare.
2. Se över språket i ditt tal. De ord och formuleringar som du använder ska framföra dina åsikter och känslor på rätt sätt. Tänk på att en enda sak kan uttryckas på ofantligt många olika sätt. Hur uppfattar du t.ex. följande människa?

·         Han tog tag i min arm och tittade mig i ögonen.

·         Han rev tag i min arm och spände sina glödande ögon i mig.

·         Han smekte min arm och lät sin blick vandra uppåt tills den nådde mina ögon.

3. Om du ska hålla en argumentation – tänk över vilka olika känslor de olika argumenten kan väcka. Framhäv de känslor som främjar din tes.
4. Se över den röda tråden i ditt tal. Är övergångarna mjuka och lätta att följa? Var inte rädd för att kasta om ordningen i talet om du kommer på en bättre följd.
5. Se över om du har alla fakta som behövs. Det viktiga är att åhörarna förstår syftet/poängen med talet. Om du har några kunskapsluckor – leta först i ditt faktadokument, därefter på internet eller i böcker.
6. Ta bort onödiga ord och namn. Har åhörarna verkligen nytta av namnet? Håll dig till få och simpla alternativ. Tumregler:

·         Utelämna namn/benämningar som inte återkommer minst 3 gånger.

·         Om åhörarna inte absolut behöver veta namnet för att förstå och om namnet inte förstärker det du vill framföra: Stryk det!

7. Lägg till retoriska knep, och se om du kan formulera om någon mening så att den blir mer retoriskt ”tilltalande”. Se separat lista över användbara figurer. Det viktigaste är att låta din fantasi flöda. Ett vanligt knep är s.k. retoriska frågor (erotema). Genom att kombinera ihop flera i följd kan du bl.a. framställa ett påstående som en självklarhet: ”Är min åsikt rätt? Är solen gul? Är påven katolik?”
8. Att ha en tydlig interaktion med publiken är ett bra sätt att behålla allas uppmärksamhet. Det kan ske t.ex. genom att ställa frågor till publiken, både retoriska och ”vanliga” frågor, men även en så banal sak som att titta upp mot åhörarna är viktigt (mer om det i del fyra: Framföra).
9. Se över stämningen i talet, och se till att den passar för tillfället och åhörarna. Stryk alla interna skämt som inte gäller samtliga åhörare. Framställ dig själv som en sympatisk person med bra självförtroende i ämnet. Fraser som ”Jag är ingen van talare…” är helt förbjudna.
10. Lägg till eventuella hjälpmedel. Kan din poäng framföras bättre genom t.ex. en bild? Det ska vara lätt att följa med, men dra inte uppmärksamheten ifrån dig själv.
11. Skriv om eller stryk alla meningar som känns konstiga eller krystade. Retoriska knep är enbart bra om de låter naturliga i talet.
12. Se till att talet håller sig inom eventuella tidsbegränsningar. Läs igenom talet i en lugn takt och ta tiden. Lägg till 20 %. Om det är precis på gränsen behöver du inte göra något.

·         Om det är alldeles för kort: Finns det någon rolig beskrivning/händelse eller information som du har tagit bort? Lägg till!

·         Om det är alldeles för långt: Finns det något som inte är absolut nödvändigt? Stryk!

13. Gå igenom listan i ett svep tills alla punkter är uppfyllda samtidigt.

Allmänt: Finslipa

Denna nivå är helt avgörande för hur bra resultatet blir och vilket betyg du får om du skriver talet som en skoluppgift. Hur många gånger man har gått över och finslipat talet är direkt jämförbart med betyget. Har du svårt att bestämma dig om du ska ändra något – fråga en förälder eller kompis. Nedanstående checklista kan utgöra tumregler för när du bör känna dig klar:

·         Är min tes/mitt syfte glasklart för åhörarna?

·         Fångar min inledning definitivt uppmärksamheten?

·         Är den röda tråden tydlig, dvs. hänger allting ihop utan oklarheter?

·         Är min avslutning minnesvärd?

·         Är det anpassat efter mina åhörare?

·         Kan man förstå allting i talet utan några förkunskaper?

·         Är det ett bra språk, dvs. enkelt samtidigt som det är välformulerat?

·         Har jag minst lika många retoriska knep som jag har styckesindelningar i talet?

·         Väcker det starka känslor hos åhörarna?

·         Integrerar jag åhörarna i det jag säger?

·         Håller jag mig inom eventuella tidsbegränsningar?

En argumentation är färdig när de olika delarna väcker följande reaktioner hos åhörarna:

a) Anslag: Det här verkar oerhört intressant… b) Bakgrundsfakta: Talaren verkar vara väldigt påläst… Det här hade jag ingen aning om… c) Hotbilder: Talaren verkar vara väldigt empatisk… Usch, det här måste vi ändra på… Herregud, jag känner igen det, men jag börjar se en lösning… d) Tesen: Ja, exakt den lösningen… e) Positiva konsekvenser, argument för tesen: Det tror jag med… f) Negativa konsekvenser, dvs. motargument: Det är visserligen sant, men talaren har en poäng… g) Avslutning/avtoning: Oj, nu är det slut… Talaren har faktiskt rätt…

Tänk på att bemöta motargument med lugn och respekt i ditt argumenterande tal. Syftet med att ha med motargument i talet är att visa att du är påläst och ser både för- och nackdelar, men att övertyga publiken om att det positiva överglänser det negativa. Det inger förtroende att inte bara utelämna motargumenten.

 

 

 

         

Memorera

När du har finslipat talet och känner dig nöjd ska du lära dig det. De bästa talarna kan sina tal utantill. Ha detta som mål. Det finns ingen vits med att kunna det halvt utantill. Antingen satsar du på att kunna det eller inte. Tips för när du ska memorera talet:

1. Skriv ut ditt färdigskrivna tal.
2. Läs lugnt igenom det minst 3 gånger.
3. Stryk under de viktigaste orden i varje stycke, dvs. de som representerar innehållet i stycket.
4. Skriv de understrukna orden på ett separat papper. Dessa utgör dina stödord.
5. Försök återberätta varje stycke genom att enbart titta på dina stödord. Kolla upp om du inte minns. Repetera tills du kan återberätta hela stycket bara med hjälp av stödorden, utan att tjuvkolla på ditt talmanus. Om du inte vill lära dig det utantill är du klar med memoreringen efter denna punkt.
6. Försök återberätta talet utan att titta på stödorden. Kolla upp om du inte kommer ihåg. Repetera tills du kan återberätta hela talet utan att tjuvkolla på stödorden.
7. Återberätta talet högt för dig själv. Använd kroppsspråk. Föreställ dig att du talar inför dina åhörare. Ett bra tips är att återberätta talet framför en spegel. Repetera tills du känner dig helt säker på talet och kan återberätta det utan avbrott.
8. Håll gärna talet för någon, t.ex. en förälder, för att öva. På så sätt får du träna på att memorera talet, och du kan dessutom få veta om du t.ex. pratar för fort eller vankar av och an för mycket.

Framföra

De bästa talarna kan sina tal utantill. Om du inte kan det – gå tillbaka till steg tre: Memorera.

När du håller ditt tal är det viktigt att du:

1. Bjuder på dig själv. Använd gester för att förtydliga saker. Att hålla tal är som att spela upp en pjäs. Åhörarna har kommit för att se dig och du ska koppla greppet om dem.
2. Talar högt och tydligt. Öva att läsa inledningen för en familjemedlem eller en kompis som sitter i motsatta hörnet av vardagsrummet. De ska kunna urskilja allt du säger.
3. Talar lugnt. Små tystnader kan vara oerhört effektfulla. De ger tid till eftertanke.
4. Talar med ett varierande tonläge. Öva på en familjemedlem eller kompis. Fråga vad de tycker.
5. Rör dig målinriktat, dvs. rör dig enbart för att förtydliga någonting i ditt tal. Gunga inte fram och tillbaka, vanka inte av och an, fingra inte på pennor du har i händerna etc.
6. Står vänd mot åhörarna och möter deras blickar. Uppmärksamma dem du talar till.
7. Bemöter eventuella frågor och/eller motargument med lugn och respekt. Påpeka först det positiva i motargumentet och visa därefter varför det ändå är fel, t.ex. ”absolut skulle det kunna falla sig så, men…”
8. Använder hjälpmedel för att förtydliga. De får dock inte ta uppmärksamheten ifrån dig.
9. Tar det lugnt om du säger fel eller glömmer något. Tänk på att det bara är du som vet vad som står i manuset. Om du missar något, försök att stoppa in det senare i talet eller strunta i det om det inte är nödvändigt för att åhörarna ska förstå.

Dessutom är det ett bra tips att inte ha med sig något manus om du faktiskt har jobbat på att memorera hela talet. Om du har stödorden med dig finns en stor risk att du tittar på dem hela tiden fastän du egentligen vet vad du ska säga. För att du ska våga detta krävs det dock såklart att du är säker på att du lyckats memorera hela talet.

Om du känner att du uppfyller målen i samtliga guider har du skapat ett oerhört bra utgångsläge för att lyckas utmärkt med ditt tal.

Lycka till!