Geografi - Europa

Pedagogisk planering arbetsområden

Europa åk 5

Namngeografi

Geografiska förhållanden och mönster, människans verksamheter i olika delar av Europa och hur de påverkar miljön.

Naturresurser i olika delar av Europa.

 

Syfte/Varför

Vi ska arbeta med det här området för att:   ·         Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kun­ska­per om geografiska förhållanden och mönster på olika platser och i olika re­gio­ner. Undervisningen ska vidga och fördjupa elevernas kunskaper om natur­giv­na processer och människans verksamheter i olika delar av världen, och hur dessa påverkar landskap och livsmiljöer.    ·         Undervisningen ska ge eleverna kunskaper om kartan och kännedom om namn, lägen och storleksrelationer. Undervisningen ska även ge eleverna förut­sättningar att utveckla kunskaper i att ställa geografiska frågor, analysera och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnads­villkor med hjälp av olika geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.                                                                                                                             (Lgr-22)   Du ska kunna svara på följande frågor: Vad är ett land? Vad är Europa? Var i världen ligger Europa? Vad menas med naturgeografi? Kulturgeografi? Vad menas med hållbar utveckling? Vad finns det för olika klimattyper i Europa? Var bor de flesta européerna och varför bor de just där? Vilka är Europas stora naturresurser? Varför förändras Europas karta? Varför ser naturen olika ut i olika delar av Europa?

 

Mål

Centralt innehåll Lgr-22 Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer. Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar männi­skans livsmiljöer. Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den. Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett ur­­val av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer. Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, sym­boler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar­tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.   Jag ska kunna: Ø  Ett antal länders namn och läge Ø  Ett antal länders huvudstäder Ø  Namnge och placera de största floderna och bergen/ bergskedjorna Ø  Beskriva sambandet mellan naturtyp och naturresurser Ø  Svara på de stora frågorna som är listade under syftestexten.

 

Arbetsformer

Så här ska vi arbeta och öva för att du ska lära dig:   ·         Förförståelse: Rita en Europakarta med de länder, städer och berg som jag känner till nu. ·         Digitalt: Vi kommer att använda Seterra för att öva på namngeografi, Teams-uppgifter för att arbeta med uppgifter och sökverktyg för att ta reda på fakta om olika länder. ·         Kooperativt ·         Praktiskt – Vi kommer att titta på film, läsa texter, arbeta med instuderingsuppgifter och samtala och jämföra.

 

Begrepp

Ord som vi kommer att gå igenom och arbeta med: ·         Världsdel ·         Naturresurs ·         Råvara ·         Industri ·         Hållbar utveckling ·         Klimat ·         Infrastruktur ·         Ekonomi ·         Handel/ import/ export ·         Medellivslängd ·         Immigration/ emigration ·         Levnadsstandard ·         Tätort/ stad ·         Norden, Baltikum, Västeuropa, Centraleuropa, Östeuropa, Sydeuropa ·         Europeiska unionen (EU)

Hjälpmedel

Det här kommer att finnas som stöd under arbetet; ·         Läroboken ·         Teams-uppgifter ·         Seterra ·         Filmer

 

Avstämning & uppföljning

Din lärare kommer att stämma av dina kunskaper inom området ·         Namngeografi – test via Seterra och blindkarta ·         Prov på varje delavsnitt som vi jobbar med     Exit ticket: Lämplig frågeställning vid varje lektionsslut för att lyfta en sak från lektionen. Uppföljning:

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
• Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
• Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
• Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
• Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Sammanfattning av texter.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
• Gemensam och enskild läsning. Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, avkoda och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.