Organisk Kemi

Endast cirka 0,02 % av jordskorpan utgörs av kol. Ändå är över 95 % av alla de miljoner ämnen vi känner till kolföreningar. Därför har kolföreningarna fått en egen gren inom ämnet kemi. Den kallas organisk kemi. Kolföreningar kallas i sin tur för organiska ämnen. Antalet kända organiska ämnen ökar hela tiden eftersom det hela tiden upptäcks och framställs nya.

Syftet är att du ska:

• få kännedom om organiska ämnen, deras egenskaper, förekomst samt användning

Konkretiserade mål:

• kunna berätta vilka former kol kan finnas i
• kunna förklara vad vi kan använda kol till
• känna till hur kolväten är uppbyggda
• kunna beskriva skillnader mellan mättade och omättade kolväten
• känna till vad kolväten används till
• kunna förklara vad som karaktäriserar en alkohol
• kunna ge exempel på alkoholer och deras användning
• kunna förklara vad som karaktäriserar en organisk syra
• kunna ge exempel på organiska syror och deras användning
• kunna förklara vad som karaktäriserar en ester
• kunna ge exempel på estrar och deras användning
• känna till de fossila bränslena, vad de används till samt hur råolja raffineras
• känna till kolets kretslopp, samt vilka konsekvenser det påverkade kretsloppet har på miljön

Bedömning kommer att ske genom:

• mindre inlämningsuppgifter
• undersökningar
• skriftligt prov

Detta ska du lära dig om:	Begrepp som du ska kunna	Material
Kolatomen -  kunna vilka former kol kan finnas i -  kunna förklara vad vi kan använda kol till Kolväte -  kunna förklara hur kolväten är uppbyggda -  kunna beskriva skillnader mellan mättade och omättade kolväten -  kunna förklara vad kolväten används till Alkoholer -  kunna förklara vad som karaktäriserar en alkohol -  kunna ge exempel på några alkoholer och veta vad alkoholer kan användas till Organiska syror -  kunna förklara vad som karaktäriserar en organisk syra -  kunna ge exempel på några organiska syror och veta vad organiska syror kan användas till   Estrar -  kunna förklara hur man framställer en ester -  kunna förklara vad en katalysator gör -  kunna vad estrar kan användas till Fossila bränslen -  kunna berätta om de olika fossila bränslena  -  kunna ge exempel på hur de fossila bränslen används till -  kunna förklara hur råolja raffineras Kolets kretslopp -  kunna förklar var kol finns -  kunna beskriva hur kolet cirkulerar i ett kretsloppolets kretslopp hör samman med fotosyntesen  -  kunna förklara hur k	Kolatomen kol, kolföreningar, organisk kemi, molekylformel, strukturformel, molekylmodell   Kolväte kolväte, alkaner, alkanserien, isomerer, mättad, omättad   Alkoholer funktionell grupp, OH-grupp, alkohol, etanol, metanol, glykol, förnyelsebar, koldioxidneutral Organiska syror funktionell grupp, COOH- grupp, karboxylgrupp, organiska syra, oxidera, svaga syror Estrar ester, katalysator Fossila bränslen fossila bränslen, råolja, destillering, raffinering, krackning, fraktion   Kolets kretslopp växthuseffekt, växthusgas, global uppvärmning, förnybar, kretslopp, fotosyntes, förbränning	Kolatomen Binogi: Grundämnet kol Ugglans NO: Det unika kolet Ugglans NO: Rent kol Kolväte Binogi: Organisk kemi Binogi: Kolväte Binogi: Mättade och omättade kolväten Ugglans NO: Metanserien Ugglans NO: Isomerer Ugglans NO: Alkener & Alkyner Alkoholer Binogi: Alkoholer Ugglas NO: Alkoholer   Organiska syror Binogi: Organiska syror Ugglans NO: Karboxylsyror och Estrar Estrar Fossila bränslen Binogi: Fossila bränslen Ugglans NO: Fossila bränslen URplay: Fossila bränslen   Kolets kretslopp Binogi: Kolets kretslopp Binogi: Klimatförändringar Ugglans NO: Kolets kretslopp URplay: Kolets kretslopp

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktionskläder och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.