Omkrets, area och geometri

Omkrets och area, vad är det? Varför kan man behöva veta omkretsen runt en hage? Varför kan det vara bra att veta vilken area ett rum har? Detta och mycket mer ska vi lära oss under arbetet med "omkrets och area".

Hur ska vi arbeta?

Vi kommer att mäta omkrets och area på främst kvadrater och rektanglar, men också på trianglar och andra geometriska former.

Vi kommer att mäta i meter och centimeter.

Vi kommer att prata om skillnaden mellan omkrets och area.

Vi kommer att kika på geometriska objekt, både 2D och 3D och prata om skillnader och likheter. 

Vi kommer att ha genomgångar och lösa många gemensamma uppgifter, arbeta i ett speciellt häfte, göra några sidor i matteboken och göra uppgifter på nomp.

Hur kommer jag att bedöma dig?

Din förmåga att förklara skillnaden mellan omkrets och area och beskriva vad var och en av dem är.

Din förmåga att räkna ut omkrets och area på kvadrater och rektanglar.

Din förmåga att beskriva 2D- och 3D-objekt. 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning, överslagsräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
• Jämförelser och uppskattningar av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.
• Strategier för att lösa matematiska problem i elevnära situationer.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och använder dem med tillfredsställande säkerhet. Eleven ger även exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven visar grundläggande kunskaper om naturliga tal och beskriver tals inbördes relation samt delar upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform och delar upp helheter i delar samt jämför och namnger delarna som enkla bråk. Eleven använder och beskriver geometriska mönster och mönster i talföljder. Dessutom använder eleven grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven använder och ger exempel på enkla proportionella samband.
• Eleven väljer och använder i huvudsak fungerande matematiska metoder för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande säkerhet. Eleven använder huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten. Vid addition och subtraktion väljer och använder eleven skriftliga räknemetoder med tillfredsställande säkerhet. Eleven hanterar enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven avbildar och, utifrån instruktioner, konstruerar enkla geometriska objekt. Eleven gör enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter. Vid olika undersökningar avläser och skapar eleven enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat.
• Eleven löser enkla problem genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.
• Eleven för och följer matematiska resonemang genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.