Korkad svamp - sy en nåldyna

Du ska designa en nåldyna som en svamp i två vyer och brodera ett ylletyg till svampens hatt. Sen stoppar du svampen med ull och en kork och syr på ett tyg på foten. Under arbetets gång dokumenterar du i bild och ord i din loggbok.

KORKAD SVAMP – Sy en nåldyna

Du ska göra en svamp för nålar (eller som dekoration) av en återbrukad kork, ulltyg som du broderar mönster på samt ullvadd. Slöjdprojektet heter " En korkad svamp". Vi använder små överblivna stuvbitar av ulltyg och återbrukade korkar för att återbruka material så långt som möjligt. Eventuellt kan återbrukad stoppningsvadd också användas istället för ullvadd till stoppningen.

Läs igenom hela instruktionen och kolla vilka länkar som finns till din hjälp i uppgiften.

Du behöver följande redskap/verktyg och material för design, broderi, stoppning & handsömnad: 

pappersmall för cirkel 15 cm i diameter
markerings/ kalkeringspapper, sporre eller trubbig penna
knappnålar
tygpenna
spetsig broderinål

ulltyg (tjockare, filtat)
garn att brodera med ( pärlgarn, märkgarn, moulinégarn, lingarn eller tunt ullgarn)
märkgarn eller tjockare bomullsgarn att sy tråckeltråden med
en champangekork
stoppningsvadd eller stoppningsull
sax

eventuellt tillägg av andra tekniker:

för applikation: vliesofix, strykjärn

för att färga tyget: tygfärg, vaxduk, stöppeldyna, pensel

för pärlbroderi: pärlor, pärltråd, pärlnål

för tovning: kardad ull, tovnål, skummgummidyna som underlägg

1. Skissa din design:

•  Börja med att rita ditt mönster på en cirkel med 15 cm diameter. Rita med färgpennor. Fundera över vilket utseende/vilken design du vill få fram med val av färg på tyg och tråd och vilka mönster du ska brodera. Rita även en skiss på hur svampen ska se ut från sidan. Mall finns vid behov att rita på.

• 

2. Förbered tyget: 

• Klipp ut en rund bit ulltyg genom att lägga din runda mall av papper på ditt ulltyg, nåla fast med knappnålar och rita av med tygpenna längs kanten. Klipp ut. Det är viktigt att tyget blir lagom stort! (15 cm i diameter).
• För över mönstret med markeringspapper från pappret (din skiss) till tyget: Du tar kalkeringspapper och lägger på tygbiten med färgen nedåt, lägg din skiss ovanpå och nåla fast med knappnålar. Sen fyller du i dina linjer med en trubbig penna och trycker lite - då förs färgen över från kalkeringspappret till tyget där du trycker. Vill du hellre rita av dina mönster på tyget på " fri hand" använder du en tygpenna i vitt/rosa/blått. Du kan även använda din skiss med mönster och göra prickar i ditt pappersmönster som följer linjerna du ska brodera, och trycka vit tygfärg i prickarna för att föra över linjerna. Låt sen torka innan du börja brodera.
• • Länk till videoinstruktion; att föra över ett mönster:
  • https://www.youtube.com/watch?v=lFsA4mOs1pQ&t=10s

3. Brodera: 

• Välj olika broderistygn och brodera dina mönster med spetsig broderinål och tråd. Fäst noga på avigsidan genom att sy 5 snoddstygn. Klipp av lösa trådar.
• Använd applikationsteknik om du vill ha större mönster i avvikande färg på din svamp, tex prickar. Sy fast applikationerna med broderistygn.
• Använd eventuellt nåltovning som kompletterande teknik till broderiet för vissa mönster.

Lämpliga sömmar är de vi övade på i åk 3: förstygn, efterstygn, stjälksöm, kedjestygn och langettstygn. Men du kan även använda franska knutar, bottensömmar, plattsöm, schattersöm mm. Filminstruktioner hittar på antingen genom att googla stygnens namn och videos eller så hittar du instruktioner för broderistygnen på slöjdlexikon:
www.slojdlexikon.nu > https://slojdlexikon.nu/textil/tekniker/brodera-fria-stygn
Inlogg: Degeberga 
lösen: lexikon.
Leta under: Tekniker -> Brodera fria stygn -> -> 


När du är klar med alla stygn...
4. Montera tyget på svampen:

• Sy en tråckelsöm 0,5-1 cm från kanten på det runda tyget. Börja knyta en knut 10 cm från trådens ända och börja sy stygnen från rätsidan. Sy med märkgarn. Dra i båda trådändarna när du sytt runt och fyll den skål som bildas av tyget med vadd.
• Tryck in en kork i öppningen på skålen med vadd eller stoppningsull. Använd gärna återvunnen vadd.
• Dra åt tråckeltråden runt korken och knyt några knutar så det håller fast ordentligt runt korken.
• Klipp ut en liten rektangel av ett ulltyg; 11 cm lång och 3 cm bred. Klipp 3 mm hack längs med ena långsidan med ca 1-1,5 cm avstånd mellan hacken. Lägg den lilla rektangeln tyg runt svampens fot så att den övre kanten täcker hattens nedre kant som är ihopdragen. Nåla fast med en knappnål. Sy fast med kaststygn eller annan lämplig söm (tex langettstygn). Sy genom vecken i hattens tyg, sy ett stygn rakt igenom hattens tyg, sen ett stygn ner och upp genom fotens tyg ca 0,5 cm från övre kanten. Dra åt efter varje stygn. Sy fast hattens tyg så att foten sitter fast i hatten och så att kortändarna på fotens tyg överlappar lite runt svampens fot. Fäst tråden genom att sy 5 stygn  under tygets yta.

Färdig! Nu kan du antingen låta svampen vara som den är eller montera den på en liten träplatta med en spik i botten för att den ska stå stadigare!

LOGGBOK- Under hela din arbetsprocess skriv loggbok och lägg in en bild på ditt arbete varje lektion! Alternativt ta bilder löpande under arbetet, lägg in dem i loggboken för att se dina framsteg och skriv en sammanfattande loggbok om ditt arbete när du är klar! 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.
• Verktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Enkla former av hantverkstekniker och begrepp som används i samband med dessa.
• Skisser, mönster och arbetsbeskrivningar, hur de kan förstås och följas.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och reflektion över arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.
• Undersökande av olika materials egenskaper och användbarhet i det egna slöjdarbetet.
• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor för det egna skapandet.
• Resurshushållning genom återbruk av material.

Kriterier

• Eleven formger och framställer på ett delvis genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett i huvudsak fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ.
• Eleven beskriver på ett enkelt sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Eleven formger och framställer på ett genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.
• Eleven beskriver på ett utvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.
• Eleven formger och framställer på ett väl genomarbetat sätt enkla slöjdföremål i olika material och med enkla hantverkstekniker. I slöjdarbetet använder eleven verktyg på ett säkert och ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon idé väljer eleven ett väl fungerande tillvägagångssätt. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.
• Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt arbetsprocessen och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet.