Geometriska former

Geometriska former exempelvis cirkel, kvadrat, rektangel och triangel

Mål:

 

För barn att höra, se och känna olika geometriska former

Träna på olika begrepp (cirkel, triangel, kvadrat, rektangel)

Uppmärksamma barn på det faktum att former finns överallt

För barn att öva på att geometriska former kan formas genom att rita och även genom att använda material som finns i naturen för att forma geometriska former av dem, samt lego, och det finns även plastpärlor i form av geometriska former.

 

Syfte:

Enligt förskolans läroplan ska varje barn:

●      Utveckla sitt ordförråd och begrepp

●      utmanas i sin matematiska utveckling

●      utveckla sin förmåga att urskilja, undersöka och använda matematiska begrepp

●      Utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning

Vad? Temat kretsar kring olika geometriska former, till exempel kvadrat, cirkel, rektangel och triangel  där barn kommer att möta former i olika aktiviteter.

Hur?

 Aktiviteterna genomfördes inne på förskolan, ute i trädgården och även i skogen. Materialet som användes var sagan om geometriska former, en iPad, geometriska former i olika storlekar och färger, saxar, penna och papper. Under tiden jag utför aktiviteterna kommer dokumentation att göras genom att ta bilder och spela in vad barnen säger under aktiviteten eller skriva det på papper.Barn kan utveckla sin förmåga att förstå att geometri och matematik är kopplade till varandra, och geometri kan hittas även i skogen, och när trädlöven placeras i form av en cirkel, rektangel, kvadrat eller triangel och trädgrenar kan också användas.

1.    Steg 1 : benämner geometriska formers namn

2.   Steg 2: Varför ? Den heter cirkeln ? För att den är rund , samma sak för triangel ( 3 sidor , 3 hörnor ) , kvadrat( 4 sidor som är lika långa , 4 hörnor  och rektangel ( 4 hörnor, 4 sidor men två sidorna är långa än dem andra två sidor som är kortare , två sidor är lika långa )

3.   Multimodala : kroppsliga ( formar kroppen som en cirkel) , talkommunikation

Varför?

Genom att låta barn utforska geometriska former, cirklar, kvadrater, trianglar och rektanglar kommer de att upptäcka att geometri finns runt omkring oss i våra dagliga liv. Barn kan utveckla sin förmåga att förstå att geometri och matematik är kopplade till varandra, och geometri kan hittas även i skogen, och när trädlöven placeras i form av en cirkel, rektangel, kvadrat eller triangel och trädgrenar kan också användas.

Genom den praktiska erfarenhet som barn kommer att få kommer geometri att betraktas som ett intressant område inom matematiken eftersom de kan utforska geometriska former, mönster och föremål på egen hand genom lek och aktiviteter.

Matematik är viktigt i byggnads- och konstruktionslek, eftersom barn övar rumsuppfattning, geometri, mönster och symmetrier medan de leker. Detta är pedagogens roll att upptäcka vad barn gör och uppmuntra dem att utforska geometriska former och matematik under dagen barn i förskola.

Pedagogerna har ett direkt ansvar för att skapa förutsättningar för barns utveckling och lärande på förskolestadiet. De planerar undervisning, särskilt i lärande, för att leda till barns utveckling inom alla områden, inklusive matematik (geometriska former).

”Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem” läroplan för förskolan , 2018, Skolverket

”Forskning Urskilja och undersöka. Sortera, jämföra, upprepa. Att leta och upptäcka mönster är ett sätt att närma sig algebra för barn i förskolan …” forskning betonar

Pedagogen har en viktig roll i att utveckla barns matematiska förmågor genom att hjälpa dem att se matematik i sin vardag och vad de gör och ser i förskolan. Pedagogens roll är också att namnge matematiska begrepp för barnen,och  berätta för dem och förklara vad de ser eller gör. Det är också viktigt att ställa reflekterande frågor till barnen ( forskning menar)

 

 

 

 

https://youtu.be/Munzo-vlHoU?feature=shared

Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Använd dig av instruktionerna i dokumentet ”underlag för Göteborgs stads kvalitetsarbete” (länk i högermarginal).

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge. 

Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

• Var befinner vi oss just nu?
• Var är vi i det systematiska kvalitetsarbetet? Vad vill vi ta reda på, vad är vi nyfikna på och varför?
• Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi i förskolan/barngruppen just nu?

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Vilket utvecklingsområde ser vi och vad är det vi vill uppnå, hur ser det ut när vi nått målen.

Prioriterat målområde: Beskriv prioriterat målområde och koppling till målformuleringar och taggar för läroplanen

Förväntat resultat: Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?