Syror och baser åk7

I detta avsnitt lär vi oss om vattnets speciella egenskaper, samt hur syror och baser påverkar pH i en lösning.

Sammanfattning

Syror och baser är viktiga kemikalier (och begrepp) inom kemi. De spelar stor roll när det handlar om matlagning, hushållskemi och miljökemi. För att beskriva hur sur en vätska är används pH-skalan. Man brukar säga att den går från 1 till 14, men det finns syror som kan ha pH ner till -1, och baser som har pH upp till 15.

pH 7 är neutralt, det vill säga varken surt eller basiskt. Alla vätskor med pH under 7 är sura, och all avätskor med pH över 7 är basiska. Det är bra att känna till hur mängden vätejoner, H⁺, påverkar pH. Ju fler vätejoner det är i en lösning, desto surare är lösningen. Det är ganska komplicerat att beräkna pH med matematik, så det får vänta till gymnasiet.

Syror och baser hänger ihop med vattnets kemi, så det är bra att kunna beskriva vattenmolekylen med kemiska ord och begrepp. Väldigt användbart att kunna är att vattenmolekylen är polär. Det betyder att den är lite minusladdad i ena änden, och lite plusladdad i andra änden. Eftersom plus och minus attraherar varandra (dras till varandra) i naturen, så kommer vattenmolekyler leta upp laddningar och para ihop sin plus-del med en minusladdning, och sin minus-del med en plusladdning. De kan faktiskt para ihop sig med varandra.

Andra saker som är bra att känna till är att vatten är bra på att lösa upp många andra ämnen som består av laddade partiklar (till exempel salt), och vilka tre faser vatten förekommer i. Ytspänning är också en speciell egenskap hos vatten som inte många andra vätskor har. Det är ytspänning som gör att man till exempel kan fylla upp ett glas med vatten så att ytan går lite ovanför kanten på glaset.

När det kommer till syror och baser är det bra att kunna några starka syror och baser utantill. Några exempel på syror är saltsyra, svavelsyra och salpetersyra. Exempel på starka baser är natriumhydroxid och kaliumhydroxid. Syror släpper ifrån sig vätejoner i en vattenlösning, och baser tar emot en vätejon (eller släpper ifrån sig hydroxidjoner). Hydroxidjoner består av en syreatom och en väteatom. På kemispråket skrivs den som OH^-.

Det är bra att känna till lite om pH-skalan och vad en pH-indikator gör. Vi har laborerat mycket med pH-indikatorer, till exempel rödkål..

Kursbok

 

 

Avsnittet omfattar sidorna 96-109. På nästa varje uppslag till vänster finns en ljusgrön faktaruta med ord som är bra att kunna. Det kommer att ställas frågor om de orden. På sidan 112 finns det några instuderingsfrågor som är bra att kunna svara på efter att ha gått igenom texten. B-frågorna är bra att kunna om du siktar på ett högre betyg

1.       A1, svara också på vad en vätebindning är.             B1

2.       A6                                                                                     B2

3.       A8                                                                                     B5

4.       A9                                                                                     B7

5.       A10

6.       A11

Större begreppsområden

Det är bra att kunna resonera, eller prata fritt, om nedanstående områden. Den som kan tillräckligt för att beskriva ett sådant område på minst en minut, med korrekta ord, har en god uppfattning om syror och baser.

·       Vatten är en polär molekyl.

·       Vattnets tre faser, fast, flytande och gasform.

·       Varför är vatten ett bra lösningsmedel?

·       Hur fungerar ytspänning?

·       Vad är syror och baser och vad skiljer dem åt?

·       Hur mäter man surhet i en lösning, ge exempel.

·       Kunna rita upp starka syror och baser, samt skriva dem med kemispråket.

 

Repetition

Det är alltid bra att ha koll på det som vi redan gått igenom. Det som är i fet stil i listan nedanför är bra att fräscha upp.

 

Inledande kemi, bakgrund	11	Modeller i naturvetenskapen, färger på atomer i atommodeller
Laborationer och säkerhet	16-17	Hur man jobbar säkert och effektivt i labbet.
Grundämnen och atomer	36-37	Ord och begrepp som är bra att kunna, vad är ett grundämne
Kemiska symboler	40-41	Vad är kemiska symboler, och varför används de?
Bohrs atommodell	46-47	Hur hänger atomer och elektroner ihop?
Atomkärnans partiklar	48	Vad finns i atomkärnan?
Kemiska reaktioner	54-55	Kemiska föreningar och kemisk bindning
Valenselektroner	56-57	Atomerna i det yttersta skalet är viktiga
Joner	58-59	Atomer som blir laddade
Kemiska formler	64	Kemispråket
Reaktionsformler	68-69	Kemispråket för att förklara kemiska reaktioner