Källkritik år 7

Falska nyheter och manipulerade bilder sprids idag både lättare och snabbare än någonsin tidigare. Det här momentet ska hjälpa er att lättare genomskåda det som inte är sant.

Syfte (från Skolverket)

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll (från Skolverket)

Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Planering

För ett godkänt resultat ska du göra en källkritisk analys av minst en text genom att använda de fem källkritiska kriterierna.

 

	Måndag	Tisdag	Fredag
16	Källkritiska begrepp	De källkritiska frågorna  Vem? Varför? Hur? Vad? När?	Vanliga sätt att skapa falska nyheter.  Sant eller falskt? Så vet du att den information du delar är äkta (sverigeskommunikatorer.se)    Vilka bilder är äkta och vilka är skapade av AI?  Gissa vilka bilder som är äkta och vilka som är AI-genererade. | SVT Nyheter
17	Skapa falska nyheter med stöd av kriterierna. Arbeta på dator i par.	Hitta detaljerna i varandras påhittade nyheter utifrån de källkritiska kriterierna. Vill någon presentera inför klassen?	Sociala medier. Vad ska man tro? Vad kan man sprida?    Om något är gratis så är det du som är produkten.
18	Öva på källkritisk granskning. Skriv en källkritisk rapport.	Öva på källkritisk granskning. Skriv en källkritisk rapport.	Prov

 

Källkritik: Kriterierna 

Äkthetskriteriet:  

Fråga: Vem ligger bakom källan?  

Problem: Vissa annonser kan se ut som om de är riktiga artiklar. Det finns sidor som ser ut som äkta nyhetssidor, men egentligen är påhittade. 

Lösning: Ta reda på vem som är ansvarig utgivare eller vem som ligger bakom källan. 

 

Samtidskriteriet/närhetskriteriet:  

Fråga: Hur nära i tid är källan till händelsen? När upprättades och när uppdaterades källan? 

Problem: Ju längre ifrån händelsen som källan är skriven, desto större är risken att fakta förändras och att man har lagt till sådant som stämmer med ens egna budskap. Det kan också vara så att källor som inte har uppdaterats på länge innehåller fakta som inte längre är giltigt. 

Lösning: Ta reda på när källan senast uppdaterades och om det finns andra källor som ligger närmare händelsen i tid.  

 

Tendenskriteriet:  

Fråga: Är innehållet neutralt? Vad är syftet med källan? 

Problem: Utan att vara tydlig med att källan har ett budskap kan det ändå vara så. Vissa fakta har utelämnats och annat lyfts fram med syfte att påverka oss.  

Lösning: Gå igenom källan noga. Finns det dolda budskap? Ibland kan vissa ordval vara anledning att vara misstänksam, till exempel om en person kallas för nedsättande saker. Leta efter andra källor och se hur de presenterar händelsen. 

 

Beroendekriteriet:  

Fråga: Är källan beroende av andra källor? Är det en första- eller andrahandskälla? 

Problem: Ju fler steg från originalet en källa är, desto större är risken att någonting har förändrats. 

Lösning: Försök hitta originalkällan. På Wikipedia finns källorna till informationen i slutet av artikeln. Välj hellre dem som källa. 

 

Trovärdighetskriteriet:  

Fråga: Är det trovärdigt? Vad vet du redan? Verkar detta vara rimligt? 

Problem: Ibland är innehållet i en källa helt påhittad. 

Lösning: Leta efter flera andra källor. Tänk efter innan du litar på en källa med osannolik information. 

 

Till provet på fredag 3 maj ska du kunna göra en analys av några källor genom att gå igenom de olika kriterierna. Du ska också kunna förklara vad de olika kriterierna innebär.

 

För ett godkänt resultat ska du kunna göra en enkel analys utifrån kriterierna.