Mitt hus

Var bor du? Hur ser ditt hus ut? Bor du ensam i ditt hus eller bor det andra där också? Finns det olika sorters hus? Hur kan man hitta till ditt hus? Vad är en adress?

Vad ?

Barnen arbetar med sina hus, sina adresser och skapar djurhus.

Vad visar barnen intresse för?

Barnen visar intresse för vilken våning de bor på, portkoder, hissar, trappor och siffror.Vissa vet vad en adress är, andra tror att portkoden är en adress.Vissa kan gatunamnet, men är inte medvetena om husnummer.
Några barn som kan sin adress skriver den på en liten skylt, andra skriver sina husnummer på små skyltar. Vissa barn skapar egna portkodsdosor.

Hur hittar man till sitt hus?

Hur hittar man till sitt hus? Barnen beskriver hur de orienterar sig i närmiljön på olika sätt. Ett barn instruerar pedagogen att titta medan det ritar sitt hus. Ett annat barn ber pedagogen gå till en speciell plats och titta efter en stor, brun dörr.
Några barn ritar en karta över vägen från förskolan till hemmet.Kartorna visar att barnen har uppfattat olika hållpunkter på vägen, som t.ex. caféer, butiker.

Vi bygger djurhus

Under ett projektmöte visade barnen intresse för och reflekterade runt vad ett hem är. Barnen kom fram till att också djuren har ett hem. Vi plockade upp den tråden och undrade om de ville bygga ett hem till sitt favoritdjur. Det ville alla.
Det visade sig vara en ganska avancerad uppgift att bygga tredimensionellt. För att ge barnen fler verktyg föreslog vi att barnen först skulle rita sina djurhus. Tanken var att de skulle få en slags "karta" som de kunde utgå ifrån och ett stöd för tanken innan själva arbetet med att konstruera huset tog fart.

Barnens strategier

Var och en löste uppgiften på sitt eget sätt. Vissa hade helt klart för sig vad som behövdes och såg huset framför sig, medan andra, trots skissen, behövde fundera och diskutera vad som behövs och hur man skulle gå tillväga. Många avancerade moment av mätning uppstod också, som barnen löste helt individuellt. Vissa hade strategier där de markerade med en penna var kartongen skulle klippas, medan de flesta satsade på att arbeta på fri hand och gjorde justeringar i efterhand.

Material och tekniker

Vi erbjöd kartong, material från fruktlådor och naturmaterial som kottar och pinnar. Utöver det hämtade barnen material som de ansåg sig behöva, speciellt till inredningen. Den nya teknik vi introducerade när husen skulle monteras var limpistol. Alla barn var intresserade av det och ville gärna prova på att limma. 

Barnens fokus i arbetet med djurhusen

Många barn intresserade sig för vad djuren behöver i sina hus, som t.ex. sovplats, matskålar och satsade mycket tid på inredning av huset. Två barn använde husen aktivt under flera veckor. De städade, inredde och utvecklade interiören mer och mer.

Avslut

Arbetet med djurhusen avslutades med att alla som ville måla sitt hus fick göra det. Var och en fick också på nytt ge en kort beskrivning av sitt hus, som en pedagog skrev ner. På föräldramötet fick föräldrarna ta del av barnens arbete med husen. 

varför ?

För att skapa samhörighet i gruppen utgår vi från något som alla barn har gemensamt. Samtidigt som varje individ hamnar i fokus när var och en får skapa sitt eget hus och berätta för oss andra om det och om sina tankar runt det, blir varje  barns identitet genom denna berättelse tydligare för gruppen. Det blir ytterligare ett sätt att lära känna varandra och är med på att förstärka känslan av tillhörighet och gemenskap. 

Vi vill också utmana barnen genom att arbeta med och utforska vad en adress är. Meningen är att ta utgångspunkt i barnens egen verklighet och att på det sättet  skapa sammanhang i och fördjupa barnens omvärldsförståelse.

Hur ?

• skapa sitt eget hus av kartong- endimensionellt - blyerts och oljepastellkrita, klippa till
• skapa ett hus i kartong till sitt favoritdjur - tredimensionellt - skiss, kartong, limpistol,garn, naturmaterial, färg
• projektmöten där barnen berättar om sitt hus, ställer frågor till varandra och där pedagogerna ställer frågor

Analys:

Efter en lägesanalys har vi kommit fram till att det finns mycket kvar att utforska med utgångspunkt i de områden barnen visade intresse för när de skapade sina egna hus. Det finns fortfarande många trådar kvar som genast dök upp när barnen ritade sitt första hus på kartong med oljepastellkrita.
Vi vill arbeta vidare med de tankar som barnen visade intresse för under startfasen, för att återkoppla till den ursprungliga tanken vi hade som bl.a. var att utmana barnens begreppsvärld och stärka deras förståelse för sambanden i deras egen närmiljö. Genom att återgå till barnens hus i någon form och i någon av de färdriktningar som de själva har pekat ut hoppas vi kunna åstadkomma det.

Efter jul kommer vi att ha en nystart i arbetet med fokus på det som barnen reflekterade över under den initiala fasen. Som en startpunkt för det arbetet fick föräldrarna under föräldramötet rita sina barndomshem, som vi har hängt under barnens egna kartonghus. Det hoppas vi kan ge en nytändning för projektet " MItt hus". 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och