Mod, förebilder och civilkurage

Vi läser texter om mod och jobbar med läsförståelse och diskuterar vad det är att vara modig. Vi går igenom vad det innebär att visa civilkurage samt vad det får för konsekvenser. Vi pratar om olika val och hur man kan påverka något man inte är nöjd med och argumentera för sin sak. En typ av argumenterande text är insändare. En insändare är en text som oftast skrivs av en "vanlig" person, det vill säga inget proffs utan någon som har något att säga om ett aktuellt ämne eller problem. Nu är det dags att påverka genom att skriva en insändare.

Syfte:

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

Undervisning:

Vi går igenom hur en insändare är uppbyggd och vad tes, argument och motargument är.

Vi pratar retorik och går igenom ethos, pathos och logos.

Vi går igenom några effektiva stilmedel som metafor, liknelse och retorisk fråga.

Vi går igenom strategier för att läsa och förstå text, och tips för att kunna svara på läsförståelsefrågor.

Vi läser och diskuterar olika texter som tar upp mod och civilkurage.

Vi läser två olika texter om civilkurage och har en gruppdiskussion om det är viktigt att visa civilkurage samt listar argument för och mot.

Vi pratar om förebilder och fördjupar oss i varsin förebild, som vi sedan presenterar i grupp, där vi leder en diskussion och deltar i diskussion kring varsin diskussionsfråga.

Bedömning av:

• förmågan att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer (skriftligt genom att skriva en insändare om mod/civilkurage)
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (genom att skriva texttypen insändare)
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften (gruppdiskussioner, svara på frågor- enskilt i en läsförståelse, delta aktivt och svara på frågor muntligt och skriftligt i olika uppgifter under lektionstid)

Vad är en insändare?

En insändare skriver man för att man har något att säga, en speciell åsikt om något. Eller så skriver man en insändare för att man vill att något ska hända, eller så vill man att andra människor ska bli uppmärksamma på något. I en insändare uttrycks åsikter i ett visst ämne och texten har alltid en rubrik som talar om vad insändare handlar om. Den börjar med en reaktion på något och sedan uttryckta åsikter om saken. Det gäller att övertyga läsaren om att åsikten är rätt och därefter motivera varför. Det är också ett effektivt sätt att vädja till känslor i insändaren, då känslor påverkar våra beslut. Använd gärna fakta och statistik som "bevisar" din tes (åsikt). Man ska inte göra sig lustig över andras åsikter. Den som förlöjligar andras åsikter ger bara intryck av att inte ha något att komma med. Konstruktiva förslag på hur det som är fel ska lösas är bättre. Ofta avslutas insändaren med en uppmaning. Det brukar vara en slags sammanfattning av vad insändaren handlar om. Insändaren avslutas med en signatur eller ett namn.

Hur gör jag?

• Skriv en slagkraftig rubrik som tydligt säger vad insändaren handlar om.

• Vad vill jag säga med min insändare? Tänk på att inledningen ska fånga läsarnas intresse och presentera min åsikt/mitt budskap. Inledningen ska få läsaren att vilja läsa vidare om vad jag har att säga.

• Mina bästa argument och eventuell bakgrund till varför man skriver sin insändare. Tänk på att ha en röd tråd genom hela insändaren. Ha gärna med fakta och eller statistik som "bevisar" din tes. Vädja till läsarens känslor gör också insändaren lite starkare. 

• "Motståndarens" argument.

• Mitt motargument.

• Sammanfattning av insändaren och min avslutande uppmaning.

• Avslutningen ska knyta an till inledningen.

• Skriv under din insändare med namn eller med en signatur.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,