Barns inflytande

Barns inflytande ska synliggöras. Barnen ska ha ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. Genom projektet ska barnen få ökad förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Delaktighet och inflytande: 

Barns rätt till delaktighet och inflytande finns beskrivet i Skollagen (2010:800) 9§ “Barns och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barn och elevers inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad” vidare i 4§ beskrivs att “Kvalitetsarbetet på enhetsnivå skall genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan […] ska ges möjlighet att delta i detta arbete.  Artikel 12 i barnkonventionen slår fast att barn har rätt att bli hörda i alla frågor som rör dem. Genom att förstå barnets uppfattning, behov och önskemål ökar möjligheten till beslut som är barnets bästa. Det finns alltså en stark relation mellan barnets delaktighet och barnets bästa. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga blir också mer motiverade och bidrar till att barnet ses som en kompetent individ. 

Läroplanen för förskolan 2018 

I läroplanen för förskolan (lpfö18) betonas till exempel att all form av utvärdering i förskolan ska utgå från barnperspektiv och att barns röster tydligt ska lyftas fram. De ska också vara delaktiga i och ha inflytande över såväl dokumentation som utvärderingar.   
 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation, 

• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem, 

 

Förskoleläran ska ansvara för att varje barn: 

• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll. 

 

 
Hur vi ser progression och engagemang: 

Vi ser progression när barnen utvecklas i sin förmåga att: 

• Aktivt delta i undervisningen 

• Återberättar och är delaktiga på olika sätt i vår undervisning och utbildning. 

• Föreslår förändringar i vår undervisning, som kan föra processen framåt 

• Ge förslag i vår utbildning, så att de på så sätt kan påverka sin dag på förskolan. 

• Iakttar, härmar och vidareutvecklar andras tankar  

• Tar med undervisningen in i leken.  

Pedagogerna ska erbjuda en miljö som stimulerar och utmanar barnen i sitt lärande. Målet är uppnått när pedagogerna: 

• Reflekterar tillsammans med barnen på olika sätt 

• Ger barnen inflytande i undervisningen 

• Varje barns bästa är i focus och planering och lärmiljöer bygger på deras erfarenheter, intresse samt motiverar och ger lust att lära.  

• Lyfter fram barns perspektiv genom barnråd 

• Ger barnen möjlighet att vara med och förändrar projektmiljöerna 

• Barnen får komma till tals och bli lyssnade på, att barnet får relevant information. Barnens olika språk ska höras, synas och användas i undervisningen för att skapa delaktighet. 
   

Hur gör vi? 

Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i undervisningen 

Delaktighet innebär att alla människor har rätt att vara delaktiga i samhället och ha inflytande över beslut som påverkar dem. Detta inkluderar rätten att uttrycka åsikter, få information samt deltar beslutsfattande processer. Delaktighet är en mänsklig rättighet och en grundläggande princip i en demokrati. Delaktighet och inflytande är två viktiga begrepp som ofta diskuteras tillsammans. Det som skiljer dessa begrepp är att barn kan vara delaktiga utan att ha inflytande men de kan inte ha inflytande utan att vara delaktiga. Skolverket menar att verksamheten vilar på en demokratisk grund och en viktig uppgift är att förskolan ska förmedla och förankra de demokratiska värderingar som den svenska samhället vilar på. Genom att barnen får möjlighet att påverka sin situation, uttrycka sina tankar och åsikter samt lära sig om demokratiska principer. Att aktivt arbeta med att se till barns intressen och önskemål, vilket kan ske genom samtal och observationer i verksamheten ger man barnen möjlighet att påverka. Pedagoger kan även använda sig av metoder som pedagogisk dokumentation, där barnens tankar och åsikter tas till vara på.  

Flerspråkighet och digitala resurser 

Författaren Petra Petersen (2022) i “Flerspråkighet och digitala resurser” påpekar att delaktig i förskolan handlar om barnens har möjligheter att delta med hela sin språkliga kompetens.  Barnens olika språk ska höras, synas och användas i vardagen för att skapa delaktighet oavsett språk. Denna delaktighet skapas i ett socialt sammanhang i barngruppen.  I stället för att se språk olika går det enligt författaren att se språk som sammanvävda och lika mycket värda. Genom att både använda translanguaging med hjälp av digitala resurser och öppna upp för många olika sätt att kommunicera skapas nya sätt för alla barn att vara aktivt delaktiga i förskolan.  

Barns perspektiv eller barnperspektiv  

Många barndomsforskare skiljer på barnperspektiv och barns perspektiv när det handlar om barns delaktighet. Forskarna Ingrid Pramling Samuelsson och Niklas Pramling (2010) beskriver det som att barnperspektiv innebär att vuxna redan tror sig veta barns behov, medan barns perspektiv handlar om att barnen själva får bidra med synpunkter och perspektiv, exempelvis i en aktivitet i förskolan. Det innebär att den vuxne ska försöka förstå vad barnet förstår och erfar. 

 
 
Metoder för att utgå från barns perspektiv 

Carina Hjelmér (www.skolverket.se) lyfter i artikeln “Barns inflytande i utvärdering och dokumentation i förskolan lyfter författar fram två arbetssätt som passande om man vill utgå från barns perspektiv i verksamheten”. En av metoderna är mosaikmetoden som bygger på att barn ses som experter i sina egna liv. Metoden går ut på att låta barnen uttrycka sig på en rad olika sätt. Det kan handla om rundvandringar, diskussionsgrupper, teckningar, kartor och foton som sammantaget bildar en ”mosaik” av dokumentationer. Ett annat arbetssätt är SEMLA.  Det är ett arbetssätt som utgår från barns nyfikenhet och frågor och involverar både barns och pedagogers dokumentationer. Vikten av att blanda in många sinnen och känslor betonas för att olika barns lärande ska kunna utvecklas. Studierna visar att det inte är metodvalet som är viktigt för barns inflytande utan det som är viktigt är om de vuxna är beredda att verkligen låta barnens frågor, intressen och synpunkter ha inverkan på verksamheten. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.