Språkutvecklande arbete

I projektet ska vår språkpolicy vara ett stöd och ge riktning i hur vi arbetar språkutvecklande. Expansivt språk, transspråkande, TAKK, bildstöd, högläsning, bokprat, sagoberättande och andra kommunikativa uttrycksformer ska vara en naturlig del i projektet.

Språkutvecklande arbete 

Läroplan för förskolan 2018: 

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. 
 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: 

- ett nyanserat talspråk och ordförråd, samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,  

- både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,  

 
Hur vi ser progression och engagemang: 

Vi ser progression när barnen utvecklats i sin förmåga att: 

• Uttrycka sig/kommunicera på olika sätt 

• Använda och förstå begrepp kopplat till projektet 

• Visar nyfikenhet för de olika språken i barngruppen 

• Lyssnar och visar intresse för böcker och “bjuder in” kompisar och pedagoger till högläsning 

 

 

Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk. Målet är uppnått när pedagogerna: 

• Uppmuntrar och tar tillvara på barnens nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. 

• Ger barnen möjlighet att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. 

• Ger barn med annat modersmål möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. 

• Använder och tydliggör begrepp samt ger barnen möjlighet att se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld. 

• Ger barnen möjlighet att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer. 

• Använder ett nyanserat talspråk och ordförråd samt ger barnen möjlighet att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. 

 
Hur gör vi? 

Vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i undervisningen 

Våra val av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet hämtar vi inom språkutveckling från Vallberg Roth (2018) och Skolverket (2022) Flerspråkighet i förskolan. I förskolan möts människor från olika kulturer som talar olika språk. För att kunna främja mångkulturalitet och flerspråkighet är det viktigt att pedagogerna har förmåga att kunna inkludera barns olikheter i den flerspråkiga undervisningen som bedrivs på förskolan (Vallberg Roth 2018). Den flerspråkiga barngruppen ställer krav på både organisationen och den dagliga verksamheten. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) betonas det att förskolan ska arbeta med att utmana och stimulera barns språkutveckling såväl i det svenska språket som i barnets modersmål.  

I projektet ska vår språkpolicy vara ett stöd och ge riktning i hur vi arbetar språkutvecklande. Våra utvecklingsinsatser (utifrån språkpolicyn) är att använda ett mer expansivt språk, transspråkande (pedagogen använder medvetet barnens flerspråkighet i undervisningen/verksamheten som en resurs i lärandet), skapa mening genom material och kroppsspråket, TAKK, bildstöd, begreppskartor på olika språk, högläsning, bokprat, sagoberättande. Vi vill ge barnen verktyg till att kommunicera på olika sätt.  

I en studie som handlar om vikten av språkutvecklande högläsning kom man fram till att när man har effektiv högläsning för barn så kommer barnen kommentera spontant i högre utsträckning samt att kommentarerna har fler ord. Shedd och Duke betonar att ”språkutvecklande högläsning inte sker av sig själv. Den är i stället ett resultat av planering och noggrant beaktande av detaljer. Särskilt viktigt är den här typen av högläsning för barn som inte har en språkstimulerande hemmiljö och därför behöver förskolans och skolans kompensatoriska insatser för sin språk-, läs- och skrivutveckling.” (högläsning - didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. S.50). Vidare kan man läsa i samma bok att “därtill gynnas högläsningen av att högläsningsboken väljs ut noggrant, att öppna frågor ställs av såväl den vuxna som barnen, att samtalet om bokens innehåll utgår från barnens tidigare kunskaper, att barnen får vara med och samtala om vad som kommer hända härnäst i boken och att samtalet om bokens innehåll knyts till händelser utanför förskolan eller skolan” (s.49).      

Genom att lyfta fram begrepp på olika språk ska barnen ges möjlighet att utveckla ett varierande språk på sitt modersmål, men även ges möjlighet att lära sig nya begrepp på andra språk. Barnen ska känna trygghet, glädje och stolthet inför att använda sitt första språk, likväl som andra språk, i olika sammanhang och i skilda syften. För att främja barnens språkutveckling ska pedagogerna skapa meningsfulla sammanhang till språkande och samspel, ex. genom att skapa mötesplatser för språk och kommunikation.  

Vi synliggör dokumentationer och sätter upp bilder från olika vardagssituationer och undervisningstillfälle på väggarna, så att barnen kan reflektera och återberätta

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,