Syror, baser och miljökemi

Temat är syror, baser och miljökemi. Du kommer exempelvis att lära dig att försurning är en naturlig och långsam process som har pågått sedan istiden men nu när vi människor använder fossila bränslen (olja och kol) påskyndas processen. Det bildas svavel och kväveoxider som reagerar med vattenånga i luften och bildar i sin tur svavelsyra och salpetersyra. Det gör att pH-värdet sjunker och mark, skog och vatten blir försurad. En konsekvens blir att många arter försvinner och att även byggnader påverkas (som den i bilden). Vi kommer även att beröra övergödning, förstärkt växthuseffekt, marknära ozon sam ozonhålet. För att hänga med behöver du ha grundkunskaper i syror och baser samt i olika kretslopp. Jag rekommenderar därför att du repeterar dessa kunskaper!

Kunskapsmål

 

Syror, baser, miljökemi

 

Detta skall du kunna:

Repetition av syror och baser (åk7) Motsatsen till surt heter basiskt, vätejoner gör något surt. Hydroxidjoner finns i basiska lösningar. Vissa syror och baser kan vara starka och frätande. En neutral lösning är varken sur eller basiskt. Indikatorer är ämnen som skiftar färg i kontakt med en syra eller en bas. pH-skalan talar om hur surt något är.  Begrepp: syra, bas, neutrallösning, pH-skalan, pH-värde, frätande, indikator, lackmus.	Kemiboken s. 104-116
Exempel på starka och svaga syror. Exempel på starka och svaga baser. Vad är skillnaden mellan dessa?  Syror lämnar ifrån sig vätejoner medan baser tar upp vätejoner och bildar hydroxidjoner. Svaga baser rycker loss vätejoner från vattenmolekylerna och då blir det kvar hydroxidjoner. Starka baser är byggda av hydroxidjoner som hamnar direkt i lösningen när man löser upp en stark bas i vatten.	s. 105 s. 110–111 s. 113–115
Varför kan man inte använda en bas om man får en stark syra på huden? Begrepp: frätande (repetition från åk 7)	105
Syror lämnar ifrån sig vätejoner när de löses i vatten. Ju fler vätejoner det finns i en lösning desto surare blir den. Detta bestäms av hur utspädd syran är och vilken typ av syra det är. De allra suraste syror kallas starka syror. Baser kan också ha olika koncentrationer och kan även späddas ut. Begrepp: utspädd, koncentrerad, starka och svaga syror.	s. 109
Buffertar dämpar pH-förändringar. Buffertar är ämnen som innehåller både bas och syra. Hur kan marken motverka surt regn? Hur gör kroppen för att motverka pH-förändringar? Varför är det viktigt att pH i blodet alltid är 7,4?	s. 107 Se även kopia s. 110-113
Vad händer när man blandar en syra och en bas? Dessa neutraliserar varandra och kan bilda en saltförening plus vattenmolekyler	s. 124
Vattnets kretslopp (repetition från åk 6), kolkretsloppet (repetition från åk 7) och kvävets kretslopp beskriver atomslagens kretslopp. Dessa kretslopp samt kunskapen om syror och baser är det du behöver veta för att förstå miljökemi samt hur vi , människor, påverkar vår planet.	s. 90, 257, 147
Vad menas med försurning? Vad kan motverka försurning? Vad blir konsekvenserna av en försurning?	s. 68, 114-115
Vad menas med förstärkt växthuseffekt? Vilka är konsekvenserna? Vad kan vi göra åt det?	s.65, 74, 262-263
Vad menas med övergödning? Vilka är konsekvenserna?  Vad kan vi göra åt det?	s. 150-152
Vad har ozonskiktet för funktion? Vad menas med ozonhål och marknära ozon?	s. 60-63

Hur skall vi arbeta? 

• Utföra laborationer
• Titta på filmer, ställa och svara på frågor
• Resonera kring olika frågor -det är viktigt att du deltar på lektionerna!
• eventuellt "klimatspelet" (ett samarbete mellan Mariestads kommun och Skövde Högskolan)

Bedömning

• genom ett prov
• genom att du deltar muntligt
• genom att du utför systematiska undersökningar på ett säker sätt
• genom att du utvärderar dina undersökningar och ställer följdfrågor

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
• Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.

Kriterier

• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör kemi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.

Uppgifter

8D: KEMIPROV

frågor om syror och baser och miljökemi.docx

Provet kommer att handla om syror och baser samt miljökemi.

Se planering för att läsa kunskapsmålen!

Du har fått även kunskapsmålen och en kopia av "buffertar dämpar pH-förändringar" samt bilder i pappersform.

Fredagslektion (3/5): Tunga metaller, försurning och övergödning

Hej!

På denna lektion kommer ni att titta på en film som handlar om miljöproblem. Ni skall sedan svara på följande frågor:

(Vissa frågor kräver korta svar. Om det står att du skall "redogöra" betyder det att du skall skriva längre svar)

1. I filmen nämns tre olika miljöproblem. Vilka är de?
2. Vilka tungmetaller är giftiga?
3. Vad blir det för konsekvenserna av att dessa tungmetaller släpps ut i naturen?
4. Redogör för vad som menas med "fossila bränslen"? Varför heter det så? läs sidan 251 i kemiboken.
5. Nämn vilka är de olika fossila bränslen
6. Vilka oxider bildas vid användning av fossila bränslen, exempelvis från bil- eller fabrik-utsläpp?
7. Vad händer när dessa oxider reagerar med vatten? Tänk på vilka syror som bildas i reaktionen.
8. Vad blir pH-värdet?
9. Redogör för vad menas med pH-värde? se sidan 106 i boken
10. Vilka blir konsekvenserna av försurning?
11. Redogör för vad som händer när en syra löser sig i vatten. Tänk på tidigare lektioner. Titta på dina anteckningar och även på sidan 108 i boken.
12. Vad är det för skillnad mellan starka och svaga syror? se sidan 109 i boken
13. Vilka två saker bestämmer hur surt en lösning blir? se sidan 109 i boken
14. Vad gör man idag för att undvika försurning (åtgärder)?
15. Vad gör man för att åtgärda problemet med försurade sjöar? se sidor 114-115 i kemiboken
16. Varför blir det övergödning? Redogör! (se sidan 150 i boken)
17. Vad händer med sjöarna vid övergödning?
18. Varför dör fiskar och andra djur vid övergödning?
19. Hur kan man undvika övergödning?
20. Nu skall du lämna in! Bra jobbat! ;)

Kemiläxa

laboration syror och baser åk 8 samt repetitionsfrågor.docx

Hej!

Syror och baser har vi jobbat med i sjuan och det repeterar vi denna vecka. Jag vill att du skall läsa sidor 104-118. Detta för att du skall ha bättre förståelse när vi berör miljökemi.

Svara även på frågorna i laborationshandledningen!