Äventyrspedagogik med teoribakgrund

Slimmeri slummeri slända i sagans värld kan allting hända...

 

Äventyrspedagogik  

Certifierad äventyrsförskola 

Äventyrspedagogiken i Sverige grundades av Sven-Gunnar Furmark och har funnits i mer än 15 år. Den bygger på forskning inom neuropedagogik och har en pedagogisk plattform som visar kopplingar till forskning och beprövad erfarenhet.  

Äventyrspedagogiken handlar om att vi lär oss lättare genom starka upplevelser och den innebär ett sätt att se på undervisning och utveckling ur ett helhetsperspektiv, där syftet är att kunskap i viktiga frågor och olika ämnen integreras med hälsoarbetet, på ett sätt som engagerar. I äventyrspedagogiken arbetar man med samarbetsövningar, kamratövningar, kul-matte och sagoäventyret Kulimulien. I kamratövningarna och samarbetsövningarna utvecklas barnens sociala färdigheter. Vi ser det som en metod till att skapa goda kamratrelationer.  

Utgångspunkten är en bakgrundsberättelse om sagolandet Kulimulien. Barnen får besöka Kulimulien och träffa sagofigurerna där. Med rekvisita skapas ett litet sagoland i en skogsdunge. När barnen besöker Kulimulien/lilla Kulimulien får de små uppgifter och uppdrag av sagofigurerna. Uppdragen kopplas till teman som barnen arbetar med. För att kunna lösa uppdraget så behöver barnen ta reda på saker och träna praktiskt med konkret material. Det gör barnen på förskolan och när barnen besöker Kulimulen nästa gång så redovisar de uppgifterna för sagofigurerna och gör sagofigurernas uppdrag.  

Sagofigurerna kan också besöka barnen på förskolan och ge barnen uppgifter och uppdrag där. Det blir ett utbyte mellan sagofigurerna och barnen som pågår kontinuerligt under flera år. Under den tiden kan de flesta läroplansmål vävas in. På så sätt blir sagolandet Kulimulien ett flerårigt kunskapsprojekt.  

Sagofigurerna blir ett sätt att förflytta sig mellan fantasi och verklighet. Med hjälp av sagofigurer skapar vi upplevelser som berör och stannar i minnet. Att ha stöd av sagokaraktärer för att arbeta med områden i läroplanen är ett sätt att väcka barnens intresse men även ett sätt att väcka intresse, engagemang och mod hos oss pedagoger. Upplevelserna i sagans värld blir som inspirationsinjektioner i mötet mellan barnen och det märks omedelbart i lekar i samtal (Eriksson, M, 2017). 

 

Syfte 

Syftet med äventyrspedagogiken är att erbjuda ett spännande arbetssätt som… 

• sätter kunskap och hälsa i centrum. 

• väcker lust till att lära 

• stärker barnet som individ-alla ska få uppleva att de är viktiga. 

• skapar möjligheter att lära sig på ett sätt som känns meningsfullt och som skapar ett stort engagemang. 

• tar upp existentiella frågor och frågor som är viktiga för barnen. 

• tar tillvara på utemiljön och naturen som en arena för upplevelser och lärande. 

• tar tillvara fantasins och sagans potential som pedagogiska redskap.  

 

Pedagogisk plattform 

Äventyrspedagogiken bygger på en pedagogisk plattform med pedagogiska utgångspunkter. 

Upplevelsebaserat lärande - Man lär sig lättare om man får uppleva med hela kroppen, använda många sinnen, bli känslomässigt berörd och engagerad.  

Erfarenhetsbaserat lärande - Vid planering av verksamheten utgår man från barnens tidigare erfarenheter.  

Samarbetsbaserat lärande - Genom att arbeta i små grupper mot ett gemensamt mål där alla är delaktiga och allas insatser är viktiga, stärker man barnens självkänsla och utvecklar deras samarbetsförmåga.  

Uppdragsbaserat lärande - Man blir motiverad av att lära sig, då kunskapen kommer in i ett meningsfullt sammanhang då den behövs för att kunna lösa uppdraget.  

Emotionellt lärande - När man är känslomässigt engagerad lär man sig bättre. Hjärnan stimuleras av och kommer ihåg det man förknippar med starka känslor.  

Vi lär med hela kroppen - För att lättare ta till sig kunskap ska man använda olika inlärningsstilar och alla sinnen.  

Multipla utmaningar - Genom uppdraget ställs man för sociala, fysiska, kognitiva och emotionella utmaningar.  

 

Värdegrundsarbete 

Genom att arbeta med äventyrspedagogik får värdegrundsarbetet en central plats. I äventyrspedagogiken genomför barnen uppdrag och delar upplevelser tillsammans. Det skapar en sammanhållning och trygghet i gruppen. Barnen lär sig samarbeta och de får känna att de behövs. Pedagogerna ger barnen möjlighet att påverka och uttrycka sina tankar och åsikter och få känna delaktighet och inflytande. Genom äventyr och fantasi utvecklas barnens förmåga till empati och omtanke om andra.  

Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Utbildningen ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Vi ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt utveckla barnens förmåga till empati och omtanke om andra. Ansvarskänsla och social handlingsberedskap ska grundläggas (Lpfö 18). 

Vi kan inte lära barnen en förmåga som empati genom att överföra vår kunskap till dem, utan barnen behöver få uppleva empati i ett sammanhang Värdegrundsarbetet handlar om hur vi pratar med barnen och varandra, hur vi lyssnar och låter barnen bli synliga, hur vi låter deras röster bli hörda och hur de på olika sätt kan få reellt inflytande över de sammanhang de befinner sig i (Eriksson, M, 2017)  

 

Lärande 

Ett Äventyr ger inte bara häftiga upplevelser utan är också ett pedagogiskt verktyg för att inhämta kunskap inom olika ämnen. Barnen lär sig om sig själva, om andra och om livet.  

Här ser vi kopplingar till det kooperativa lärandet som är en metodik för att skapa delaktighet, inkludering och socialt kompetenta barngrupper. Metodiken bygger på sammarbetsfärdigheter, positivt ömsesidigt beroende ,eget ansvar ,lika delaktighet och de 3 F:en. De 3 F:en står för Feedback-återkoppling ändvänds för att diskutera mellan barnen om hur de genomförde aktiviteten och hur de kändes. Feedup- barn och pedagog samtalar om hur det gick.  Feedforward innebär att barn och pedagog planerar hur aktiviteten och samarbetet kan planeras och förbättras till nästa gång.  (Fohlin,N m.fl. 2017) 

 

Äventyrspedagogiken ger kunskaper … 

• inom olika ämnen. 

• i hur jag arbetar och samarbetar på ett bra sätt i en grupp. 

• om hur jag fungerar i nya situationer och i en grupp. 

• om hur jag lär mig (metalärande). 

… och utvecklar hälsa ur ett brett perspektiv: 

• rörelse och fysiska aktiviteter – fysisk hälsa. 

• utomhusvistelse – fysisk hälsa. 

• självkänslan stärks – psykisk hälsa. 

• kamratrelationerna stärks – psykosocial hälsa. 

• barngruppens sammanhållning stärks – social hälsa. 

 

Naturvetenskap 

I Äventyrspedagogiken använder vi oss av skogen och närmiljön som en arena för lärande. Det blir därför naturligt att integrera naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling i barnens lärande. Problemlösning genomsyrar äventyrspedagogikens olika delar.  

”Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle”. ”Utbildningen ska ta tillvar på barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik”. S.9 Lpfö 18 

 

Hälsa och välbefinnande 

I äventyrspedagogiken utvecklas barnens hälsa ur ett brett perspektiv. Där ingår rörelseaktiviteter i olika utomhusmiljöer. Genom äventyrsaktiviteterna stärks barnens självkänsla, kamratrelationer samt gruppens sammanhållning.  

”Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysisk aktiva”. S.9 Lpfö 18 

Om vi sitter stilla – utan att fantasin stimuleras-aktiveras inte så många delar av hjärnan. Men när vi t.ex. lyssnar på en engagerad berättelse aktiveras betydligt fler, liksom när vi är i rörelse eller lekar (Eriksson, M, 2017). 

 

 

Språk 

När vi talar om språk avser vi all form av kommunikation så väl verbal som icke verbal. Vi pedagoger ska vara lyhörda och uppmuntra kommunikation i alla dess former. Alla barn ska vara delaktiga och ha rätt att uttrycka sina tankar och åsikter innan, under och efter ett äventyr. Barnen kan i de olika äventyren och i samarbetsövningarna komma i kontakt med symboler och skriftspråk. Vi använder oss i stor utsträckning av instruktioner i form av bilder, tecken och symboler. Forskning visar att bilder som används som ett pedagogiskt verktyg fördjupar och breddar barnens lärande. Det gynnar alla barn i sin språkutveckling. I äventyren och i samarbetsövningarna samarbetar barnen med varandra och genom kommunikation löser de uppgifter för att kunna komma vidare. Barnen får argumentera för sina tankar, åsikter och hypoteser och uppmuntras att ha ett aktivt lyssnande. På så sätt utvecklar barnen sitt språkliga självförtroende.  

I Läroplanen för förskolan står det att” språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman.  Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt” s.8 Lpfö 18  

”Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden att till barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring” s. 8 Lpfö 18  

 

 

Matematik 

I kul matte får barnen arbeta med matematik kopplad till olika sagofigurer i sagolandet Kulimulien. Barnen får arbeta både praktiskt utomhus och mer traditionellt inomhus. Det gynnar speciellt de barn som har svårt för den abstrakta matematiken. Barnen får röra sig mycket. Forskning visar att rörelse och inlärning hör ihop. Barnen lär sig bättre om hela kroppen får vara med. Barnen lär sig tillämpa sina matematikkunskaper i för dem nya sammanhang och miljöer. 

”Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem”  

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla 

*förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld 

*förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 

*förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder ,mönster, antal, ordning, tal mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 

*förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Lpfö 18 

 

 

När barnen får göra spännande uppdrag blir dom hjältar och det tänds stjärnor i deras ögon!