Historia

1800-talet

Årskurs och tidsperiod:

Årskurs: 6

Tidsperiod: v. 18-20

Övergripande mål från läroplanen: (kapitel 2)

kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

Syfte - ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen:

kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
förmåga att ställa frågor till historiska källor samt att tolka, kritiskt granska och värdera dessa, och
förmåga att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften

Centralt innehåll

Nya maktförhållanden i Sverige och mellan länder i Norden.
Jordbrukets omvandling och den stora folkökningen samt översiktligt om den tidiga industrialiseringen i Sverige. Olika konsekvenser av detta för barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor.
Olika orsaker till och konsekvenser av emigrationen från Sverige.
Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
Historiebruk kopplat till tidsperioden, till exempel hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.

Lärandemål

När du är klar med det här avsnittet ska du kunna:

Förklara hur det kom sig att den franska familjen Bernadotte tog över den svenska tronen.
Berätta om unionen med Norge: vad det var, varför det blev en union och hur den upplöstes.
Presentera några steg på vägen mot demokrati:

- Förklara vad folkskola var och varför den var viktig.

- Förklara vad folkrörelser var och ge exempel.

- Förklara vad tvåkammarriksdagen var.

- Beskriva hur det gick till när alla män fick rösträtt 1909 och när alla kvinnor fick rösträtt 1921.

· Beskriva hur människor levde på 1800-talet och förklara varför omkring en miljon svenskar valde att utvandra till USA.

Berätta om någon av de källor som vi använder när vi studerar artonhundratalet.
Ge exempel på att artonhundratalet lever idag.

Ämnesspecifika ord och begrepp

skörd
industriella revolutionen
missväxt
grödor
urbanisering
laga skifte
arbetarklass
vaccination
svält
transport
riksdag

domstol
tvåkammarriksdag

revolution
demokrati
borgare
de fyra stånden
rösträtt
skatt
kammare
myndig
kronprins
industriella revolutionen
union
industrialisering
abdikera
vaccination
obligatorisk
emigrera
politisk ideologi
kamera

järnväg
arkeologiskt fynd
industriella revolutionen
ångbåt
skriftliga källor
historiska källor
Amerika
arkiv
källkritisk
utvandra
Regeringsform

Folkskola

Nödåren

Push-faktorer

Pull-faktorer

Migration

Invandring

Emigranter

Rallare

Religionsfrihet

Jämlikhet

Folkrörelser

Frikyrkor

Partiväsende

Fackföreningar

Arbetssätt (Här beskriver du hur eleverna ska få till sig kunskaperna)

Begreppafilmer som tillhör avsnittet om 1800-talet
Högläsning i helklass och enskild läsning i Gleerups: 1800-talet
Läsa i läromedlet/ lyssna på läromedlet.
Bearbeta texten på olika sätt (svara på frågor, återberätta)
Svara på instuderingsfrågor

Anpassningar på gruppnivå (Här beskriver du hur anpassningar ser på gruppnivå)

Digitala läromedel
Möjlighet till att få texten uppläst.
Begreppsordlistor
Tydliga lärandemål
Möjlighet att markera och kommentera i läromedlet (Anteckningar)
Gemensamma avstämningar där klassen redovisar sina ”svar” digitalt. Här får eleverna tips och stöd av varandra.
Stödmallar vid skrivuppgifter
Möjlighet till utmaningar inom arbetsområdet alternativt mer färdighetsträning.

Formativ bedömning (Hur sker den formativa bedömningen?) (Avstämningar. Kamratrespons mm)

Deltagande i samtal och förmågan att använda ämnesspecifika begrepp i diskussioner och resonemang.
Delaktighet under lektioner där du visar förmågan att förklara lärandemålen muntligt/skriftligt.
Instuderingsfrågor som görs under lektionen
Förmåga att resonera och underbygga resonemang.
Avstämningar i form ”shout it out” m.m.

Summativ bedömning (Hur ska eleverna visa sina kunskaper i slutet av arbetsområdet?)

Skriftligt prov

Bedömningsmatris

1800-tal

Matriser i planeringen

Uppgifter