Literacy utveckling på förskolan

Detta läsår kommer vi att fokusera på att stimulera barnens literacyutveckling med stöd av Dibbers lärvän AlfaBeta. Begreppet literacy som härstammar från det engelska literacy har utvidgats från att tidigare bara vara skrivande och läsande till att även inkludera andra modaliteter för att kommunicera (Björklund, 2008). Björklund poängterar att multimodalitet som omfattas bland annat av bilder, tecken, symboler, gester, musik och så vidare är ett lika effektivt sätt att kommunicera och förstå budskap, så väl som skrivna texter.

Syftet med att utveckla literacitet hos barnen är att ge dem en solid grund för att förstå och kommunicera i en alltmer komplex och mångfacetterad omvärld. Genom att främja literacitet, eller förmågan att använda och förstå språk, symboler och texter i olika sammanhang, strävar vi efter att uppfylla flera av läroplansmålen:

• Utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld: Literacitet handlar inte bara om att kunna läsa och skriva, utan också om att kunna förstå och använda begrepp, se samband och utforska olika perspektiv. Genom att arbeta med texter och symboler i olika sammanhang kan barnen utveckla sin förmåga att tolka och förstå världen omkring sig på djupare nivåer.
• Utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften: Genom literacitetsaktiviteter som berättande, diskussioner och skriftliga övningar kan barnen utveckla sitt talspråk, ordförråd och kommunikativa förmågor. Detta är avgörande för deras förmåga att uttrycka sig, samarbeta och kommunicera effektivt i olika sammanhang
• Utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap: Genom att introducera barnen till skriftspråk och olika typer av symboler kan vi väcka deras intresse för läsning och skrivning och öka deras förståelse för hur språk och symboler används för att förmedla budskap och kommunicera med andra.
• Utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa: Literacitet innebär att kunna tolka och analysera olika typer av texter och medier, inklusive digitala resurser. Genom att introducera barnen till olika former av berättelser, bilder och texter kan vi stimulera deras kreativitet, fantasi och kritiska tänkande samt främja deras förmåga att tolka och ifrågasätta det de ser och läser
• Utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska:Genom att arbeta med literacitet på flera språk kan vi stödja barnens språkutveckling och ge dem möjlighet att uttrycka sig på sitt modersmål samtidigt som de lär sig det svenska språket.
• Utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet: På liknande sätt som ovan är det viktigt att stödja barnens språkutveckling på både svenska och deras egna nationella minoritetsspråk för att främja deras literacitet och självförtroende som språkliga individer.
• Utveckla svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk: För barn med hörselnedsättning är literacitet på svenskt teckenspråk avgörande för deras kommunikation och förståelse av omvärlden. Genom att stödja deras utveckling av teckenspråk främjar vi deras literacitet och möjliggör full delaktighet i samhället.

 

Därutöver skapas literacyhändelser av barnen själva inom sina sociala interaktioner. Bjar och Liberg (2010) diskutera hur språklig socialisation kan stödja barnens språkande genom möten med olika ämnen i olika situationer. Här är den fysiska och sociala miljön avgörande i barnens erfarande och uttryck av literacy. 

Med stöd därför av det sociokulturella perspektivet som belyser att literacy erövras i praktiker och händelser mellan människor (Fast 2007) kommer pedagogerna att främja barnens literacyutveckling på förskolan genom att skapa en språkrik miljö med hjälp av exempelvis högläsning, nyanserat berättande, och utforskande , samt genom att samarbeta med föräldrar. Pedagogerna ska identifiera literacyhändelser som äger rum bland barnen, oavsett nivån, för att kunna utveckla dessa händelser genom genomtänkta samtal och undervisningar. Inkluderat i förskolans sociokulturella miljö som främjar barnens (fler)språkliga utveckling, finns leken som både utmanar och stödjer barnens språkande.  Enligt Kultti (2014, s. 80) sker det mycket samspel och kommunikation mellan barn i lekaktiviteter och menar att ”språklärande skapas och erbjuds genom lekkulturer i förskolan”. I leken tar alltså barnen del av varandras erfarenheter och kunskaper och alla får möjlighet att vara delaktiga på ett eller annat sätt. Barnens deltagande i olika aktiviteter är ett villkor för deras lärande och utveckling av språk (Kultti, 2014). 

 

 

Därutom är det pedagogernas uppgift att organisera en likvärdig utbildning så att varje enskilt barn, utifrån sina förutsättningar, kan tillämpa den lärande miljön som förskolan erbjuder för att utveckla sin literacitet. Läroplan i förskolan understryker likvärdigheten i förskolans utbildning där ”barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen med samma möjligheter och på lika villkor” (Skolverket 2018, s. 7). Miljön ska alltså stimulera barnens multimodala språkande så att varje barn kan delta i den sociala gemenskap och den samvaro som finns i förskolan, och för att senare skaffa sig medborgarskap i samhälles olika textvärldar.

 

Referenser: 

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur

 

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten
med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgsuniversitet

 

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i

möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet 

  

Kultti, Anne (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat
språk. Stockholm: Liber

 

Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket (tillgänglig på internet)  https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,