Språket under luppen på Hövägen avd Äpplet

Vi utmanar språkutveckling på Hövägen. Vi tar vara på barnens nyfikenhet och intresse för att kommunicera i olika sätt och i olika sammanhang.

1. Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå

Stimulera och öka barnens språkliga och kommunikativa förmåga.

1.1  Generativ fråga

Hur förstår du vad jag vill säga om jag inte pratar?

1.2  Mål ur Lpfö-18

Mål ur läroplanen

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. 
  Lpfö 18

1.3  Barnens intresse, initiativ och behov

Barnen är i ett socialt sammanhang där de försöker visa vad de vill eller kan genom att kommunicera med varandra på olika sätt. Det startar redan hos de lilla barnet som kommunicerar med hjälp av sin kropp till det lite äldre barnet som börjar att använda sig av sitt verbala språk.

Vi ser ett intresse hos barnen att kunna förmedla sig, hitta nya ord, beskriva vad de kan och ställa frågor.

Barnen visar behovet av att vara i ett socialt sammanhang där de kan göra sig förstådda, kunna uttrycka och visa hur de tänker att saker ska vara i samspelet.

1.4  Barnens förståelse

Vi vill att barnen har verktyg för att kunna kommunicera och uttrycka sig på olika sätt. Att de kan förmedla sina tankar och sina åsikter för olika sammanhanhang och för olika syften.

1.5  Förmågor

·       Förmågan att kommunicera och uttrycka sig med språket som verktyg

·       Förmågan att framföra sina tankar

·       Språkandet kan till exempel vara talspråk, kroppsspråk, TAKK                      

1.6  Pedagogernas förhållningssätt

Vi utmanar barnen i deras proximala utvecklingszon utifrån deras förutsättningar och förkunskaper. Vi ska använda deras nyfikenhet och intressen.

Vi kommer utmana dem med olika planerade språkaktiviteter men också ta vara på de spontana lärsituationerna som uppstår. Vi pedagoger ska här vara närvarande och lyhörda för att skapa den viktiga länken mellan barn, miljön och didaktiskt material. Detta skapar förutsättning för ökad utveckling hos barnets som annars skulle utebli (enligt Öman, Brita-Lena (1991), i boken Fröbels lekteori och lekgåvor).

 

2. Utvärdering: Hur vet vi att vi bidrar till barnens lärande och förståelse?

2.1 Utvärderingskriterier och kännetecken

·       När vi ser att barnen utvecklar sitt språkande i leken och i olika sociala sammanhang.

·       När vi ser att barnen tar initiativ till att kommunicera och språka på egen hand med varandra för att uttrycka sig och förmedla hur de tänker.

·       När de argumenterar och kan vara delaktiga.

2.2. Utvärderingssätt

Hur ska det utvärderas och följas upp?

2.3. Hur vad och när dokumenterar vi?

Vi dokumenterar barnens utveckling i deras lärloggar

 

3. Aktivitetsplan: Hur ska området påbörjas? Vilka tankar om eventuell fortsättning har vi?

Hur presenterar vi området för barnen?

3.1 Aktiviteter

 Bjuder in barnen till att kommunicera genom att vi använder oss av bla sång, rim, ramsor, samspels lekar och ställer öppna frågor. Vi delar barnen i mindre grupper vid olika aktiviteter, rutin situationer och leksituationer för att barnet ska få en större möjlighet att kunna kommunicera och upptäcka i ett mindre sammanhang.  Pedagogerna är närvarande och  hjälper barnen och stöttar vid tur tagning, och ser till att alla får komma till tals och blir lyssnade på. Vi stöttar barnen på deras enskilda nivå för att ge dem möjlighet att utveckla sin identitet och ha rätt till sin egen åsikt. 

3.2 Lärandemiljö

Lärmiljön är föränderlig utefter barnens intresse och behov och utvecklas ständigt. Vi skapar rum i rummen för att ge flera olika mötesplatser i mindre konstellationer.  För att stimulera till att kommunikationen öka på vår avdelning. 

 

4. Uppföljning och analys av arbetets gång

4.1 Vad har vi gjort och hur gick det? / Resultat

4.2 Utvärdering och Analys av resultat

 

5. Koppla till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

"kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt" (Lgr22) något som även Sjöberg belyser i sin bok.

Barnet behöver tillägna sig det språkliga verktyget för att utvecklas. Det behövs när vi läser, tänker, leker, klurar, skriver, förklarar, berättar, fantiserar, ljuger, grälar, kompromissar, beskriver, umgås, och lever tillsammans. Språkutvecklingen är som starkas hos barn upp till sex års ålder. (Sjöberg 2018 s.12) 

Vygotskij (1934/2018  s.190-191) ansåg att utveckling inte sker som en enskild process. Han menade att tanken och språket måste förenas för att barnet ska kunna utvecklas. Genom att bara tänka en tanke stannar utvecklingen upp men om barnet sätter ord på sina tankar och samtalar om dem utvecklar de en förståelse för sin nyfunna kunskap. Utan att kommunicera i ett socialt samspel sker ingen utveckling i varken tänkandet eller språket. 

 

Referenslista:

Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet - Skolverket

Sjöberg Catarina (2018) Språkleka i förskolan. Barnsmöjlighet till ett rikt språk.  Stockholm: Gothia fortbildning 

Vygotskij, Lev Semjonovitj (1934/2018). Tänkande och språk. Uddevalla: Daidalos AB

Öman, Brita-Lena (1991). Fröbels lekteori och lekgåvor. Lund: Studentlitteratur.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,