Vem bor i ägget? Delaktighet och inflytande Knoppen

Vem bor i ägget? Vi kommer starta detta läsår med att introducera bokserien Larson, där vi får följa tuppen genom olika händelser. Även processen från ägg till kyckling i en äggkläckare. Utbildningen i förskolan ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer. Därför kommer vi erbjuda barnen att vara delaktiga i att testa sina hypoteser om vad som kan finnas i ägget. Barnen kommer på olika sätt uttrycka sin hypoteser. Från bokens baksidestext: ”Alla i hönshuset är väldigt upptagna av att fundera på vad ägget som Dolores ruvar på innehåller. Mirabelle påstår att hon hört ägget säga kvack och Noor har sett det röra sig. Det visar sig vara en liten kycklingtupp och nu blir det upp till Larson att lära den lilla tuppen allt han kan. Och hur det går kan nog flitiga Larson-läsare lista ut.”

1. MÅLOMRÅDE 

VAD & VARFÖR? 

1a. SYFTE – GENERATIV FRÅGA         

Vad ska läras? 

Vi startar nu upp det första lärområdet för läsåret med delaktighet och inflytande. Precis som Läroplan för förskolan (Lpfö18) skriver fram så ska förskolan uppmuntra barnen att framföra sina tankar samt idéer och skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande över utbildningen. Barnen kommer få följa en process med ett ägg i en äggkläckningsmaskin. Vem är det som bor i detta ägg? Vi kommer inspireras av boken "Larson och det konstiga ägget". Utifrån en grund av transdiciplinärt lärande kommer estetiken få en roll i arbetet med delaktighet och inflytande. Vi ger barnen möjlighet att uttrycka sin delaktighet och inflytande genom att följa barnens intressen, tankar och idéer om vad som finns i ägget. Barnen kommer få möjlighet att uttrycka samt gestalta sina tankar och reflektioner med olika tekniker, material genom estetiska uttryckssätt där bara fantasin kan sätt sin gräns. Möjligheten att uttrycka sin estetiskt öppnar upp för det piktografiska skrivandet, att uttrycka i ett två- samt tredimensionellt uttryckssätt. 

Generativ fråga - Vad tror jag finns i ägget?  

Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen? 

Barnen som idag går på förskola, är de som är vår framtid. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där alla har ska ha rätt till att uttrycka sina tankar och åsikter. Därför är det av vikt att redan i tidig ålder ge barnen verktyg att i förskolan ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter för delaktighet och inflytande. Även att vi kan tänka, tycka, känna och reflektera över något på olika sätt är accepterat. Genom att arbeta med detta lärområdet utvecklas barnen till demokratiska samhällsmedborgare i framtiden. 

 

Övergripande mål 

1b. MÅL ur Lpfö 18       

 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. 

Delmål

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att lyssna på andras uppfattningar.  

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att reflektera.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att uttrycka egna uppfattningar.

BARNENS INTRESSE, KUNSKAPER, ERFARENHETER och BEHOV 

1c. NULÄGE – BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

Barnen är idag intresserade av att uttrycka sina tankar, men vad innebär egentligen att lyssna till andra. Även ser vi ett behov av att utveckla en förmåga att lyssna till varandra. Vad sa egentligen vår kompis? Barnen är idag medvetna om att vi människor kan tycka och tänka olika. Vi ser och hör av även att barnen på en enkel nivå kan reflektera över sina uttryck. Vidare ser och hör vi att barnen kan lyssna till varandra. Vi ser ett behov av att barnen ska öka sin medvetenhet kring att uttrycka sin tanke och att det är okej att inte tycka lika som sin kamrat. 

Specifika mål 

 

1e. BARNENS FÖRMÅGOR 

- Förmåga att lyssna till andra 

- Förmåga att reflektera över sin egen åsikt

- Förmåga att reflektera över andras åsikt  

 

 - Förmåga att uttrycka sin uppfattning. 

-  Förmåga Uttrycka sina uppfattningar med olika estetiska uttrycksätt. 

- Förmåga att reflektera över sin uttryckta uppfattning. 

 

1f. BARNENS ÖVRIGA KUNSKAPER

 

1h. BARNENS BEGREPP 

Begrepp:

 -  Åsikt (hur barnet själv personligen tycker och tänker om vad som finns i ägget) 

- Uppfattning (hur barnet själv uppfattar, vad som kan finnas i ägget) 

- Olika (inte samma som något/någon annan) 

- Reflektera (handlar om att tänka på vad du vet, vad du tycker och vad du tänker kring en särskild fråga) 

- jag tänker (använda uttrycket när en uttrycker sin tanke) 

1i. FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 

Tema inriktat arbetssätt innebär att vi under en period arbetar med ett bestämt innehåll. Vi väljer tema utifrån barnens funderingar, hypoteser, teorier och intressen. För oss är det viktigt att barnen får känna att deras tankar och teorier tas på allvar och det som de uttrycker är viktigt och intressant. Tillsammans med barnen söker vi svar och utforskar deras frågor. Det är utforskandet och den processen i sig som är viktig, inte enbart svaret. Temat kan därför inte planeras i detalj utan det handlar snarare om att planera hur vi startar upp, vilka förmågor vi vill fokusera på för att kunna arbeta med våra valda delmål och vilka metoder vi väljer för att gå vidare. Vi pedagoger kommer att följa barnens intressen i ämnet och inte sväva ut från målet vi satt

Vi kommer arbeta utifrån scaffholdningstöttande, där vi stöttar, uppmuntrar barnen att sätta ord på sina tankar och inflytande för att ge utrymme för barnens intiativ att vara delaktig och ha inflytande över sin vardag. Viktigt är även att vi inte bara lyssnar till barnets verbal utan även kroppsspråket för att inte exkludera barnets delaktighet och inflytande.

 

 

 

 

2. UTVÄRDERING 

Hur vet vi att vi nått våra mål, när temat är avslutat?  

ÖNSKAT NYLÄGE – Kriterier (medvetet mot strävansmål i LPFÖ18)

2b Önskat nyläge BARNENS FÖRMÅGOR 

- Att barnen har en förmåga att uttrycka sin uppfattning verbalt och genom ett estetiskt uttrycksätt. 

- Att barnen har en förmåga att reflektera över sin egen och andras uppfattning, att vi kan tycka olika. 
- Att barnen har en förmåga att kunna uttrycka sin uppfattning genom estetiken 

2e Önskat nyläge BARNENS BEGREPP 

- Att barnen kan använda begreppet olika

- Att barnen med ord kan förklara sina tanke. 
- Att barnen kan använda begreppet ”jag tänker” och att de är dennes uppfattning av något. 

 

2f. UTVÄRDERINGSSÄTT 

 

Vi följer barnens lärprocesser genom att observera och dokumentera under varje undervisningstillfälle samt reflektera med arbetslaget och tillsammans med barnen. Vi avslutar varje tema med en analysvecka tillsammans med barnen där vi på olika sätt reflekterar över det vi gjort under temat. 

 

3. AKTIVITETSPLAN 

Hur ska vi börja? … och hur skulle vi kanske kunna fortsätta? 

3a. STARTAKTIVITET 

Vi starta upp detta tema med att lägga ägg i äggkläckaren. Sedan introducerar vi boken om Larson och det konstiga ägget. Där vi tar en sida i taget och i mitten av boken stoppar vi tills vi vet vad som finns i ägget. Detta får bli starten för att sedan spinna vidare på vad som egentligen finns i ägget, här kommer bara fantasin sätta sin gräns. Barnen kommer ges möjlighet att få följa upp sina hypoteser och uppfattningar om vad som finns i ägget genom att med olika estniska uttrycksätt uttrycka sin tanke.

Det är från detta steg med barnens skapande av hypoteser som området med delaktighet och inflytande kan ta fart, nu är det barnen som styr vart vi hamnar. Vi tänker även bygga en delaktighets vägg, där barnens tankar idéer kommer vara synliga på avdelningen vilket vi tänker kan öppna upp för en spontan reflektions stund och en känsla av delaktighet och inflytande. 

Avslutnings aktiviteten som vi tar med oss till normer och värden kommer vara att döpa den lilla varelsen som kommer ur ägget. Även har kan vi tycka olika. 

Hur följer vi upp så att barnens idéer får påverka fortsättningen? 

3b. FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare) 

De aktiviteter som sker dokumenteras antagligen med kamera eller genom anteckningar. Vid pedagogernas veckoreflektion används reflektionsfrågor för att synliggöra barnens tankar/hypoteser och vilket lärande som sker samt tillsammans planera hur vi går vidare. 

 

Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang? 

3c. LÄRANDEMILJÖ 

 

Våra lärmiljöer är i ständig utveckling, vi lyssnar och följer barnens intresse om hur vi kan berika just barnens utforskande, nyfikenhet, kreativitet och lek. Vi har ett tankesätt med att skapa rum i rummen för att skapa ett lugn att sätta sina fantasier och idéer i bruk. Vi har just nu skapat flera mötesplatser med okodat material som berikar barnens fantasi och språkande. Det okodade materialet visar även på att vi tänker olika om vad det kan användas till i leken. Vi kommer bygga upp lärmiljöer med inspiration från vårt lärområde, där en delaktighetsvägg ska skapas och växa fram tillsammans med barnen. Även kommer det skapas en synlig processvägg, där barnen kan följa sina lärprocesser genom alla lärområden under läsåret.