Projektutvärdering Almen 2023-2024

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet Projektuppdrag med frågan: Hur lyssnar och möts vi i vår stad? Projektutvärderingen är den sista planeringen i det pedagogiska året, en uppföljning och utvärdering av det projektarbete som pågått. Här gör vi en sammanfattande analys av undervisningen och barnens lärande under läsåret som gått.

Vad har barnen få möjlighet att utveckla och lära om? Vilka kompetenser, förmågor och strategier har vi sett vi hos barnen? Vilka tecken på förändrat kunnande/lärande/utveckling har vi sett?

 

Vi på Almen arbetade med barnens kompetens att lyssna på varandra, att kommunicera med varandra och att se varandra. 

"Nu, A, är det min tur att prata". Och håller handen fram. Vi ser att barnen implementerar strategier som pedagogerna erbjuder. Vi ser att många kompisar är väldigt duktiga på att lyssna på varandra och försöker förstå.

Barnen har fått undersöka och testa olika strategier i kommunikation med varandra. Kompisar har fått erfara och lyfta fram just de strategier som var gynnsamma i lek, diskussion och konflikter. Barnen visar nyfikenhet, tålamod och viljan att förstå varandra. Vi ser positiva relationer mellan barnen spegla sig i deras dialog på väg till parker, vid lunchen, i fria leken. Vi ser att barnen är väldigt måna om varandra, medkännande, hjälper varandra och ser varandra som jämlikar och är gediget nyfikna på vad kompisarna tycker och tänker samt har att säga.

Barnen har fått möjlighet att lära sig om demokrati. Respekt för sin och kompisens röst. Utvecklats i hur man är en bra kompis. 

Barnen har utvecklat sin förmåga att lyssna på varandra. Uttrycka sin åsikt. Uppskatta ett bra arbetsklimat. Att tillsammans med en pedagog kunna se på konfliktsituationen och hitta lösningar, kompromisser.

Barnen har blivit mer medvetna om ljud som fenomen. Vi observerar att barnen reflekterar över vad kommer ljud ifrån, att saker låter olika.

Vad ser vi för förändrade kunnande hos barnen:

• Om barnen hör något ljud, både ute eller inne, stannar de till i sin lek och ställer frågan högt: "Vad är det som låter?" Diskuterar vad det kan vara.
• Barnen kommer med intressanta och djupa reflektioner och slutsatser: "När flera pratar samtidigt, så är det svårt att förstå vad alla säger", "När det är många i hallen kan det låta rätt mycket. Så mycket att man kan få ont i öronen", "Det är lätt att höra när man är tyst", "Man kan inte prata och lyssna samtidigt, det går inte".
• Barnen har kommit på att man kan höra på steg vem är det som kommer. Annas steg, Svetas steg och Lajlas steg låter olika.
• I sin dialog med kompisarna använder sig barnen av meningen: "Nu är det din tur att prata", "Nu är det min tur"
• Under trygghetsvandring har barnen observerat och kommenterat att det kan förekomma höga ljud i skohallen tex. och uttrycker sig "det blir rörigt och kan göra ont i öronen"
• Barnen visar intresse för varandras uppfattning av upplevelser, berättelser, alster.

 

Vilka material, tekniker, uttryckssätt, ämnesområden har vi haft fokus på? Vilken betydelse har det haft? Vad behöver vi lägga till och utveckla nästa läsår?

 

Under HT2023-VT2024 hade vi arbetat med många olika estetiska uttryckstekniker, material och utifrån flera olika ämnesområden.

Vi gjorde lövtavlor: Målet med den undervisningen var att alla barn ska få prova och uppleva nya sätt att skapa. Tänka utanför ramarna. Använda fler sinnen i skapande: syn, känsel, hörsel.

Material: återanvänd vitt tyg, hammare, höstlöv.

Teknik: hamra; skapa tavla med hammare, tuschpennor och sprayflaskan.

(se grupplärlogg från 27 nov)

 

Undervisning kring silkespapper och crep-papper har vi arbetat med  skapande och hållbarhet som utgångspunkt. ”Utbildningen skulle ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningsätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle”.

Material, tekniker och uttryckssätt

Material: Silkespapper, crepp-papper, sprayflaska, sax, återvunnet papper.

 

Tekniker:

- skapa mönster med hjälp av färgpigment i silkespapper i vått.

- skapa mönster med hjälp av färgpigment i crepp-papper.

- modern dans.

Uttryckssätt:

Uttrycka sig i bildform;

Uttrycka sig i sina beskrivningar av sina alster;

Uttrycka sig i rörelseform genom dans och musik.

 

Vi skapade nya konstverk ovanpå ”gamla” återanvända tekningar. Vi rev och klippte i silkespapper. Vi lyssnade på ljud när vi rev, klippte eller viftade med silkespapper?

Vi la silkespapper på ovanpå tekningar i mönster. Crepp-papper i remsor, bitar, skrynklade i små bollar…testade och experimenterade.

Därefter sprayade vi rikligt med vatten ovanpå.

Vi gav tid för att försöka leva sig i sin egen och andras alster… Vi lyssnade uppmärksamt på vad de andra kompisar såg för bilder i andras verk… Kompisar förklarade, pekade, försökte sitt yttersta för att förstå och göra sig förstådd. Svårt, men också spännande. Kompisar skådade varandras verk och berättade vad de såg i andras bilder.

- Det är en vulkan. Du ser marken… och det exploderar ditåt…

- Jag ser ett hjärta.

- Det ser ut som ett moln…

- En älg...

- En hund…

- En dinosaurie…

- Det är någon som skriker: - Hjälp!

- Ögon, näsa och mun…

 

Av långa remsor av crepp-papper som blev över gjorde vi långa band som vi kunde dansa med. Barnen följde remsan med blicken... Viftade och svängde... Njöt av rörelsen... kroppen, remsan, musiken...

- Jag vill dansa trollet!

- En gång till!

- Jag gör eld...

- Nu är trollen arga!

- Vad gör trollen? - frågar pedagogen.

- De jagar varandra. De är snälla. Jag är ett troll.

- S (till pedagog)! Du är ett troll! Vi är snälla troll.

 

Arbeta med lera: 

Syftet med aktiviteten:

-utforska materialet LERA

-få grundläggande kunskaper om lera

-testa nya sätt att uttrycka sig och sina erfarenheter.

Efter en tid när barnen har jobbat individuellt med lera och blivit bekväma med materialet och verktygen som används, har barnen börjat arbeta med ett gemensamt projekt, vilket spontant blev Fotbollsplanen. Alla kompisar bidrog med sin egen tolkning av vad man kan göra på fotbollsplanen till exempel leka "Gäddan kommer" med rock-ringar, spela fotboll, hitta en snäcka, äta frukt, undersöka snöhögen etc.

Barnens kommentarer under arbete:

- Alla får plats.

- Du får stå här bredvid mig.

- Jag sparkar boll till dig.

- Det här är frukt. Det ska räcka för alla.

 

• Hur har miljöer och material ställts i ordning och använts för att stödja barnens utveckling och lärande. 

 

Pedagoger på Almen skapar ett rum där kompisar och pedagoger kan se varandra, fokusera på varandra och är trygga att se på sig själva. Ett rum som ger möjlighet att mötas alla samtidigt, att mötas några kompisar i taget eller gå undan själv och möta sina egna tankar och funderingar en stund. Vilket ledde till uppdelning av rummet i några zoner. Den största delen av rummet är samlingsplatsen eller mötesplatsen. Den är centralt placerad, markerad med rund matta och bilder på alla barn och pedagoger. Mindre zoner är utspridda i rummet. Några zoner är mer definitivt diskurskodade som tillexempel läshörna och ”mini-ateljé och medan andra är mer diffusa i vad man kan göra där. Alla lärmiljözoner har rikligt med konstruktion, skapande och utforskande material. Materialet är på tillgängligt och på barnens nivå. Materialet som inte är framme är synligt placerat i genomskinliga lådor: stubbar, pinnar, stenar, tre grankottar, lego, speglar, växter, kappla, pluss-pluss, tre dockor i olika etnicitet och funktionvariation, kaffe, fika, målarfärg, sax, lim, tyger, kuddar, böcker, penslar, kritor, pennor, fiberpennor, silkespapper, återvinnings material, utklädningskläder, magneterna, kulor, kulbanan…   Material är väldigt varierat och uppmuntrar och inspirerar till kommunikation mellan kompisar, skapande av nya begrepp och samspel mellan kompisar. Miljön är språkberikande och uppmuntrar till att använda matematiska, fysikaliska och kemiska begrepp.  Arbetslaget arbetar medvetet med ljudnivåerna på avdelning för att skapa trygghet i gruppen och gör det möjligt att alla barn och vuxna kommer till tals, blir sedda och lyssnade på. Vi är lyhörda kring barns intressen och lägger till andra material vid behov. Ju fler barn vi blir desto svårare blir det för enstaka barn att gå undan och vara för sig själv. För lite utrymme för 21 barn. Svårt att dela på utrymme. Svårt att fokusera på vad just jag gör när 15 andra barn leker i samma rum/nära   Hur har det synts på förskolan och i lärloggar vad barnen utforskat och undersökt? Hur har vi involverat familjerna i arbetet? Kompisarnas alster och dokumentation kring dem finns uppsatta på strategiska platser på avdelningen och i trapphuset. I individuella lärloggar beskriver vi barns utforskande av ljud och skapande med ljud i fokus.     Hur involverar vi familjerna i arbetet?  Vårdnadshavarna får inblick över barns lärande och utforskande genom att vi skriver och bjuder in VHna att läsa grupplärloggar 2 ggr i månaden, individuella lärloggar 2 st per termin. Föräldramötet, kick-off samtal och utvecklingssamtal en gång per år. Kontinuerlig kommunikation vid lämningar och hämtningar. Barns tekningar och skapande med dess beskrivning är representerade i våra lokaler.    Uppföljning av våra överenskommelser i arbetslaget för ett gott arbetsklimat, kommunikation, samarbete, organisation och ansvarsfördelning. Vi har en stående punkt på förskollärramötena om projektuppdraget. Det hade prioriterats bort pga andra viktiga diskussioner.   Vi lyfter i arbetslaget att barn gör som vi gör, och inte som vi säger. Vi är pedagogiska förebilder. Våra nyckelord är demokrati, lyhördhet och tydliga mål. Arbete med åtgärder mot kränkande behandling och diskriminering under utvärderingsdagen visar att vi kunde förmedla demokratiskt förhållningssätt till barnen. Vi i arbetslaget pratar öppet med varandra kring alla frågor som rör barnen.

 

• Hur avslutar och utvärderar vi läsårets arbete med barnen?

 

 

 

Vad behöver vi utveckla vidare?

Det blir det svårare att upprätthålla trevlig ljudnivå när vi blir fler i gruppen. Svårare att vänta på sin tur, lyssna färdigt. Vi utnyttjar stunder vid matborden när vi är färre i socialsamanhang. Det är pedagogisk måltid och vi pratar med varandra när vi äter. 

Vi utnyttjar alla utrymmen runt om kring Almen för fria leken, läsning, skapande och språkligt utforskande i exempelvis korridoren och matsalen. 

Vi behöver bli mer flexibla i vår planering. Dela gruppen och tänka några barn ute några inne. 

Kontinuitet i arbetslag. 

 

• Vilka teoretiska kopplingar har vi gjort?

Resiliens i förskolan; Betydelsen av resiliensstarkande arbetssätt. Betydelsen av att ge barnen trygghet i att misslyckas, reflektera över det och hitta en lösning själv eller gemensamt med kompisar.

• Vad har varit framgångsrikt under årets arbete? Vad är vi mest stolta över, som vi ska fortsätta att förvalta.

Förutsägbarhet. Trygga rutiner. Barnen vet vad som komma skall. Vi har en struktur. 

Pedagoger är konsekventa, lyhörda. Pedagoger är flexibla och försöker tänka på olika situationer från barnets perspektiv.