Projektutvärdering Fröet 2023-2024

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Social hållbarhet Projektuppdrag med frågan: Hur lyssnar och möts vi i vår stad? Projektutvärderingen är den sista planeringen i det pedagogiska året, en uppföljning och utvärdering av det projektarbete som pågått. Här gör vi en sammanfattande analys av undervisningen och barnens lärande under läsåret som gått.

Vi på Fröet har som vi beskrivit i tidigare projektuppföljningar under året plockat ner och med bakgrund i den gemensamma projektfrågan för Södermalm, Hur lyssnar och möts vi i vår stad? formulerat en egen projektfråga som blivit bärande för oss på Fröet under året. Fröets projektfråga för 2023 / 2024 har därför varit: Vem blir jag i mötet med boken?

Syftet med vårt projekt har varit att barnen ska få djupdyka i flera olika ämnen under året och genom böcker ges möjlighet att möta och samtala om olika typer av texter.

Vi anser att vi uppfyllt vårt syfte med projektet genom att barnen under året har getts möjlighet att få möta olika typer av böcker i olika gener. Under uppstartsperioden när barnen själva fick ta med sig sina favoritböcker till förskolan så fick vi bekanta oss med både pekböcker, sagoberättelser och böcker med mer vardagsnära handling. Böcker har under året varit centralt på vår avdelning och vi har också under året sett att böcker och högläsning har varit en attraktiv aktivitet som alltid samlar många barn och där fina samtal skett.

Under uppstartsperioden i höstas utgick vi från projektuppdraget som i år för de yngre barnen handlade om att ta med sig en barnbok hemifrån som betyder något extra för dem. Vilka möten sker i mötet med boken, berättelsen, karaktärerna. Under uppstartsperioden läste vi böckerna och arbetade med dem på olika sätt. För oss var det viktigt att de barn som hade med sig en bok skulle få möjlighet att presentera den för kompisarna med stöd av oss pedagoger. Barnen fick därför antingen sitta i en pedagogs knä eller bredvid och själv presentera sin bok för kompisarna. Vi läste boken, vi pratade om texten och bilderna och efteråt tog vi en bild på barnet med sin bok som vi satte upp på vår dokumentationstavla. Barnets egen bokpresentation blev också till en individuell lärlogg hos de enskilda barnet för att både dokumentera processen och involvera vårdnadshavarna i arbetet.

När det var dags att bestämma riktning för projektet efter uppstartsperioden så var vår grundtanke att vi skulle djupdyka och arbeta med alla böcker som vi fått in. Många av barnen hade i höstas med sig böcker om fordon och vi började därför där under höstterminen men märkte ganska snabbt att vi inte ville skynda vidare utan i stället stanna i processer och görande längre än vad vi först planerat för.  Under resten av hösten hade vi därför ett extra fokus på fordon på olika sätt, både i den undersökande undervisningen, estetiska uttrycksformer och under våra promenader. Vi byggde också bilbanor på golvet inne på avdelningen vilket gjorde att projektet även blev levande i barnens fria lek. Under hösten skapade vi en gemensam babblarna bil av en större fruktkartong, i de arbetet fick alla barnen på olika sätt hjälpa till, bilen har blivit ett populärt inslag på avdelningen som används som både fordon och lastare i barnens lek.

När det var dags att starta upp den nya terminen började vi känna oss klara med ämnet fordon och valde då att ändra fokus mot Astrid Lindgrens karaktär Pippi Långstrump med utgångspunkt i ännu en bok som en kompis på avdelningen haft med sig och där har vi blivit kvar hela den här terminen. Att vi valt att stanna kvar och låta Pippi Långstrump vara bärande under hela den här terminen beror framför allt på att vi pedagoger observerat att detta är ett ämne som på ett eller annat sätt fångat alla barn i gruppen och som de visat ett stort intresse kring. Tillsammans med Pippi Långstrump har vi tagit avstamp i ämnena ”jaget” och ”min familj”. Vi har läst boken ”Min familj” av Anna-Clara Tidholm som på ett enkelt sätt lyfter barnens blick för vad begreppet familj innebär. I beskrivningen av boken står det att läsa:

”För små barn är familjen jätteviktig, den är ju liksom nästan hela världen innan man sett så mycket av världen! Vi kan tycka att familjer ser mycket olika ut men hur den egna familjen ser ut är självklart för det lilla barnet”.

Bokens beskrivning fångade precis det vi ville lyfta med barnen, att prata om familjebegreppet på ett vidare sätt från det lilla i deras närmaste familj till att lyfta begreppet till en vidare betydelse. Vad är en familj? Hur kan en familj se ut?

 För att också involvera hemmet och skapa en samverkan i detta bad vi vårdnadshavarna att skicka in bilder på barnens familj. I instruktionerna till vårdnadshavarna så valde vi att lyfta att vi tänker familjebegreppet som ett brett begrepp och att vi därför önskade att de skickade bilder på dem som de anser är viktiga människor i sitt barns liv. Barnen har sedan utifrån sin förmåga fått vara delaktiga och skapat egna familjecollage som nu sitter uppsatta inne på avdelningen. Collagen är väldigt populära och något som barnen gärna samlas kring, dom bjuder in till samtal och barnen är både stolta och glada att få visa upp dem både för oss pedagoger och för varandra. Barnen har också fått en större kännedom kring varandras familjer. Under vårterminens promenader har vi besökt alla barns portar, vi har sett att barnen varit väldigt stolta att få visa upp vart de bor både för kompisarna och oss pedagoger. Besöken har även blivit till individuella lärloggar där varje barn fått visa upp vart de bor samt dokumenterats på vår dokumentationsvägg inne på avdelningen. I skapandet har barnen fått skapa Pippi Långstrump med geometriska figurer, byggt egna Pippi dockor av återbruksmaterial och de äldre barnen har även fått skapa egna självporträtt. På återsamlingarna har vi använt oss av Pippi figurer för att bekanta oss med karaktärerna, räknat guldpengar, sjungit och jobbat med sortering och klassificering utifrån färgkategorisering. Vi har byggt ”inte nudda mark” banor som vi använt oss som rörelseinslag på avdelningen för att öva balans och grovmotorik. 

Som avslut på projektet kommer vi att bjuda in vårdnadshavare till en sommaravslutning med vernissage där de kommer få möjlighet att ta del av årets projektarbete. Med barnen kommer vi att avsluta projektet genom att bjuda in till en Pippi fest där de ska få vara sakletare, vi kommer ha Pippi disco, sjunga Pippi sånger och säga hej då till det material som vi använt oss av under våren. Till mellanmål kommer vi äta pannkakstårta precis som Pippi Långstrump.  

Vårdnadshavare har under året involverats i projektet genom löpande information både muntligt och i nyhetsinlägg och lärloggar varje vecka. Under vårterminens föräldramöte fick vårdnadshavarna i uppgift att rita egna Pippi Långstrumps hus som blev som en present till barnen på avdelningen.

Våra starkaste framgångsfaktorer under året och de vi också tar med oss till framtida projekt är att våga stanna upp, våga upprepa aktiviteter och låta barnen möta samma sak flera gånger i stället för att ständigt fortsätta framåt. Under året har vårt projekt varit levande på vår avdelning både i undervisningen och barnens lek. Vi har kontinuerligt varje vecka dokumenterat processen via lärloggar och nyhetsinlägg vilket gjort att vi också fått med oss vårdnadshavarna i processen. Vi har haft också haft en tydligare veckostruktur under året som gjort att vi pedagoger känt en trygghet i vilken undervisning och aktiviteter som barnen ska erbjudas under veckan och vilket också gjort det lättare för oss att hålla en röd tråd när vi planerat vid ALM möten. Detta ser vi också har bidragit till ett lugn i barngruppen, att barnen fått möjlighet att lära sig och landa i våra rutiner ordentligt.

Två nya inslag under året som vi också är väldigt stolta över är vårt arbete med TAKK-tecken och dans. I arbetet med TAKK-tecken i barngruppen har vi varje vecka skapat ett veckans tecken. Vi har försökt att ha ett tecken i två veckor så att barnen verkligen getts möjlighet att bekanta sig med det nya tecknet. Vi har pratat om tecknet både på morgonmötet, återsamlingar, vid lunchen och i den dagliga verksamheten och vi märker sedan vi introducerade detta att flera av barnen själva nu använder tecknen. Tecknen vi valt har både varit mer vardagsnära ord som pappa, mamma, förskola, jobba, skor, mera. Men även tecken som varit kopplade till projektet och Pippi Långstrump som häst, apa osv.

Under året har vi varje vecka haft dans på schemat på fredagar, i dansen ges barnen möjlighet att få möta och röra sig till olika sorters musik som exempelvis musik från olika delar av världen, pop musik, lugnare musik och klassiska barn och rörelsevisor. När vi har planerad undervisning i dans så använder vi oss av danskjolar och danssjalar. Danskjolarna och danssjalarna är ett material som bara finns tillgängligt när vi har planerad undervisning i dans, detta gör både att tillfällena blir mer speciella och att vi synliggör undervisningen tydligare samt att rekvisitan skapar en extra dimension i dansen. Att få dansa med sjalen eller kjolen och se hur de rör sig i luften blir också en extra förlängning av barnets egna rörelse.