Projektplanering4b_Projektberättelse Tulpanen och Gullvivan 2024

Tänk dig att du är ett djur och en dag är ditt hem förstört, inga blommor, ingen mat. En kontorist har varit i din skog och börjar asfaltera och bygga. Du flyttar till staden, men där är det så mycket oljud och rökigt, du hittar inga blommor, bara asfalt… Barnen- Vad kan vi göra? Vi skapar en plats där djuren kan bo, mer grönt på husen och i staden tänker vi mer hållbara alternativ- här skapar vi el med vindkraft och har solenergi . Vi odlar vår mat och genom vår kraft så sätter vi stopp för kontoristen.

Syfte med projektberättelse

Projektberättelsen görs för att vi tillsammans med barnen knyter ihop och visa de processer som barnen har varit en del av under året. Den här sammanställningen delar vi med oss av till vårdnadshavarna. 

Projektberättelse:

Barnen på Tulpanen och Gullvivan har under året haft projektfråga kan superkrafter rädda världen?
På våra avdelningar har vi gjort på lite olika vis för att möta denna fråga. Men en gemensam syn är att vi vill få barnen att bli handlingskraftiga med omep, de fem demokratibegreppen och de globala målen som kompliment till läroplanen.

 

Barnen har tänkt till om hur olika människor lever, vilka möjligheter familjer har. Barnen fick skapa superkrafter och resonerat kring vilka superkrafter de har att hjälpa andra barn dvs sin egen snällkraft. De fick dela med sig av paket genom att hänga upp dessa i ett träd. De har också resonerat kring vilka superkrafter olika figurer ha som tex Sonic, spookys. Men även vilka krafter naturen har, växtkraft, blixtrar och stormar.

" En storm kan välta ett träd" säger barn

" Blixten är farlig, den går genom marken och kan göra sönder träd" säger barn

 

En självklar del har varit att använda oss av barnlitteratur. Med hjälp av litteraturen har nya frågor kommit upp, i julas läste vi Allra bästa julen. Men även boken Esmeralda och draken - berättelsen om Tvillingstaden. En bok som tar upp hur barn kommer på lösningar/ uppfinningar för att hjälpa borgmästaren. Men också som tar upp miljöproblem och hur vi människor kan hota den.

En annan bok är Naturen som visar hur människor sågar ner träd och sedan kommer de på att nu har vi ingen skugga.

"Trädet skyddade dem från solen" säger barn

" Jag vet att fåglar gillar att gömma sig i träd, jag har sett det" säger barn

" fåglar bygger bo i trädet" säger barn

" vi har också träd till att bygga möbler, det har min mamma sagt. Stolar och bord kan vara träd säger barn

"Från träd får vi också papper" säger barn

"vi har leksaker här på förskolan som är träd, fast jag tror det är pinnar, tjocka som ni fröknar ha sågat av" säger barn

" det är jättedumt att såga ner trädet!" säger barn

 

Barnen resonerade att det är faktiskt inte bara människor som gillar träd. Djur gillar också träd.

Ett resonemang mellan två barn

" Människor gör både bra och dåliga saker, vi behöver hus till oss själva, då sågar vi ner träd, men när vi gör det så förstör vi också för djuren som bor i träden säger barn.

"Ja, så är det! Men sen gillar djuren att vara i våra hus, mus bor i hus, katten gillar våra hus, men också att klättra i träd" säger barn

 

Barnen har fått tänka om och lekt olika krafter, rök, fabriker och arbetat med vilka djur som finns i Sköndals skogar. 

Vilka hot som finns och hur man kan lösa detta med kreativ fantasi. Utöver vår övertygelse att fantasi och kreativitet är demokratiska uppdraget centralt i läroplanen. 

Lekresponsiv undervisning

Barnen har lekt att de varit djur som lever i Sköndal. Barnen får välja vilket djur de vill vara De har tidigare erfarenheter av vilka djur som finns i Sköndal och vissa barn väljer dessa djur som vi tidigare har sett. Men det smyger sig även in lite varg och fladdermöss i leken. De väljer bland annat djur som bin, getingar, fjärilar, varg, mygga, fågel, katt och rådjur.

Barnen bjuds in till ett rum som är omvandlat till en skog. Det finns överflöd av blommor, vatten, träd. I skogen har djuren mått bra, det har funnits mycket mat, rent vatten som går att dricka och bada i. De djur som behöver gömma sig eller som behöver bygga bo i träd har haft tillgång till detta.

Barnen har gått i och ur leken dvs pendlat mellan lek och att rita ner det som vi leker eller bygga med olika material hur de vill bo.

Barnen säger: ” Bina och getingarna lägger sig under gräset för att sova- då kan en människa råka kliva på dem.”

 

Vid andra tillfället hade skogen ändrats. Det fanns inte lika mycket blåbär, blommor, träd och vattnet va smutsigt. För att förhöja upplevelsen spelades det ljud från grävmaskiner. Något var på gång med djurens skog. Hur känner sig djuren nu? Kan de bo kvar?

 

Vid tredje tillfället besöker barnen staden som kallas B12. Där låter det mycket, är skräpigt och maten finns i soptunnor. Det lilla gröna som finns håller på att försvinna i maskinernas buller.

 

Vid fjärde tillfället har en fabrik byggts i djurens skog. Det är mycket rök och i stället för gräsmark finns nu asfalt. Det är dags att gå till aktion!

Barnen är upprörda, ” vad ska bina nu gömma sig, de gömde sig i gräset innan?” säger ett barn.

 

Barnen går till handling och försöker stoppa kontoristen.

Konoristen är en karaktär som kommer från ett program från UR:s serie Galonisarna. Där ska barnen övertyga de vuxna att skogen ska vara kvar när den hotas att asfalteras. I vår undervisning har kontorisen hotat barnens/djurens levnadsmiljö så de måste hitta empati och gå till agens för att stoppa planerna. De har ifrågasatt varför kontorisen ska förstöra i skogen och har samarbetat, stoppat, samtalat och förhandlat med kontorisen och sina kamrater.

i vår undervisning använde oss oav de fem olika begreppen som Caiman definierar:

-Autentiskt, Agentiskt, delibrativt, kritiskt och kreativt.

 

De globala målen som fanns som grund i början av arbetet var:

nr 3 -godhälsa och välbefinnande

nr 4 -god utbildning för alla

nr 7 -hållbar energi för alla

nr 12 -hållbar konsumtion och produktion

 

Under arbetets gång har vi också arbetat med:

nr 11 -hållbara städer och samhällen

nr 15 -ekosystem och biologisk mångfalld.

 

Fokusord: kraft, energi, rörelse, hållbarhet, empati, natur, närmiljö, demokrati, samarbeta

 

Barnen går till aktion!

omep ekologisk/miljömässig dimension av hållbarhet.

 

3.7.3 förskolan och naturen.

-Vad hade kontoristen gjort?

Jo, han hade satt upp band och skyltar där det stod att han skulle ta ner barnens syrénbuskar och asfaltera på förskolans gård. På gården ville han ha en parkering.

 

Barnen föreställer sig hur bilarna kommer in på gården, att kontoristen ska möta laser, att barnen ska stå som en stoppgräns och förhindra. Att deras skyltar sätter stopp och deras handling av att ge bort blommor skapar en snällare kontorist. De ska bygga en fälla fast med en kudde i botten så det inte gör ont. De städade och gjorde fint inför mötet så kontosrisen skulle vara snäll

 

Vad sa barnen?

" han får inte förstöra de vackra blommorna, jag gillar dom"

"kom bara, jag kan stoppa dig"

" det gör inget om bilar parkera på vår gård, då kan vi leka på bilarna"

"Nä, det vill inte min pappa, jag får inte röra hans bil"

"Fönsterrutor kan gå sönder, när vi sparkar boll "

" oj, det gör ont att få glas i fötterna, det har jag fått"

" bilar har äcklig gas, det är inte bra för oss, då hostar vi"

" jag har astma, det är inte bra för mig"

" Men det är bra för mamma och pappa att köra bil in hit, då är det nära att lämna"

" Men min mamma måste ha bilen till jobbet"

 

Har ni något förslag på Hur vi stoppar?

"Istället för band framför blommorna kan vi sätta laser"

" men jag vet inte hur vi gör laser"

" vi kan putta honom"

" vi kan gömma hans verktyg"

" vi gör en stoppgräns med kroppen, framför blommorna, vi håller varandra i handen och stå på rad och så säger vi stopp"

 

Barnen har också skapat en stad på ett hållbart vis. Med vindkraft och planterat växter på träd- allt för att djur och människor ska trivas ihop. Barnen har fått kunskaper om hållbar elkraft och hur man kan planera en stadsbild. De tankar som barnen har fått från lekgrupperna har färgat av sig på byggandet av staden och staden har använts i lekgruppen då kontorisen flyttade in och beställde hämtmat.

 

Nu knyter vi ihop året med att konstatera att barnen har hittat sina inre superkrafter i att samarbeta, skapa, leka och tänka hållbart i både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Denna fortsätter process nästa termin…