Världsarvet Birka-Hovgården; Arkeologi

Eleverna får fördjupa sig i begreppet arkeologi som är en stor del till utnämningen av Birka och Hovgården som ett världsarv.

Eleverna introduceras

Exempelvis sandlådan [här kan de sedan få gräva vidare under raster/fritids].

Sandlådan spärras av med band för inlevelse, men rutas gärna upp i [helst röd] tråd för koordinater.

Gräva pensla rensa konservera

Dokumentera med fynd, fyndplats [koordinat], datum och signera med sitt namn.

Litteraturtips:

Skelettet Estrid [Häfte], Jonathan Lindström, Bonniers utbildning för Stockholms läns museum 2005

Vikingarnas värld [s.88-89], Lars Holmblad Julie Leonardsson, LL-förlaget 2001

Uppgifter

Introduktion

Vi öppnar en lektion med att lyfta barnens kunskaper om arkeologi -hur mycket känner de till, vad associerar de till och finns där något de skulle vilja lära sig mer om?

Vi lyfter porträtten Hjalmar Stolpe och Hanna Rydh som har varit oerhört viktiga profiler i kunskapen kring Birka-Hovgården.

Hanna Rydh

Hjalmar Stolpe

Från utgrävningen vid Hovgården 1991

Praktisk utgrävning

Grävprotokoll.docx

Område med grop eller sandlåda preppas med diverse föremål och täcks igen.

Området spärras av och rutas in med förslagsvis rött trädgårdssnöre eller murartråd.

Långa grova brädor/reglar är även att föredra att lägga ut för att undvika att trampa sönder grävytan.

Eleverna delas in i två mindre grävlag.

De får varsin back med lika delar verktyg som trädgårdspadar mindre murslevar penslar och material för konservation och dokumentation.

Därefter påbörjar de utgrävning ruta för ruta. Finner man något tar man varsamt reda på det, lägger upp det vid forskningsstationen där man penslar/tvättar rent och lägger i numrerad dokumentationspåse.

Blankett ifylles med fyndets placering enligt koordinatsystem, föremålets beskrivning, material längd vikt och kanske även fotografering. Därefter signerat det med upphittarens namn och datum och läggs åt sidan i en tredje arkivback.