Projektplanering4b_Projektberättelse_Farsta_förskolor

Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling. (Lpfö 18)

Syfte med projektberättelse

Projektberättelsen görs för att vi tillsammans med barnen knyter ihop och visar de processer som barnen har varit en del av under året. 

Projektberättelse

Barns röster i ett hållbart Farsta

Hur kan vi med hjälp av litteratur väcka barnens nyfikenhet för hållbar utveckling?

I planerandet av avdelningens projekt funderade vi pedagoger över hur vi kunde utforma undervisningen så att den skulle väcka barnens nyfikenhet för de tre dimensionerna av hållbarhet. Som vi skrev i vår projektplanering kunde vi se att det fanns ett gemensamt intresse för litteratur i gruppen. Vi såg att litteratur väckte barnens nyfikenhet, skapade möjlighet för barnen att mötas och lära. Genom att arbeta med litteratur vill vi ge barnen möjlighet att lära om hållbar utveckling samtidigt som vi främjar barnens språkutveckling. 

Så här har vi valt att arbetat utifrån de tre dimensionerna av hållbarhet:

Undervisning i värdegrund och rörelse och hälsa med fokus på den sociala dimensionen av hållbarhet: 

Här har vi arbetat med litteratur kopplat till den sociala dimensionen av hållbarhet. Barnen har erbjudits litteratur kopplat till ämnet och vi har även implementerat TAKK med syfte att ge alla barnen i gruppen fler möjlighet att kommunicera och uttrycka sig på. I vår undervisning har vi haft fokus på gruppen och arbetat utifrån de behov som vi har sett att barngruppen behöver utmanas i. Vi har tex arbetat aktivt med  leken i  små lekgrupper där barnen med stöttning av oss pedagoger har  fått öva på det sociala samspelet.  
Exempel på litteratur som vi arbetat med i vår undervisning: Kanin och Igelkotts kompisböcker, OLIKA-böckerna, litteratur om barnkonventionens artiklar, litteratur på olika språk och litteratur med TAKK. 

Rörelse & hälsa:
I vår undervisning har vi erbjudit rörelsepass varje vecka utifrån de motoriska grundformerna, både inomhus och utomhus. Vi har även pratat med barnen om vikten av att röra på sig och vad kroppen behöver för att må bra.

Projektgrupper med fokus på den ekologiska dimensionen av hållbarhet:

I våra projektgrupper har vi utgått i från barnens nyfikenhet för skogen. Vi kopplade detta intresse till boken ” Konrads koja” som vi startade upp projektet med. I våra projektgrupper har vi följt barnens nyfikenhetsfrågor och barnen har tillsammans under året utforskat förskolans närområde. Tillsamman har vi lärt om skogen, vilka växter och djur som finns, vi har plockat skräp och skapat en egen skog av naturmaterial. Under vårterminen väcktes ett intresse för tunnelbanan. Barnen pratade mycket om hur de tog sig till och från förskolan och vi började därför att ta reda på vilka fordon som fanns i vårt närområde. Vi åkte tunnelbana, lekte och byggde tunnelbanor, gick på fordons-promenader och reflekterade över vad de olika fordonen och vi människor behöver för att kunna fungera.

Ekonomisk dimension av hållbarhet:

I vår undervisning har vi pratat med barnen om vikten av att ta hand om förskolans material. Vi har introducerat och arbetat med sopmonster och skapat en egen återvinningsstation inne på avdelningen.  Med hjälp av det återvunna materialet har barnen skapat nya saker till projektet och till avdelningen. Vi har tex. byggt en tunnelbana, gjort egna planteringskärl som vi har använt för att plantera tomater och ärtskott i. Barnen har även gjort egna marackas som vi använt på våra samlingar, På förskolans dag återanvände vi även barnens gamla teckningar och gjorde fina vimplar som vi pyntade förskolans gård med. Gemensamt på hela förskolan har vi uppmärksammat och pratat med barnen om matsvinn under förskolans matsvinnsvecka.

Vad ser vi för lärande i gruppen. 

Genom att arbeta utforskande kan vi se att barnens nyfikenhet, frågor och undersökande har lett fram till en förståelse och ett lärande om hållbar utveckling.