Periodiska systemet & kemiska bindningar

Periodiska systemet är en tabell som organiserar de kemiska elementen baserat på deras atomnummer, elektronkonfiguration och återkommande kemiska egenskaper. Det utvecklades av den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev år 1869. Mendelejev arrangerade elementen i stigande ordning efter deras atomvikt och noterade att likartade egenskaper upprepade sig med jämna intervall, vilket ledde till upptäckten av periodiska lagar.

Syfte

Under avsnittet med Periodiska system och kemiska bindningar kommer vi att djupdyka i det periodiska systemet och på så sätt skapa större förståelse för hur grundämnena är uppbyggda och hur de tillsammans bildar kemiska föreningar. Vi kommer också att titta på periodiska systemet ur ett historiskt perspektiv.

Konkretiserade lärandemål

Du ska med hjälp av kemiska begrepp kunna förklara hur det periodiska systemet är uppbyggt.

·          också med hjälp av atommodeller kunna visa hur olika grundämnen kan bilda kemiska föreningar.

• Veta hur en atom är uppbyggd.  

• Veta vad atomnumret och atommassan står för 

• Veta vilka de tre första skalen på en atom är och hur många elektroner de max kan ha 

• Känna till och kunna arbeta med det periodiska systemet 

• Kunna vilka ämnen som ingår i grupp 1, 17 och 18 

• Kunna hur dessa atomer är uppbyggda och vilka speciella egenskaper de har 

• Känna till olika användningsområden och i vilka kemiska föreningar dessa ämnen finns 

• Kunna vad en jon är 

• Kunna beskriva jonbindningen 

• Känna till påverkan av tungmetaller i naturen

 

 För högre betyg krävs förutom ovanstående följande

 

• Fördjupade kunskaper i kemiska bindningar.

• Att kunna förklara i olika led . Till exempel; Förklara varför man sällan hittar alkalimetaller i metallform ute i naturen. 

Alkalimetallerna har en enda valenselektron. De lämnar gärna ifrån sig denna elektron genom att reagera med andra ämnen.  Detta resulterar till att joner bildas av alkalimetaller som ingår i kemiska föreningar med andra ämnen.

 

• Att kunna förklara i olika perspektiv. Till exempel:  Varför reagerar gärna alkalimetaller och halogener med varandra?  Alkalimetaller har en valenselektron som de gärna lämnar ifrån sig för att få fullt i sitt yttersta skal. Halogenerna har sju valenselektroner och tar gärna upp en elektron för att få fullt i sitt yttersta skal.

•  

• Kunna beskriva elektronparbindning 

• Metallbindningar

• Hållbar utveckling gällande tunga grundämnen i naturen. Att kunna beskriva 

  

 Detta uppnår vi genom att:

·         Systematiskt arbeta oss igenom det periodiska systemet.

·         Rita modeller av grundämnen och kemiska föreningar som visar elektronkonfiguration (elektronfördelning). 

·        Uppgifter

·         Skriva och beskriva kemiska reaktioner.

.     Genomföra uppgifter i området, periodiska systemet och kemiska bindningar.

 

Pedagogisk hjälpmedel/ Assisterande teknik

• Lärarens presentation

• Begreppslistor och bilder 

• Möjlighet att öva begrepp i Quizlet

• Pedagogiska filmer i Begreppa och Binogi

• Extra övningar /stenciler

• Fysiska modeller som gestaltnings verktyg/ molekylkulor.

• Checklistor och matriser för avstämning av lärandemål.

• Möjlighet till muntliga prov och längre provtider. 

Ord och begrepp

Period, grupp, elektronskal, valensskal, valenselektroner, ädelgas,  halogener, alkalimetaller, molekylbindning, elektronpar, elektronparbindning, ädelgasstruktur, jon, jonbindning, metallbindning.

Bedömning

Du kommer att få visa dina kunskaper genom att;

-delta aktivt på lektionerna, genomföra studieuppgifter 

          - och avklara ett avslutande prov.

 

Lycka till med inläsningen

Undervisande lärare

 

 

 

 

 

 

 

Läroplansmål

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.