SKA Sörgården 2024-2025

SKA Sörgården 2024-2025

 

Kartläggning "VAR ÄR VI?"

Nulägesbeskrivning

1.Hur ser förutsättningarna ut på avdelningen? Beskriv personalens kunskaper och kompetenser. Vilka behov, intressen och erfarenheter finns i barngruppen? Hur har vi tagit reda på det?

Vi har 22 barn i åldrarna 1-5 år. Vi är två förskollärare som arbetar 80 % och en barnskötare på 100 %. Vi har också en barnskötare som arbetar som resurs i gruppen tre dagar i veckan och en från arbetsförmedlingen som tar hand om det praktiska som dukning, disk o dyl. På förskollärarnas lediga dagar kommer det in löpare och täcker upp. En förskollärare och en barnskötare.

Bemanningen på avdelningen har ändrats några gånger under läsåret. För närvarande i april -25 är vi två fskl som arbetar 80%, en barnskötare som täcker upp förskollärarnas två lediga dagar, en nyanställd barnskötare på 100% och en resurs på 50%. V

När vi har observerat barnen och varit närvarande i deras lek har vi sett att många i gruppen är kommunikativa. De tycker om att berätta, samtala om det som de upplever och funderar på. De är kreativa och skapar ofta, både på egen hand och med en hjälp av en vuxen. De är också intresserade av att bygga och konstruera med olika material. 

 

2.Vad är viktigt att utveckla och varför?

Vi vill utveckla barnens språkutveckling och tidiga läs- och skrivutveckling. Språket är nyckeln till allt lärande och därför vill vi fokusera på litteracitet - att arbeta med läsning och skrivning innan barnen erövrar förmågan att läsa och skriva.

3.Hur ser våra lärmiljöer ut?

Vi har inrett våra lokaler så att det blir rum i rummet. Vi vill att barnen ska känna att de vet vad man kan leka och göra i de olika rummen och att de hittar de saker de behöver till leken. 

Vi vill att barnen ska bli inspirerade av och lockas till läsning genom att vi exponerar böcker och frontar dem på olika ställen där barnen vistas under dagen.

Samverkan

Frågor till arbetslaget:

1.Hur ska vi löpande informera/involvera vårdnadshavare om/i vårt SKA-arbete?

Genom det dagliga samtalet vid lämning och hämtning, vis lärloggen i Unikum, på föräldramöte och på utvecklingssamtal.

2.Hur ska vi informera/involvera barn om/i vårt SKA-arbete?

Genom att göra barnen delaktiga i dokumentationen av vårt tema. Både via bilder, Lärloggar och samtal.

3.I vilka sammanhang och situationer ges barnen möjlighet till delaktighet och inflytande?

Genom att vi är lyhörda för deras tankar, ställer öppna frågor och låter dem komma med egna lösningar och förslag. Tex i den planerade undervisningen, i leken mm.

Mål och utvecklingsområde

Frågor till arbetslaget:

1.Vilket tema och vilket mål väljer vi utifrån barnens kunskap, intresse och behov. På vilket sätt är/får barnen vara delaktiga och ha inflytande i utbildningen? (Tänk på att målet ska gå att utvärdera).

Litteratur med utgångspunkt från boken ”Vem ser Dim”.

 

Detta ska de yngre barnen utveckla	Detta ska barn i mellanåldrarna utveckla	Detta ska de äldsta barnen utveckla
Nyfikenhet för böcker.  Känna igen sin egen begynnelsebokstav.	Nyfikenhet för böcker. I den ena gruppen: känna igen sitt förnamn.  Den andra gruppen: Kunna skriva sitt förnamn.	Nyfikenhet för böcker. Kunna skriva sitt förnamn och känna igen sitt efternamn.

 

På dessa sätt kan vi utvärdera i vilken grad vi har nått målen och så här kan barnen delta i utvärderingen.

 

De yngre barnens lärande	Barn i mellanåldrars lärande	De äldsta barnens lärande
Observera, fråga och filma barnen.	Fråga, filma, spela in, observera och samtala.	Be barnen skriva sitt namn.

 

2.Vilket/vilka läroplansmål arbetar vi mot? 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap (Lpfö 18 2018, s.14).

 

3.Vilken teori, forskning och/eller beprövad erfarenhet kopplar vi till vårt SKA-arbete?

Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling vid Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms Universitet:

Högläsning är avgörande för barns språkutveckling. Läs med, inte för barn. Låt alltid barnen ställa frågor, reagera och vara medskapande. 

 

Förskolan kan organisera för och iscensätta projekt i vilka barnen får chans att utveckla”författaren i sig” och fördjupa insikten att skriftspråk handlar om kommunikation. På så sätt kan förskolans personal bidra till att barnen utvecklar en känsla av lust inför skriftspråket och därmed en vilja att erövra det och göra det till ett redskap i sina liv.

(Skrift och tecken i lek och utforskande. Monica Nilsson, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University)

 

4.Hur utmanar vi barnens intresse och hur vidgar vi deras erfarenheter?

Genom att vara lyhörda för och observera vad de är intresserade av. Utifrån det skapa nya situationer för lärande. Genom att få uppleva och lära med olika sinnen. Genom att lära tillsammans: både barn och pedagoger, men också barn lär barn, eller barn lär pedagoger.

 

Arbetsprocess

”Mål: Vilket pedagogiskt innehåll vill vi skapa förutsättningar för i den utbildning vi bedriver?

Undervisning: Hur ska vi nå våra mål? Hur ska vi organisera undervisning och lärmiljö för att skapa förutsättningar för utveckling och eventuellt lärande?

Frågor till arbetslaget:

1.Vilken/vilka undervisningsaktiviteter ska vi genomföra?

Vi arbetar med temat i fyra mindre grupper så att vi lättare kan möta barnens tidigare erfarenheter, intressen och behov.  
I de mindre grupperna arbetar vi med ”Vem ser Dim” på flera olika sätt:
Vi skapar, läser, boksamtalar, låtsatsskriver, skriver meddelanden, lär känna olika bokstäver, gör vår egen film, skriver våra namn mm.

Tillsammans med barnen har vi inrett ett av rummen till ett ”Dimrum”.

 

2.Hur använder vi leken för att uppnå målen?

I leken lär vi oss tillsammans och använder kommunikation och skriftspråk i ett för barnen naturligt sammanhang. T ex skriver barnen ett brev till Dim och frågar om han vill vara med barnen. Det vi läser tillsammans inspirerar till gemensamma lekar och vi pedagoger är medlekare. Vi kan tillföra saker som material, begrepp men ser också vad barnen behöver för att utvecklas.

 

 

3.Hur ska vi använda digitala verktyg?

Vi använder oss av internet för att forska och tar reda på saker och frågor som dyker upp i samband med vårt temaarbete. (Tex: hur stor är en kantarell, vad heter de bär som ser ut som blåbär, vad äter en mask?)

När vi gör film arbetar vi med appen ”Puppet pals”.

Green screen

Polyglutt

 

4.Vem tar ansvar för vad?

Vi tre som är ordinarie i arbetslaget ansvarar för varsin grupp och en av grupperna turas vi om att ha ansvar för. 

 

 

Uppföljning och reflektion under processen

Frågor till arbetslaget

1.Vilka förändringar ser vi som tyder på att vi är på väg att nå målen för utbildningen?

Barnen är intresserade av bokstäver, namn och ord. Böcker och högläsning ör,något som uppskattas av de flesta barn och vi läser böcker före och, eller efter maten. Kapitelböcker, bilderböcker och Polyglutt. Några barn har också börjat att använda skriftspråket för att kommunicera med andra (tex. skyltar, meddelanden till föräldrar och önskelistor) Endel vill också skriva små dagboksanteckningar.

 

 

2.Vad tycker barnen att de lärt sig och vilket lärande kan vi vuxna se?

Ett pågående intresse för att lära sig mer. En glädje i att upptäcka rim, ord och bokstäver. En utveckling i läsning. (Både läsa själv, tillsammans, tolka bilder, ljuda och kunna boksamtala.)

3.Hur har vi organiserat undervisningen och lärmiljöer för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande?

I den mån vi har haft möjlighet har vi delat in barnen i mindre grupper och arbetat utifrån deras erfarenhet, intresse och motivation till att utvecklas och lära nytt. Med olika sinnen: som lyssnande, rörelse, musik och sång, skapande, berättande mm. Vi har gjort berättelse-film, skapat bokstäver med play doh, utgått från leken (agenter), lekt med och utforskat bokstäver, tagit del av Utbildningsradions serie ”Ordisarna”, rim o ramsor, sjungit olika favoritsånger på olika språk, samtalat och lyssnat på varandra.

Vi lånar böcker från bokbussen som barnen läser och tittar i, i stort sett varje dag.

4.Hur arbetar vi vidare?

Vi fortsätter att utgå från det som fångar barnen, inspirera till språkande och kommunikation genom att använda oss av olika metoder för att väcka barnens intresse, motivation och nyfikenhet. 

5.Slutsatser/lärdomar att ta med till utvärderingen?

 

 

Utvärdering

Frågor till arbetslaget:

1.Vilka resultat/måluppfyllelse har vi fått i förhållande till målet?

2.Vad tyckte barnen att de hade lärt sig utifrån deras intressen och nyfikenhet inom det tematiska arbetet och vilka eventuella förändringar vill vi göra nu och varför?

3.I vilken omfattning har vi nått målet?

4.På vilket sätt har vår teoretiska utgångspunkt visat sig i arbetet och finns det några pedagogiska konsekvenser?

 

Analys Publiceras inte till vårdnadshavare

Frågor till arbetslaget:

1.Vad har påverkat vårt resultat?

2.Kan vi förklara resultatet utifrån vår undervisning?

3.Något vi blivit överraskade av?

 

Utveckling Publiceras inte till vårdnadshavare

Frågor till arbetslaget:

1.Vilka nya insikter och kunskaper tar vi med oss?

2.Vilka utvecklingsområden har vi identifierat utifrån vår analys?