SKA Måsen 2024-2025

SKA Måsen 2024-2025

 

Kartläggning "VAR ÄR VI?"

Nulägesbeskrivning

1.Hur ser förutsättningarna ut på avdelningen? Beskriv personalens kunskaper och kompetenser. Vilka behov, intressen och erfarenheter finns i barngruppen? Hur har vi tagit reda på det?

Vi är två förskollärare och en barnskötare på avdelningen.  Avdelningen består av 21 barn 1-5år.

Vi har märkt att barnen pratar ofta om sina familjer. Vem hämtar/lämnar mig? De pratar ofta om sitt eget och varandras namn och vilken bokstav namnet börjar på. 

 

2.Vad är viktigt att utveckla och varför?

Vad barnen heter i för- och efternamn. Vad deras föräldrar heter. För att stärka barnens identitet och självkänsla. Att känna igen sitt eget namn kan vara ett första steg till språklig förståelse. Att veta vad alla i gruppen heter skapar även förutsättningar för att kunna tilltala varandra, ställa frågor, bjuda in till lek.

3.Hur ser våra lärmiljöer ut?

Vi har alfabetet på väggen. Vi har också ett dagsschema där. I hallen har vi bilder på vilka kläder barnen ska ha på sig ute, även med teckenspråk. Över borden hänger aktuellt tecken som vi övar på, t ex en bild på ”pappa” tillsammans med tecknet för det.

Vi har gjort en ny lärmiljö i ett rum där vi har en bilmatta, bilar, olika hus som finns i en stad och människor som kan uppmuntra till lek. Där har vi även vägar som är flyttbara och olika träd i olika årstider. Detta är väldigt uppskattat. 
Vi har även gjort en väg i tvättrummet och placerat bilar och ett garage där, vilket också uppskattades av barnen. 
Till vår hemvrå har vi fått en kaffebryggare och en mixer bl.a. Vi har även fått en del nya utklädningskläder som stimulerar till rollek.

Samverkan

Frågor till arbetslaget:

1.Hur ska vi löpande informera/involvera vårdnadshavare om/i vårt SKA-arbete?

Vi skriver på tavlan i hallen vad vi gör. Vi berättar vad vi har gjort vid hämtning.

2.Hur ska vi informera/involvera barn om/i vårt SKA-arbete?

Med information och diskutera vad de vill göra på temat. 
Informera och diskutera med barnen som deltar i Skolbarnsgruppen.

3.I vilka sammanhang och situationer ges barnen möjlighet till delaktighet och inflytande?

På samlingen och när man arbetar med barngruppen så diskuterar vi hur vi ska göra uppgiften vi har planerat.

 

Mål och utvecklingsområde

Frågor till arbetslaget:

1.Vilket tema och vilket mål väljer vi utifrån barnens kunskap, intresse och behov. På vilket sätt är/får barnen vara delaktiga och ha inflytande i utbildningen? (Tänk på att målet ska gå att utvärdera).

Vårt tema är: Familjen. Vi har sett att barnen inte kan namnen på familjemedlemmarna. Så vi kommer utforska det. Barnen kan utveckla sin identitet och upptäcka att familjer kan se olika ut. 

 

Detta ska de yngre barnen utveckla	Detta ska barn i mellanåldrarna utveckla	Detta ska de äldsta barnen utveckla
Känna igen familjemedlemmarnas namn.	Känna igen familjemedlemmarnas namn. Rita sin familj.	Känna igen familjemedlemmarnas namn. Rita sin familj. Skriva sitt förnamn och veta vad deras efternamn är.

 

På dessa sätt kan vi utvärdera i vilken grad vi har nått målen. 

De yngre barnens lärande	Barn i mellanåldrars lärande	De äldsta barnens lärande
Observera om barnen kopplar sitt namn med sin identitet. Observera om barnen kan familjemedlemmarnas namn	Observera om barnen kopplar sitt namn med sin identitet. Observera om barnen kan familjemedlemmarnas namn Se om barnen kan rita sin familj.	Samtala med barnen om familjemedlemmarnas namn. Se om barnen kan rita sin familj. Se om barnen kan skriva sitt förnamn och uttala sitt efternamn.

 

2.Vilket/vilka läroplansmål arbetar vi mot?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet, förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö 18 2018, s13).

3.Vilken teori, forskning och/eller beprövad erfarenhet kopplar vi till vårt SKA-arbete?

Begreppet literacy betyder att lära sig läsa och skriva samt att förstå vad texten innebär. Det handlar också om att barn ska kunna svara på frågor, att kunna återberätta historier, berättelser och sagor samt berätta egna historier. Det innebär dessutom att kunna förstå det som är underförstått i en text.

Sett ur ett literacy-perspektiv socialiseras barn in i skriftspråket främst av föräldrar, syskon och andra närstående. Läsande och skrivande är en del av människors sociala och kulturella liv (Fast. 2020, s. 49). Att som barn utforska och utveckla sitt skriftspråk kan därför ses som identitetsskapande. Ett sätt för förskolans pedagoger att närma sig ett barns möte med skriftspråket är att försöka komma åt de vanor som barnet får i sin familj (Fast. 2020, s. 49). Det kan tolkas som att utgå från barnens verklighet och då kan barnets namn var en god utgångspunkt.

Barns skrivutveckling börjar mycket tidigt, kanske första gången barnen uppfattar att någon skriver.

Barn skapar bilder av sina tankar genom att rita. Till exempel hur familjemedlemmar ser ut.

Sakteliga börjar barn förstå att man kan uttrycka sig på annat sätt än genom bilder. Barnen börjar förstå att skriftspråket består av symboler. Att experimentera och analysera bokstäverna i det egna namnet är ofta centralt i barnens skrivutveckling. ”Titta! Där är min bokstav” säger många barn.

 

Fast, Carina. (2010). Literacy - i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.

 

 

4.Hur utmanar vi barnens intresse och hur vidgar vi deras erfarenheter?

 

 

Mål och utvecklingsområde

Frågor till arbetslaget:

1.Vilket tema och vilket mål väljer vi utifrån barnens kunskap, intresse och behov. På vilket sätt är/får barnen vara delaktiga och ha inflytande i utbildningen? (Tänk på att målet ska gå att utvärdera).

 

2.Vilket/vilka läroplansmål arbetar vi mot?

 

3.Vilken teori, forskning och/eller beprövad erfarenhet kopplar vi till vårt SKA- arbete?

 

4.Hur utmanar vi barnens intresse och hur vidgar vi deras erfarenheter?

 

Arbetsprocess

”Mål: Vilket pedagogiskt innehåll vill vi skapa förutsättningar för i den utbildning vi bedriver?

Undervisning: Hur ska vi nå våra mål? Hur ska vi organisera undervisning och lärmiljö för att skapa förutsättningar för utveckling och eventuellt lärande?

Frågor till arbetslaget:

1.Vilken/vilka undervisningsaktiviteter ska vi genomföra?

De äldsta barnen har börjat göra böcker om sig och sin familj. De har ritat sig själva på första sidan. Vi övar på ”mamma” och ”pappa” på teckenspråk. Vi pratar om vad barnen heter i för- och efternamn. 

 

2.Hur använder vi leken för att uppnå målen?

Eftersom vi ska arbeta med förnamn och efternamn kommer vi att leka situationer där barnen behöver visa id-kort, körkort, bankkort, bensinkort, pass eller biljetter där det står förnamn och efternamn. Det kan vara spontan lek som uppstår eller planerad eller på barnens initiativ,

 Till exempel körkortskontroll när barnen cyklar, Då kan vi vara poliser och fråga om vi får se på körkortet och läsa barnets förnamn och efternamn. Barnen kan ha bensinkort när de ska tanka ”bilen”. De behöver inte vara tillverkade av papper utan kan vara imaginära.

 Olika affärslekar där vi frågar om barnet är medlem och kan visa id-kort eller körkort. Vill de betala med bankkort kanske som det står förnamn och efternamn på?

 Hotellreception där barnet behöver visa id när de checkar in.

 Passkontroll innan barnen går på flyget till ett annat land.

 Teaterföreställning där barnen behöver visa biljetter mad förnamn och efternamn på.

 Projicera en interiör på väggen till exempel en passkontroll, hotellreception, teatersalong eller affärsmiljö.

 Projicera Farfars bilar åk från Liseberg på väggen https://www.youtube.com/watch?v=TQGRXkqDWpw och göra körkort som man brukar få efteråt med förnamn och efternamn.

 Skriva ut olika exempel på id-kort, körkort, bensinkort, pass eller biljetter där det står förnamn och efternamn som inspiration för barnen att tillverka egna. Googla tillsammans med några barn på id-kort bilder så kommer det upp.

 I leken läser vi barnets förnamn och efternamn tydligt inför barnet till att börja med, läser senare fel namn eller leker att vi ser dåligt så att barnet behöver hjälpa oss att läsa förnamn och efternamn.

 

 

3.Hur ska vi använda digitala verktyg?

 

4.Vem tar ansvar för vad?

 

 

 

Uppföljning och reflektion under processen

Frågor till arbetslaget

1.Vilka förändringar ser vi som tyder på att vi är på väg att nå målen för utbildningen?

2.Vad tycker barnen att de lärt sig och vilket lärande kan vi vuxna se?

3.Hur har vi organiserat undervisningen och lärmiljöer för att skapa förutsättningar för utveckling och lärande?

4.Hur arbetar vi vidare?

5.Slutsatser/lärdomar att ta med till utvärderingen?

 

Utvärdering

Frågor till arbetslaget:

1.Vilka resultat/måluppfyllelse har vi fått i förhållande till målet?

2.Vad tyckte barnen att de hade lärt sig utifrån deras intressen och nyfikenhet inom det tematiska arbetet och vilka eventuella förändringar vill vi göra nu och varför?

3.I vilken omfattning har vi nått målet?

4.På vilket sätt har vår teoretiska utgångspunkt visat sig i arbetet och finns det några pedagogiska konsekvenser?

 

Analys Publiceras inte till vårdnadshavare

Frågor till arbetslaget:

1.Vad har påverkat vårt resultat?

2.Kan vi förklara resultatet utifrån vår undervisning?

3.Något vi blivit överraskade av?

 

Utveckling Publiceras inte till vårdnadshavare

Frågor till arbetslaget:

1.Vilka nya insikter och kunskaper tar vi med oss?

2.Vilka utvecklingsområden har vi identifierat utifrån vår analys?

 

SKOLBARNSGRUPP 

Vi arbetar med materialet Väpplarna .