Språk och kommunikation

Språk projektinriktatarbetssätt med inspiration från böckerna om Nalle Bruno

• Syfte  
  Rektorns syfte utifrån kvalitetsrapport. 

 

Avdelningens syfte utifrån våra slutanalyser och rektorns kvalitetsrapport.

Vi har under flera år arbetat med språket på olika vis och vi ser ett behov av ett fortsatt arbete med detta. Skolverket flaggar också för ett fortsatt språkarbete i förskolan.

 

 

Mål  
Se kopplade mål från läroplanen längst ner i planeringen.  

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften 

 

 

Vetenskaplig grund

(Exempel från Lpfö, Skolverket, Barnkonventionen och facklitteratur) 

 

Vi kommer att läsa boken” språkfrämjande arbete i förskolan- med läroplanen som grund” V Gniste och Öinert i arbetslaget under höstterminen 2024.

 

Barn behöver exponeras för språk i stor mängd och på olika sätt för att utveckla sin språkliga förmåga. Vygotskij lyfter i sin sociokulturella termo fram att språk är något man lär sig i relation till andra människor och genom att möta språk i sociala situationer (Vygotskij, 1978) All forskning pekar på att det är just samspelet med andra som kommer att vara avgörande för ett barns språkutveckling. Det är i mötet med andra som den stora utvecklingen sker. (Boken, Språk främjande arbete i förskolan)

 

Effekter/Målkriterier  

Konkretisera, vilket lärande vill vi se utifrån läroplansmålen som valts ut.

Långsiktiga:  

•   kommunicera med andra i olika sammanhang med skilda syften.

Kortsiktiga:

1. Använda nya begrepp som vi stöter på i projekten.
2. Använda en god ton i samtalet.
3. Lyssna på vad svaret blir, och kunna ta svaret.
4. Våga uttrycka sina tankar, frågor och åsikter. 

•  

 

Nuläge utifrån målet/målen 

 

Genom observationer har vi uppmärksammat att barnen fortsatt behöver stöttning i det sociala samspelet. Vi vill ge dem förutsättningar att utveckla förmåga att kommunicera och samspela med andra i leken, aktiviteter och undervisningsstunder.

 

 

Undervisningsstrategier  
Framgångsrika undervisningsstrategier som vi kommer att fortsätta arbeta vidare med är:

Vi arbetar med projekt utifrån barnens intresse och behov. 
Vi kommer att utgå från böckerna om Nalle Bruno höst, vinter, vår och sommar.

Använda oss av flera lekmiljöer som lockar till lek, samspel och språk både inomhus och utomhus i vår närmiljö. Vi har flera mötesplatser, lärmiljöer utomhus så som Första och andra Vilsekojan, Trollgläntan, Trollebron, Båthamnen och vindskyddet. Detta är miljöer som vi återkommer till och som barnen känner sig trygga på där leken kan frodas och utvecklas på. 

Rim, ramsor och sång

Läsa böcker, boksamtal 

vuxen som stöttar i lek, tillför material och förtydligar leken för dem som är med.

Vi kommer att arbeta i hel grupp och i små grupper beroende på syftet på aktiviteten.

Förtydliga med TAKK tecken

 

Vi kommer också att skapa roliga möten och händelser för barnen. Vuxenstyrda lekar där turtagning, lyssna, tala, instruktioner ingår kommer vi också att arbeta med.
  

Dokumentation av barnens lärande  
För att synliggöra barnens utveckling och lärande sker detta via dokumentationer i Unikum och på respektive avdelning. För att dokumentera rätt saker ska all dokumentation fokusera på att synliggöra barnens utveckling och lärande kring de prioriterade området.

 

Hur synliggörs barnens utveckling och lärande i Unikum:

• I en avdelnings lärlogg synliggörs undervisningen och vad barnen har lärt sig, hur deras tankar, erfarenheter och synpunkter har bidragit till undervisningen och lärandet.
• I den individuella lärloggen synliggörs de individuella utvecklingen och lärandet kring barnet.
• Reflektion & veckoplanering - varje vecka reflekterar arbetslaget mot projekt-planeringen för att inte tappa målet som arbetas mot.

 

Hur synliggörs barnens utveckling och lärande på avdelning:

• Dokumentationsvägg på enheten som synliggör lärandet för barnen, som barnen kan se tillbaka på och reflektera kring själva/tillsammans med kompis/pedagog.
• Lärloggar uppsatta i hallen för vårdnadshavarna.
• Dokumentation ute på gården.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Uppgifter

Avslutande reflektion

När den kortsiktiga effekten är uppnådd/när vi går vidare skrivs en avslutande reflektion.

• Vad tar vi med oss in i nästa delprojekt?
• Vilken undervisningsmetod var framgångsrik/var mindre framgångsrik?
• Har vi fångat barnens intresse för den valda kortsiktiga effekten?
• Vilka mönster har vi sett kring barnens intresse?

Reflektion och veckoplanering

Nuläge

Resultat

Hur gick undervisningen kopplat till effekten? Vilket mönster ser vi? (Kön, ålder, språklig förmåga)

Pedagogens roll

Vad i vår undervisning förklarar det lärande vi sett hos barnen? Vad gjorde vi bra/mindre bra? Hur fungerade våra undervisningsmetoder, bra/mindre bra? Hur går vi vidare?

Hur går vi vidare?

Kortsiktig effekt

Mot effekten (Den kortsiktiga vi valt att arbeta utifrån just nu)

• Ex. Leka med ord

Mål  

Vilka läroplansmål ska ni erbjuda under veckan?

Undervisningsatrategi

Vilket lärmaterial ska vi använda? Gruppindelning? Vilket begrepp fokuserar vi på? I vilken lärmiljö?

Slutanalys

• Har vi fångat barnens intresse för de långsiktiga effekterna?
• Vilka mönster har vi sett kring barnens lärande? (områdesvis, vad skiljer sig åt?)
• Vilka undervisningsmetoder var framgångsrika/var mindre framgångsrika?
• Vad tar vi med oss in i nästa projekt?
• Vad behöver vi utveckla i våra undervisningsmetoder?

Slutanalys vt 25

• Har vi uppnått de långsiktiga effekterna? Hur ser vi detta? Och i vilka situationer? Beskriv för respektive effekt.

• Vilka mönster har vi sett kring barnens lärande utifrån effekterna? (kön, ålder, språklig förmåga med mera.) Vad skiljer sig åt? Hur ser vi detta? Beskriv för respektive mönster.

• Vilka undervisningsstrategier har varit framgångsrika för att uppnå effekterna? Vilka var mindre framgångsrika? Hur har vi sett detta?

• Vad tar vi med oss till nästa läsår? Exempelvis undervisningsstrategier, som bok eller figur. Varför?

• Vad behöver vi utveckla i våra undervisningsstrategier? Exempelvis vårt förhållningssätt, barnsyn. Varför?