Språkutveckling

En grovplanering för barnens språkutveckling med innehåll som kartläggning, språksamlingar och rutiner.

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsängens förskola 23-24

1.      Var är vi?

Nuläge (Vilka intressen ser vi hos barnen? Vilka behov kan vi se? Vad tar vi med från föregående analys?)

Barnen har olika erfarenheter beroende på vilken avdelning de tidigare varit på. Några har arbetat mycket med alfabetet, andra har mer erfarenheter av sånglekar och ramsor samt arbetat med före Bornholmsmodellen.

Vi behöver lära känna barnen och deras behov samt ge dem en rutin och miljö där de har roligt och språket stimuleras. Detta i såväl planerad undervisning som spontan lek och rutiner som exempelvis mat och vila.

2.     Vart ska vi?

Mål

Kartlägga alla barns individuella språkförmågor

Skapa språkstimulerande undervisningsmoment och rutiner som barnen tycker är roliga

Förväntade effekter (Hur vill vi att det ska vara i barngruppen när vi nått målet? Gör de förväntade effekterna korta och konkreta, gärna i punktform.)

Arbetslaget kan tydligt se varje barns individuella språkkunskaper

Barnen känner sig bekväma i alla olika moment under dagen och får möjlighet att utveckla sina språkkunskaper.

3.    Hur gör vi?

Undervisning (Redogör kort för hur ni planerar undervisningen utifrån mål och förväntade effekter.

Matsituationer: Vi håller alltid en aktiv dialog med barnen, det är viktigt att alla barn får chans att komma till tals och får träna på turtagning. Det är också ett tillfälle vi utnyttjar för att barnen ska få berätta om vad de gjort under dagarna, vad de tycker och hur de känner vilket ger oss pedagoger en chans att ta in deras tankar i planering av framtida verksamhet.

Språksamlingar: Vi använder oss av ett material som inriktar sig på att utöka barnens ordförråd, träna uttal samt munmotorik och språkmelodi samt rytm genom ramsor och sånger. Det är ett diversifierat material som hjälper de barn som inte uttrycker sig så mycket verbalt samtidigt som det är stimulerande nog för de som behöver lite större utmaningar. Dessa samlingar börjar på en enklare nivå och blir successivt mer utmanande. Det gör det också lätt för oss pedagoger att kartlägga barnens språkkunskaper.

Språklådor/Språkpåse: Vi kommer ha några språklådor med material liknande det i språksamlingarna som vi kan ta fram i spontana situationer där barnen visar intresse, vi kommer också ha en av dessa framme åt gången i en veckas tid. Då kan barnen själva leka samling och utveckla sin självständighet och träna på att själva ta ansvar för saker som turtagning, ledarskap och att lyssna på andras idéer. Språkpåsen hämtas i biblioteket varje månad med olika material i som förstärker barnens tal, uppmuntra barnen att berätta, skapar goda förutsättningar för kommunikation och det finns material som utveckla leken och barnens språk och samspel.

Läsvila: Varje dag under vilan gör vi olika avslappnande saker. En av dessa kommer vara att läsa sagor. Vi kommer att dela upp vilan i två grupper baserat på nivån på svenskakunskaper, för att utnyttja möjligheten att ge alla barn möjlighet att möta språket på en anpassad nivå och utmanas i sin språkutveckling.

Veckans tecken: Några av barnen samt vårdnadshavare har efterfrågat att vi har ett TAKK-Tecken som vi lär oss tillsammans varje vecka. Detta kommer finnas i tamburen och skrivas på Unikum så att alla kan hänga med. Barnen kommer få möta tecknet första gången antingen på Språksamlingarna eller fruktstunden där vi vanligtvis pratar om vad som ska hända under dagen.

TRAS: TRAS är ett kartläggningsverktyg för språkutveckling som hela förskolan använder sig av. Det gör det enkelt för pedagoger att se barns utveckling i alla språkets aspekter över tid. Det underlättar också att lämna över när barnen byter avdelningar samt senare börjar skolan.

4.     Hur blev det?

Reflektion (Har vi nått de mål och förväntade effekter som vi satte upp? Hur ser vi det? Vad behöver vi förändra?)

 

 

 

 

 

5.      Hur blev det?

Analys (Är det någon del i lärmiljön där det förekommer mycket lek, samspel och lärande? Hur ser vi det? Är det någon del i lärmiljön där det inte sker mycket lek, samspel och lärande? Varför inte då? Vad har vi sett i våra lärmiljöer och i barngruppen utifrån vår aktuella diskrimineringsgrund?)