Eld uppe Effektkedja matematik och rörelse

Effektkedja matematik och rörelse ute

	Resurser Ömsesidigt förtroende, medarbetare, kompetens, lokaler, IT-verktyg etc.	Aktiviteter Aktiviteter som genomförs och metoder eller arbetssätt som används	Resultat Förändringar som målgruppen på individnivå måste uppnå på kortare sikt för att kunna nå effekten, tex, ökad kunskap och ändrat förhållningssätt	Långsiktig effekt Den förändring/effekt som verksamheten ytterst vill uppnå för målgruppen
	Vad krävs för att genomföra aktiviteterna? (tid, kompetens, förmåga att samverka etc.?	Vilka aktiviteter krävs för att leverera detta? Vilka metoder ska användas	Vilka resultat krävs på pedagognivå för att uppnå effekten i verksamheten?	Vilken effekt vill vi åstadkomma?
Vad, hur och varför vi ska utveckla?	Alla pedagoger läser boken Undervisa utomhus. Lek och lärande i stationer.   Utveckla utomhusmiljön med fler stationer där pedagogerna kan utmana barnens i deras lärande.   Rutiner för incheckning behöver tydliggöras så att resterande pedagoger är närvarande med barnen.	Skriv nuläge om: Hur ni undervisar matematik utomhus. Hur ni undervisar i rörelse utomhus.   Skriv förarbete Svara på frågorna: Hur och när ska undervisning inom matematik ske ute? Schemalägg tid och bestäm vem som gör vad, tänk på att dela gruppen och använda inne och utemiljö på ett effektivt sätt för mindre barngrupper.     Hur ska undervisning inom rörelse ske ute? Schemalägg tid och bestäm vem som gör vad, tänk på att dela gruppen och använda inne och utemiljö på ett effektivt sätt för mindre barngrupper. Stationer kring matematik och rörelse– Vilka kommer ni göra i erat hus? Vem ska göra vad?	Alla pedagoger ska vara närvarande och engagerade i barnens aktiviteter på gården.   Alla pedagoger ska se till att barnen får bra förutsättningar till lek och lärande på gården.   Alla pedagoger ska se gården som ett komplement till innemiljön. Planerad undervisning bedrivs ute på gården likaväl som inne. Som i all undervisning lär vi inte barnen det de redan kan utan utmanar kring nytt lärande och ställer öppna frågor.   Pedagogerna vet vad barnen gjort/upplevt/sagt under dagen och ska förmedla detta till barnets vårdnadshavare.	Den långsiktiga effekten är att barnen får ta del av planerad undervisning ute på gården vilket stödjer barnens lärande då pedagogerna är närvarande och kan ställa frågor och utmana deras tänkande även där. Pedagogerna får en helhetssyn på barnet i olika miljöer och kan bättre stötta och vägleda i det sociala samspelet mellan barnen.     Lpfö18:   Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.   Motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,

 

 

 

Nuläge:    Hur ni undervisar matematik utomhus Vi har haft planerad undervisning när det gäller matematik och då framförallt när vi varit iväg från gården. Matematik har varit en del av vårt tema där vi har hittat möjligheter i vårt tema att utmana barnen inom matematik. Vi har bland annat varit på biparadiset och där haft planerad undervisning. Där har vi samlat naturmaterial i olika antal, storlekar, färger osv och undersökt vilket material bihotell är byggda av. Vi har konstruerat egna bihotell med hjälp av naturmaterial som barnen har fått samla. Hur mycket tror ni går åt? Vi har gjort matematiska utmaningar vid flera tillfällen där barnen fått tänka till på vilka föremål som är störst/minst osv.   Vi ser att vi varit bättre på att få till den planerade undervisningen när det gäller matematik. Den spontana undervisningen sker men vi är sämre på att uppmärksamma att vi jobbat med matematik och faktiskt dokumentera det vi gör och barnens lärande inom matematik.    Vi har fått in vardagsmatematik genom att exempelvis räkna prickar på nyckelpigorna, jämföra storlek på pinnar. Vi har lekt mycket organiserade lekar där vi använt matematik med muggleken, där barnen fått hitta en viss färg på legobitar och räknat samman för att samarbeta. När vi lekt mycket organiserade lekar ingår att skapa lag där barnen har varit delaktiga i hur vi fördelar oss. När vi bygger hus gör vi det med hjälp av konstruktion, där vi arbetat med former, färger antal och hur vi får till ett bygge.     Hur ni undervisar i rörelse utomhus Vi har haft mycket organiserade lekar under läsåret. Detta är något barnen efterfrågar och tycker är roligt. Vi har också mycket rörelselekar med innebandy och fotboll, även det ett intresse som finns hos barnen som vi pedagoger är delaktiga i. Här får vi med mycket samarbete mellan barnen, att vara en schysst lagkompis och att följa regler.   Vi gör ofta upp hinderbanor med syftet att utmana barnens motorik. Vi pedagoger deltar och skapar engagemang tillsammans.   Vi har dagligen dans och rörelse på gården. Vi pedagoger dansar med barnen och barnen efterfrågar ofta dans och visar glädje för att röra sig.   Vi har varit på utflykter stående under hela läsåret, här får barnen övas i att bli uthålliga. Vi har gått i många olika miljöer där barnens motorik har fått övas i kuperad terräng.

Förarbete   Hur och när ska undervisning inom matematik ske ute? Schemalägg tid och bestäm vem som gör vad, tänk på att dela gruppen och använda inne och utemiljö på ett effektivt sätt för mindre barngrupper.   Vi har redan en god struktur varje dag på hur vi delar barnen inne och ute för att alla inte ska samlas på samma ställe. Vi kommer fortsätta denna organisering där vissa barn börjar inne från morgonen och andra ute och att vi sen byter.   Vi tänker oss att vi startar arbetet med undervisningen ute redan från morgonen när barnen kommer vid 730. Vi vill ha stationer och då ska undervisningen av matematik vara en del i de stationer som planeras. Här kan vi alla pedagoger skapa planerad undervisning för att utmana barnen i matematik. Vi kommer ha fasta stationer för alla pedagoger så att alla pedagoger vet vad de ska vara och hur de kan utmana barnen. Vi gör en struktur för detta tillsammans med pedagogerna nere. Alla ska veta vem som har ansvar för vad varje dag. Exempelvis Tessan har alltid någon organiserad lek på nedersta gården på tisdagsem. Vi gör ett schema för detta.   Vi behöver bli bättre på att ta tillvara på de spontana undervisningssituationer som uppstår varje dag. Vi kan räkna med barnen, sortera, skapa rumsuppfattning, och utmana dem i de situationer som uppstår. Det som är viktigt är att vi pedagoger är medvetna om att det är just matematik vi har som syfte och att vi behöver utmana barnen och deras lärande vidare än med det de redan kan.   Viktigast av allt är vårt förhållningssätt som pedagoger, att vi har syftestänket  med, hur  vi kan utmana barnen i matematik? Vad kan barnen redan och hur ska vi utmana dem till ett nytt lärande.  Vi vill till detta har en lättillgänglig lärmiljö där vi som pedagoger lätt kan använda material för att utmana deras intresse.   Vi kommer väva in matematik i det kommande temat vi ska ha så att det inte blir ett sidospår vi arbetar med, utan som en del av vårt kommande tema.   Vi vill göra uppdragskort som finns lättillgängliga i lådor på gården. Exempel på sådana saker vi kan göra är att: Sortera olika material, samla ett visst antal av något. Jämför olika storlekar, mönster osv. Använda vattenleken där vi kan mäta vatten, volym, vikt osv. Vi vill utmana barnen i kioskleken som är ett återkommande intresse hos barnen. Här ingår räkningen automatiskt. Vi vill få ut mer spel, detta ger med mycket matematik naturligt.     Hur ska undervisning inom rörelse ske ute?   Schemalägg tid och bestäm vem som gör vad, tänk på att dela gruppen och använda inne och utemiljö på ett effektivt sätt för mindre barngrupper.   Vi fortsätter med det bra arbetet vi redan har med rörelse. Vi fortsätter med att dela upp barnen inne och ute på det sätt vi byggt upp tidigare som vi tycker fungerar bra där några barn är inne på morgonen och några är ute.   Vi vill fortsätta göra hinderbanor och finns med och utmana barnen i detta. Vi fortsätter på att gå på våra utflykter där vi utmanar barnens motorik när vi går i kuperad terräng. Vi ser att alla behöver Vi kommer även inom rörelse skapa stationer för att det ska bli lättillgängligt både för pedagogerna och barnen att utmana barnen i rörelse.   Precis som med matematiken vill vi göra uppdragskort med olika rörelser på. Vi vill kombinera matematiken och rörelsen, exempel spring två varv runt huset.   Rörelsespel   Vi tänker att vi behöver jobba in det som vi gör i utemiljön även i inomhusmiljön för att miljöerna ska gå hand i hand. Vi kommer prioritera att få in matematik extra mycket då vi upplever att vi inte arbetat med det så mycket under läsåret. Vi kommer börja terminen med att lära känna varandra och alla barn. Nu får de göra självporträtt och hålla upp hur många år de är och på det viset få in matematik me räkningen.     Stationer kring matematik och rörelse– Vilka kommer ni göra i erat hus? Matematik Uppdragslådor ex konstruktion Sorteringsövningar - Spel Affär       Rörelse Organiserade lekar Morgongympa Hinderbanor Dans Rörelsespel med din egen kropp ex memory   Vem ska göra vad? Vi gör ett schema tillsammans med nerepedagogerna, där vi har stationer som olika pedagoger får ansvara för varje dag. Några pedagoger får vara springare och ta hand om toalettbesök, osv utcheckning.

 

 

 

 

Delanalys	På vilket sätt har barnen stimulerats genom ...? (utifrån effektkedjan) Vad har varit framgångsrikt i undervisningen? Vad har barnen lärt sig? Hur ser ni att barnen använder sitt nya lärande i nya situationer? Ge flera exempel. Vad har varit framgångsrikt i ert förhållningssätt? Vad har varit utmaningar i undervisningen utifrån det lärande ni inte sett inom ….
Slutanalys	På vilket sätt har barnen stimulerats genom …. under vårterminen? (utifrån effektkedjan) Vad har varit framgångsrikt i undervisningen?. Vad har barnen lärt sig? Hur ser ni att barnen använder sitt nya lärande i nya situationer? Ge flera exempel Vad i undervisningen inom undervisning utomhus kommer vi implementera inför nästa läsår? Vad i undervisningen inom ... behöver vi förbättra inför nästa läsår? Hur når vi dit?