Humor - svenska åk 4

Eleverna får i temat Humor möta olika typer av texter som är humoristiska på olika sätt. De får läsa utdrag ur både skönlitteratur, faktatexter, serier, roliga historier, artiklar, ordspråk och folksagor samt möta roliga skyltar och gåtor. De får också ta del av filmklipp och poddradio.

De får genom flera textmöten bearbeta texterna och medierna både genom att läsa och förstå samt att skriva, göra medieproduktion och göra estetisk produktion.

I temat får eleverna arbeta med att läsa och skriva instruerande texter, serier, insändare och sagor.

Eleverna får möta och arbeta med läs- och skrivtekniska strategier som att ställa frågor till texten på, mellan och bortom raderna, att förstärka textupplevelse med användning av versaler och bilder samt att följa en berättarstruktur.

Temat innehåller funktionell grammatik med koppling till texterna. Den grammatik som finns i kapitlet är:

Vokaler

Konsonanter

Dubbla konsonanter

Å-ljudet

Dialoger

Alfabetet

Sammansatta ord

Eleverna får göra flera och varierande avslutande uppgifter som att skriva en instruktion, dramatisera en kort historia, göra en boktrailer, skriva en insändare och skriva en saga.

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och
• kunskaper om språk och språkbruk i Sverige och Norden.

Centralt innehåll

• Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå och tolka ord, begrepp och texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, både det direkt uttalade och sådant som är indirekt uttryckt.
• Sammanfattning av texter.
• Resonemang om texter med koppling till sammanhang inom och utanför texten samt till den egna läsupplevelsen.
• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Handstil och att skriva med digitala verktyg.
• Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser.
• Ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Disposition med inledning, innehåll och avslutning. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.
• Skönlitteratur för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad. Tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Sakprosatexter för barn och unga. Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Texter som kombinerar ord, bild och ljud samt texter i digitala miljöer. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel grafiska modeller och stödord.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Formellt och informellt språk. Skillnader i språkanvändning beroende på mottagare, syfte och sammanhang. Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier.
• Språkbruk i Sverige och Norden. Några svenska dialekter. De nordiska grannspråken. De nationella minoritetsspråken i Sverige.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och i söktjänster på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Uppgifter

Saga

Klistra in din saga som du skrivit här.

Dikter 📔

Fotografera din diktbok och ladda upp bilden här 📔

Du får gärna ta bild på den dikten du är mest nöjd med också!

Insändare

Här lämnar du in din insändare när du fått kamratrespons.

Var noga med:

• Stor bokstav där det ska vara det
• Skiljetecken
• Stavning
• Struktur

Jullovsläxa

Hej hej!!

Om du vill lämna in innan vi är tillbaka går det bra att ta en bild av dina ord och lägga in den här. Jag vill dock att du skriver de för hand då de inte bara sätter sig i bildminnet utan även i muskelminnet så småningom på det viset.

Min Saga

Skriv en saga enligt receptet i receptboken.

Variera ditt språk genom de två affischerna på tavlan och gör utvecklade miljö- och personbeskrivningar med hjälp av ditt häfte.

Innan du lämnar in din text till mig vill jag att minst en klasskamrat läser igenom den och skriver två saker som är bra och en sak som kan utvecklas. Utgå ifrån matrisen i planeringen när du ger din kamratrespons. Titta på den noga. Tycker du att berättelsen uppfyller kraven för att nå godkänt? Om inte vad behövs? Om den gör det, hur kan den bli ännu bättre?

Solhjärtats hemlighet sid. 56 - 62

Frågor

1. Hur ska Nela och Kim få vakterna att öppna dörren?

2. Vad heter pojken som räddar Nela och Kim?

3. Varför vill inte Serkzes döda svartmunkarna?

4. Varför är det så bråttom att få in Kim i staden? 5.

Kim börjar känna sig stark och modig. Berätta om ett tillfälle då du känt dig modig. Varför kände du dig modig just då?

6. Kim pratar om att övervinna sin rädsla. Om du blir rädd för något, hur gör du för att övervinna din rädsla? Berätta.