Psykodynamiska perspektivet & Behaviorismen (EK23A)

Har du någonsin undrat varför vi reagerar som vi gör eller hur vi lär oss nya beteenden? I detta moment kommer vi att utforska två grundläggande perspektiv inom psykologin: det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Vi dyker ner i Freuds teorier om det omedvetna, samt studerar behaviorismens principer om inlärning. Varmt välkomna!

Syfte:

Syftet med moment är att ni som elever ska tillägna er en grundläggande förståelse för två centrala psykologiska perspektiv: det psykodynamiska perspektivet, med fokus på Sigmund Freuds teoribildning, samt behaviorismen, där inlärning och beteende står i fokus. Dessa kunskaper är viktiga för att ni ska kunna förstå hur olika psykologiska teorier förklarar mänskligt beteende och personlighetsutveckling, vilket i sin tur är avgörande för att kunna analysera och förstå komplexa mänskliga beteenden och relationer. Genom att behärska dessa perspektiv blir ni bättre rustade att tillämpa psykologisk kunskap i både akademiska och praktiska sammanhang, vilket är en grundläggande färdighet inom psykologi och andra relaterade områden.

Lärandemål:

När momentet är avslutat ska ni kunna:

• Förstå och förklara de grundläggande principerna i det psykodynamiska perspektivet, med särskilt fokus på Sigmund Freuds teorier om det dynamiska psyket, det omedvetna, den viktiga barndomen och våra försvarsmekanismer.
• Förstå och förklara de centrala principerna i behaviorismen, inklusive hur inlärning sker genom klassisk, instrumentell och social inlärning.
• Jämföra och analysera hur det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen skiljer sig i sina förklaringar av mänskligt beteende och personlighet.
• Kritiskt granska perspektiven hur de förhåller sig inom psykologiämnet idag. 

Metod

För att ni ska nå momentets olika mål kommer vi att genomföra följande aktiviteter:

• Föreläsningar och genomgångar: Vi inleder varje delmoment med föreläsningar och genomgångar av grundläggande begrepp och teorier inom det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Föreläsningarna finns också att tillgå i digitalt format, se nedan. 
• Samtal: Olika samtalskonstellationer kommer att hållas där ni i mindre grupper diskuterar och reflekterar över olika psykologiska fenomen utifrån både det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen.
• Fallstudier och praktiska övningar: Ni kommer att arbeta med fallstudier där ni tillämpar de teoretiska kunskaperna i praktiken. Genom att analysera konkreta exempel får ni möjlighet att identifiera och diskutera psykodynamiska och behavioristiska fenomen i olika scenarier.
• Eget arbete: Under momentet kommer ni även att erhålla tid åt eget arbete, vilket inkluderar att arbeta med instuderingsfrågor och läsa kurslitteraturen. Detta är en viktig del av lärandet, där ni får möjlighet att fördjupa er i materialet och förbereda er inför den kommande examinationen.

Uppgift:

Momentet kommer att examineras genom en skriftlig tentamen. Den skriftliga tentamen är en del av den samlade bedömningen, som också omfattar alla aktiviteter och deltagande under lektionerna.

Den skriftliga examinationen kommer att pröva er förståelse för det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Den samlade bedömningen inkluderar även ert aktiva deltagande i undervisningen, era bidrag till samtal och gruppaktiviteter, samt er prestation på andra uppgifter och övningar som genomförs under momentet.

Bedömning

Era kunskaper kommer att bedömas genom en kombination av följande kriterier:

Skriftlig examination: Ni bedöms på er förmåga att korrekt redogöra för och analysera det psykodynamiska perspektivet och behaviorismen. Detta inkluderar er förståelse av centrala begrepp, teoriernas tillämpning och er förmåga att kritiskt granska de två perspektiven. Därtill kommer även er förmåga att tillämpa teorierna på givna exempel och scenarier att bedömas

Aktivt deltagande i undervisningen: Ditt deltagande i undervisningen kommer att bedömas, som klassdiskussioner och gruppaktiviteter. Aktivt och konstruktivt engagemang visar på en djupare förståelse och förmåga att tillämpa det som lärs ut.

Kvalitet på andra uppgifter: Er förmåga att analysera och reflektera över psykologiska fenomen och teorier kommer att bedömas. Detta inkluderar er förståelse för specifika begrepp som det dynamiska psyket, försvarsmekanismer och social inlärning, samt er förmåga att applicera dem på relevanta exempel. Ni förväntas även kunna föra enkla resonemang om psykologiska samband och relatera teorier till egna erfarenheter. Er förmåga att bidra med relevanta insikter och frågor under lektionerna är central.

Sammanfattningsvis kommer era kunskaper att bedömas utifrån hur väl ni förstått och kan tillämpa teorierna, ert engagemang och deltagande under lektionerna, samt kvaliteten på era individuella uppgifter. 

Tidplan:

 Vecka 35

Lektion 1: Introduktion till Freuds värld

 Vecka 36

Lektion 1: Försvarsmekanismer

 Vecka 37 

Lektion 1: Freud idag och kritiken mot hans tankar

 Vecka 38

Lektion 1: Klassisk inlärning och fobier

Vecka 39

Lektion 1: Instrumentell inlärning

 Vecka 40

Lektion 1: Social inlärning

 Vecka 41

Lektion 1: Praktik - Lektion utgår

 Vecka 42

Lektion 1: Inläsningstid

Vecka 43

Lektion 1: Prov - skriftlig examination i Exam.net

Digitala genomgångar

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar.

Kriterier

• Eleven redogör utförligt och nyanserat för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
• Eleven redogör utförligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
• Eleven redogör översiktligt för delar av den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling.
• Eleven redogör utförligt och nyanserat för omfattande delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade och nyanserade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med nyanserade omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade och nyanserade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.
• Eleven redogör utförligt för delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven välgrundade resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för välgrundade resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.
• Eleven redogör översiktligt för begränsade delar av kognitionspsykologins, den biologiska psykologins och socialpsykologins förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar. I samband med det för eleven enkla resonemang om psykologiska samband och relaterar till egna erfarenheter. Eleven värderar med enkla omdömen de olika psykologiska perspektivens förklaringsvärde och för enkla resonemang om deras betydelse för helhetssynen på människan.

Uppgifter

Uppgifter (Psykodynamiska perspektivet - del 1)

Besvara följande frågeställningar med hjälp av genomgångens innehåll och kurslitteraturen sidorna 14-21.

1. Hur påverkar detet våra handlingar?
2. Hur påverkar överjaget våra handlingar, tankar och mående?
3. Föreställ dig en person som har ett stort och strängt överjag – föreställ dig också en person som har ett litet och tillåtande överjag. Hur skulle dessa personer vara i sina personligheter och leva sina liv? Hur skulle de vara att umgås med?
4. Om du skulle beskriva balansen mellan detet, jaget och överjaget i ditt eget liv, hur ser den ut? Vilken del tycker du har mest inflytande?
5. Vad är det förmedvetna?
6. Hur kan det omedvetna visa sig?
7. Tror du att du är medveten om allt som påverkar dina känslor och handlingar, eller tror du att det finns omedvetna krafter som spelar in? Har du någon gång märkt av något som du tror kommer från ditt omedvetna?

Läs fallbeskrivningen "Kalle 7 år" och besvara följande frågeställningar:

1. Vad i denna berättelse representerar överjaget?
2. Vad i denna berättelse representerar detet?
3. Hur agerar jaget hos Kalle?

Kalle går förväntansfull till sin första skoldag. Under uppropet har läraren talat om att man inte bara kan säga saker rakt ut. Om man vill säga något, måste man först räcka upp handen. Innan Kalle somnade häromkvällen sa mamman till honom att han måste tänka på vad fröken sagt om att inte prata utan att räcka upp handen.

Klassen går in i lektionssalen och fröken frågar eleverna vad de heter, var de bor, vad de gör på fritiden osv. Kalle blir kissnödig men vill inte störa. Han tänker: ”När fröken frågar mig kan jag passa på att säga att jag behöver gå på toaletten”. Han väntar tappert på att det ska bli hans tur att svara på frökens frågor.

Men fröken pratar med eleverna i bokstavsordning och kalle, som heter Ågren i efternamn. Står längst ner på listan. Han blir alltmer kissnödig och har svårt att sitta stilla med fötterna men kämpar tappert vidare och väntar på sin tur.

När fröken efter en, som Kalle tycker, oändlig tid, vänder sig mot honom och börjar prata med honom är Kalle så kissnödig att han inte kan säga någonting. Med högröda kinder och ansträngd blick springer han mot dörren. Han hinner precis in på toaletten. Efteråt känns det inte som någon befrielse för Kalle, han känner sig mycket dum. Han tycker att han gjort bort sig och vill inte gå tillbaka in i klassrummet igen.

Prov

Skriftligt prov som skrivs i Exam.net. Mer information erhålls inom kort.