Kemi 1 Te23Na 2024-2025

Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar. Kemi behandlar materiens egenskaper, struktur och funktion samt kemiska reaktioner och förändringar. Kemi utvecklas ständigt i ett samspel mellan teori och experiment, där hypoteser, teorier och modeller testas, omvärderas och förändras. Undervisningen ska därför behandla teoriers och modellers utveckling, begränsningar och giltighetsområden. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att arbeta teoretiskt och experimentellt samt att kommunicera med hjälp av ett naturvetenskapligt språk. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kritiskt värdera och skilja mellan påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Undervisningen ska innefatta naturvetenskapliga arbetsmetoder som att formulera och söka svar på frågor, planera och utföra experiment samt bearbeta, tolka och kritiskt granska resultat och information.

Information

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Materia och kemisk bindning

• Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
• Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.

Reaktioner och förändringar

• Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
• Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
• Fällningsreaktioner.
• Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.

Stökiometri

• Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
• Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner.

Analytisk kemi

• Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.

Kemins karaktär och arbetssätt

• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid.
• Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.

Kursens tidsplan

Planering Na24 HT 2024.docx

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering.
• Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen.
• Syrabasreaktioner, inklusive pH-begreppet och buffertverkan.
• Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi.
• Fällningsreaktioner.
• Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner.
• Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner.
• Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner.
• Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering.
• Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning.
• Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid.
• Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang.
• Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller.
• Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa.
• Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor.
• Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling.