Introduktionsplanering Småfröna Ht-24

Det här är den första planeringen i Farstas kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi tre planeringar varav Introduktionsplaneringen är den första och sträcker sig fram till oktober då projektbeskrivningen skrivs. Planeringen används som en riktning för utbildningen och undervisningen samt för att koppla de observationer och dokumentationer som görs under introduktionsperioden.

Syfte med förskolans introduktion

Under introduktionsperioden ska vi lära känna varje barn, se vad de har för tidigare erfarenheter och intressen för att identifiera ett nuläge. Vi utmanar barnen i sitt lärande, deras intressen och erfarenheter tas tillvara. Samtidigt ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Förskolan ger varje barn en möjlighet att känna samhörighet i gruppen, de utvecklar en förmåga att lyssna och reflektera tillsammans med andra, både barn och pedagoger. Genom en tydlig information och kommunikation om mål och innehåll i utbildningen skapas förutsättningar för en god samverkan med hemmet. 

Vad sker under introduktionsperioden?

Varje barn ska känna att förskolan är till för dem, en plats dit de vill komma. De erbjuds en tydlig, tilltalande, tillgänglig och tillåtande miljö där utforskande, nyfikenhet, lek och lärande står i centrum. Samtidigt blir barnen en del av en gemenskap, de lär känna sin personal och de andra barnen i barngruppen. 

Planeringen används för att koppla lärloggar med observationer och dokumentationer vi samlar på oss under introduktionsperioden. Dessa använder vi sedan när vi går vidare och formulerar vår projektfråga i nästa planering.

Under introduktionsperioden iscensätter vi undervisningssituationer, där vi observerar barnens intressen samt hur de interagerar med aktiviteterna som erbjuds. Här introducerar vi samtidigt miljö och material, ute och inne. 

I samband med introduktionsperioden erbjuds vårdnadshavare möten och information kring förskolans utbildning.

 

Hur ska utbildningen genomföras? 

Hur organiserar vi för en utbildning som är tydlig, tilltalande, tillgänglig och tillåtande för alla barn? 

Vi har fokus på att göra miljön rofylld för att barnen ska få arbetsro i rutiner, projektet och den fria leken. Detta gör vi genom att skala av mycket på avdelningen och placera material på ett sätt som lockar barnens intresse såväl som deras kreativitet och självständighet. För att bibehålla arbetsro och koncentration i det barnen företar sig under dagen delar vi in gruppen i mindre grupper. 

Hur förbereder vi oss för att arbeta utifrån en tydliggörande pedagogik?

Under introduktionsperioden är vi noga med att rutiner och planeringar följs och att materialet kommer på rätt plats. Detta för att barnen ska förstå och bli trygga i verksamhetens dagliga rutiner. Vi använder bildstöd för att göra det ännu tydligare. 

Hur förbereder vi våra lärmiljöer utifrån att barnen nyfiket och lekfullt får bekanta sig med läroplanens ämnesområden?

Vi dukar upp stationer och miljöer så att barnen lockas in i läroplanens ämnesområden (ex språk, matematik och naturvetenskap) samt inspireras att prova olika material och att änvända materialet på olika sätt. Genom att bjuda in på ett lekfullt sätt lockart vi barnen till delaktighet i förskolans verksamhet, Vi duker upp miljöer som inspirerar till lek och utforskande. En miljö som är tillgänglig, tillåtande och föränderlig för barnen. 

Vi tänker att lärandet sker transdiscipliärt, dvs att olika ämnesområden flyter in i varandra. Vartefter barnen blir trygga i verksamhetens struktur får barnen gärna flytta material mellan olika stationer för att utvidga och utveckla sina lekar. 

Hur förbereder vi våra lärmiljöer utifrån att barnen nyfiket och lekfullt får bekanta sig med våra uppmärksammade utvecklingsområden från omeps skala för hållbarhet i förskolan? 

Farstas förskolor är med i ett projekt om hållbarhet. Hållbarhet kan ses i olika dimensioner - ekologiskt, ekonomiskt och socialt. 

På vår avdelning kommer vi att fokusera till en början då den sociala dimensionen. Vi vill fokusera på hur man är mot varandra och i samhället för att på så sätt arbeta mot att tillsammans bli goda medmänniskor. Det arbetet startar vi genom att samtala om känslor, om vad som är rätt och fel och arbeta med stopphanden. Till hjälp kommer vi använda oss av böckerna Vem av Stina Wirsén. Flera av böckerna hanterar hur man leker tillsammans, hur man kan tala till varandra och olika känslor. Vi använder bilder och figurer i boksamtal för att lyfta viktiga ämnen i gruppen. 

Vi kommer paralelt arbeta med projekt blöjfri förskola som går in i den ekologiskta och ekonomiskta dimensionen. Vi uppmuntra redan i ett tidigt stadium barnen att bli blöjfria. Detta gör vi genom nyfiket och frivilligt närma oss förskolans toaletter och potta. Vi har tydliga bildstöd där även barn utan utvecklat verbalt språk kan göra ett val och vi uppmuntrar barnen varje dag vid badrummssituationer att testa potta eller toalett. 

Hur organiserar vi verksamheten för att lära känna varje barn, vad de har för tidigare erfarenheter och intressen?

Vi delar in barnen i mindre grupper och roterar pedagogerna mellan grupperna så att alla får en chans att lära känna alla. Vi erbjuder material att samlas kring så att möten skapas. 

Hur förbereder vi oss för att ge varje barn en möjlighet att känna trygghet och samhörighet tillsammans med andra, både barn och pedagoger?

Vi strävar efter att vara deltagande och tillgängliga pedagoger, som finns nära barnen i deras lekar och projekt, både inne och ute.

Vi tycker att det är viktigt att barnen och pedagogerna samlas i helgrupp åtminståne en gång om dagen,  för att alla ska se och höra varandra samt umgås tillsammans. Vi har därför en gemensam samling under dagen när vi sjunger namnsång och vi trummar och sjunger välkända sånger. Sedan lägger vi till nya spännande sånger med tyg som fladdrar och sånger med figurer till så att samlingen blir spännande och att man vill komma tillbaka till samlingen nästa dag. Samlingen utökas efter hand med sagor, böcker och annat utmanande material. 

Hur skapar ni ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna samt informerar om mål och innehåll i utbildningen? 

Vi lägger stor vikt vid trygga vårdnadshavare och ett gott samarbete med alla familjer. Vi vet att trygga vårdnadshavare ger trygga barn och uppskattar en öppen dialog kring både barnen och utbildningen. 

Under introduktionsperioden lägger vi stor vikt vid att vårdnadshavare får information och återkoppling kring barnets vardag. Vi skickar sms under dagen hur det går och berättar vid hämtning om vad barnen har varit med om. 

 

Lärloggar och Planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp.

En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet, planerad eller spontan, där syftet är att synliggöra barns lärande.

När en lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar 1-2 ggr/år som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.

I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrande kunnande, lärande och utveckling. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,