BEGR | Kemi 9D | Salter och elektrokemi

Inom detta området du att få lära dig om kemins olika salter, hur de är uppbyggda och vad de har för funktion. Du kommer även få lära dig hur vi kan skapa elektricitet genom kemiska reaktioner och hur vi omvänt kan skapa kemiska reaktioner med hjälpa av elektricitet. Väldigt spännande!

Tidsplan

Arbetet pågår från vecka 33, fram till och med vecka 40. 

 

Mål

Salter Skillnaden mellan sammansatta och enkla joner. Jonbindning – jongitter – jonföreningar.  Kunna ge exempel på salter NaCl, CuCl2 etc. Salter gemensamma egenskaper. Hur positiva och negativa joner bildar olika salter. Kunna visa på hur de förenas för att laddningen ska bli korrekt.  Salters positiva joner – brukar vara metalljoner.  Salters negativa joner kommer oftast från en syra.  Hur man sätter namn på joner. Syra + bas → salt + vatten Metall + syra ger salt + vätgas Metalloxid och syra ger salt + vatten Salters kemiska formler och namn.  Klorider - ge något exempel. Nitrater- ge något exempel. Sulfater- ge något exempel. Karbonater - ge något exempel. Hur man avslöjar olika salter – lågans färg, svårlösta salter, fällningar. Här bör du fundera över hur du laborativt hade kunnat avslöja olika okända salter.  Elektrokemi Skillnaden mellan oädla och ädla metaller.  Skillnaden mellan en oxidation och reduktion.  Kunna tolka och förstå spänningsserien.  Oädla metaller reagerar med vätejoner (syror) och det bildas vätgas.  Förstå hur joner från ädla metaller tar upp elektroner från oädla metaller.  Kunna beskriva hur Daniells galvaniska element fungerar för att skapa spänning.  Elektrolyt - en lösning som innehåller joner. Batterier består av minst ett galvaniskt element, det är så det skapas en spänning som ger en elektrisk ström.  Korrosion - galvaniska element kan förstöra metaller. Kunna redogör för hur det går till. Varför ska vi inte spika med kopparspik i en järnplåt?  Rost - korrosion av järn, metallen reagerar med syre och vatten och det bildas järnjoner. Kunna förklara begreppet offeranod.  Kunna beskriva hur en elektrolys går till.  Pank (positiv anod, negativ katod) Kunna se likheter och skillnader mellan galvaniska element och elektrolys. Galvanisering - metaller skyddas av metaller. Kunna ge ange elförzinkning som exempel.

 

Elevers delaktighet och inflytande

Eleverna får möjlighet att påverka upplägget av undervisningen, hur jag presentar den. De får välja mellan ett mer lärarstyrt sätt, eller ett mer elevstyrt. De får också möjlighet att påverka hur jag presenterar innehållet.

Arbetssätt och arbetsformer

Detta området kräver lärarledda genomgångar, det tycker både jag och eleverna. Jag behöver hjälpa dem att synliggör det som eleverna ska lära sig Eleverna vill att jag ska anteckna på tavlan, de läs sig bäst så. Därefter får eleverna processa innehållet genom eget arbete. Vi kommer att ha bikupediskussioner, då det är lämpligt och även läxor för att bearbeta och repetera det som vi har arbetat med. En gång i veckan har vi laborationer som konkret visar den kemin som vi jobbar med.

Bedömningsformer

I mitten av vecka 40 blir det skriftlig prov på innehållet. Under arbetets gång har eleverna möjlighet att visa sina kunskaper muntligen i klassrummet. Vid laborationer tittar jag på hur de laborerar och hur de resonerar kring det laborationens innehåll.

Utvärdering av ämnesområde

Planera tid för utvärdering tillsammans med elever vid ämnesområdets slut, samt hur utvärdering ska genomföras. Hur har eleverna varit delaktiga under ämnesområdets gång? Resultatet ska sedan fyllas i under planeringens analys och reflektionsfält.

 

Observera - Ni behöver inte lägga till Uppgift och Matris genom knapparna nedan.

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktionskläder och batterier.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven kemiska samband i naturen, i samhället och i människokroppen.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.