Karlbergs förskolor 2024/ 2025: Fjärilens livscykel

Vi utforskar fjärilslarver och deras livscykel i processen att bli fjärilar. Förskola: Luna Avdelning: Vega Åldrar: 1-2

Projektområdet för läsåret 2024/2025 är hållbar utveckling (social, ekonomisk, ekologisk). Projektplaneringen är en övergripande planering för höstterminen. Utifrån den gör ni kortare undervisningsplaneringar under terminens gång, med utgångspunkt i den pedagogiska dokumentationen och det undersökande ni befinner er i med barnen. När ni skriver ta avstamp i utvärderingarna från vårterminen samt resultatet på förskoleundersökningen.  

 

1) Hur organiserar vi för ett välkomnande av barn och familjer efter sommaren? Hur bygger vi trygga och hållbara relationer mellan barn och pedagoger? 

Vi kommer att få nya barn till vår avdelning och barngruppen kommer därför att ändras från hur den såg ut under vårterminen. Som vi brukar göra vid inskolningar fokuserar vi på att barnen och deras vårdnadshavare ska känna sig välkomna och skapa trygga relationer till oss pedagoger och till de andra barnen. Vi visar oss nyfikna och intresserade av de nya barnen och genom planerade aktiviteter och fri lek skapar vi sammanhang där både nuvarande och nya barn kan lära känna varandra. De barn som återvänder efter sommaren tar vi emot med öppna armar och en nyfikenhet kring hur deras sommar har varit. Vi har även dialog med vårdnadshavarna kring hur sommaren har varit för deras barn ifall det är något vi bör känna till. 

2) Hur vi ska introducera projektområdet hållbar utveckling och uppstartserbjudandet fjärilslarver för barnen i planerad undervisning? 

Vi kommer att arbeta med hållbar utveckling kopplat till fjärilslarver och deras utveckling till att bli en fjäril, med fokus på alla stadier i processen. Vår barngrupp kommer att vara ny och vi kommer fokusera på att alla barn ska känna sig delaktiga i utforskandet och skapandet, där barnen genom undervisningen också kan skapa nya relationer till varandra. Eftersom insekter kan vara något som vissa barn kan känna obehag inför och att vi inte vet hur de nya barnen känner, tänker vi först introducera barnen till fjärilslarverna genom att prata om det, använda böcker och projicera bilder på väggen. De barn som vill kan få komma och titta på larverna i buren, men det ska vara frivilligt för barnen att avstå.

3) Vilka material och erbjudanden ska vi iscensätta i lärmiljön för att locka barnen till att utforska projektområdet i spontan undervisning, lek och omsorg både ute och inne? 

Vi kommer presentera materialet på ett sätt som kan locka barnens intresse och nyfikenhet, bland annat genom att både vara inne och utomhus. Vi kommer att arbeta med olika estetiska uttryckssätt som lera, kartong, måleri, dans och rörelse för att utforska fjärilens livscykel från larv till puppa och slutligen fjäril. Vi kommer även använda oss av böcker, sånger, projektor såväl som TAKK-tecken för att skapa ytterligare sätt för barnen att närma sig fjärilarna. Vi kommer att arbeta i mindre grupper för att skapa en lugnare undervisningsmiljö och möjlighet för alla barn att kunna arbeta med materialet i lugn och ro. 

Genom att använda många olika uttryckssätt kan vi även få in undervisning spontant i exempelvis samlingen via sånger om fjärilar. Vi kommer sätta upp bilder i barnens höjd på fjärilens alla stadier i livscykeln, där barnen kan gå och titta under dagen. 

4) Hur presenterar och introducerar vi miljö och material så att det blir tydligt, tillgängligt och utmanande för barnen? 

Vi tänker presentera materialet vid undervisningstillfällena på ett inbjudande sätt, genom att lägga fram exempelvis lera och redskap tillsammans med bilder på fjärilar och larver för att inspirera barnen till skapande. Vi tänker att barnen ska få möta många olika material och uttryckssätt för att ha många möjligheter till utforskande och skapande. Undervisningen kan ske både inomhus och utomhus för att uppmuntra till olika sorters skapande där man utomhus kan använda sig av naturmaterial som man samlat ihop. Vi tänker sätta upp inspirationsbilder i inomhusmiljön för barnen att kunna återkoppla till och titta till våra fjärilslarver dagligen, så att projektet ska vara nära till hands för barnen att knyta an till. 

5) Hur vi ska dokumentera och reflektera om dokumentationen regelbundet tillsammans med barnen för att få fatt i barnens intressen och kunnande om projektområdet?

Vi tänker använda oss av foton och dagligen dokumentera vad som händer med fjärilslarverna så vi tillsammans med barnen kan reflektera kring vad som har skett i utvecklingen och vad de tror kommer hända. Genom dokumentation på barnen i deras skapande och från undervisningstillfällen kan vi också få fatt i barnens egna utveckling och minnas tillsammans vad vi har gjort. 

6) Hur vi ska berätta om barnens utveckling och lärande inom projektområdet för vårdnadshavarna, samt göra dem delaktiga i projektet?  

Vårdnadshavarna får ta del av processen vid lämning och/eller hämtning där vi kan berätta för föräldrarna vad vi utforskat och upptäckt tillsammans med barnen. Genom lärloggar och dokumentation som vi sätter upp på processväggen på avdelningen får vårdnadshavarna ta del av vad som skett i projektet. 

7) Hur ska barnen få möta områden i läroplanen under terminen kopplat till projektområdet hållbar utveckling? Beskriv kortfattat med några praktiska exempel. Använd våra Lärområden (från planering och bedömning) som utgångspunkt. 

• Språk: Det språkliga lärandet genomsyrar både vardagen och projektet. Vi pratar med barnen under projektets gång om allt vi är med och upptäcker, för att introducera nya begrepp för barnen att använda. 
• Hälsa och fysisk aktivitet: Genom dans, fysisk aktivitet, utomhusvistelse och vila får barnen röra på sig och får möjlighet till återhämtning.
• Naturvetenskap och teknik: Hållbarhet, fjärilens livscykel, naturmaterial som vi hämtar in utifrån och kan undersöka närmare med hjälp av förstoringsglas.
• Matematik: Matematik använder vi dagligen när vi räknar antal, jämför storlek, längd, form, färg.
• Estetiska uttryckssätt: Måleri, lera, dans och musik är några av de estetiska uttryckssätt vi använder, som är några av "de hundra språken" som barnen använder. Barnen får dagligen möjlighet att uttrycka sig estetiskt. 
• Rättigheter, jämställdhet och jämlikhet (inkludera demokratiska processer): Barnen får lära sig att dela med sig, att vänta på sin tur och att förhandla vid lek. Vi pedagoger arbetar kontinuerligt med att uppmärksamma hur vi bemöter barnen och att vara medvetna om vårt agerande för att bemöta alla barn jämlikt oavsett könstillhörighet, etnicitet, ålder, språklig förmåga etc. Vi gör ingen skillnad på barnen och alla barn är lika mycket värda.
• Hållbara relationer och identitet (inkludera leken): Vi använder ofta böcker som belyser hur man är en bra kompis, hur man säger nej, hur man ber om förlåtelse etc, för att barnen ska få med sig medel att kunna utveckla hållbara relationer, till varandra och till sig själva i sitt egna identitetsskapande.