Matematik 1b lå 24/25 EK24_LIG

Kursen Matematik 1b är den första matematikkursen vi läser på gymnasiet. Kursens centrala innehåll innefattar aritmetik, algebra och funktioner, sannolikhet och statistik samt problemlösning, verktyg och tillämpningar. Kursen går över hela lå 24/25 med tre lektioner i veckan.

Välkomna till Matematik 1b!

Matematik 1b är den första matematikkursen ni läser under er gymnasietid. Kursen innefattar dels en del repetition från grundskolan, dels mycket nytt. Ma1b är en 100-poängskurs som läses över hela läsåret 24/25, fördelat på tre lektioner i veckan.

Kursplanen för Matematik 1b redogör för syfte, centralt innehåll och betygskriterier för kursen. Här sammanfattas lite kort vad respektive del redogör för.

Syfte

Samtlig matematikundervisning på gymnasiet (oavsett kurs) ämnar att fylla ett syfte. Övergripande ska matematikundervisningen syfta till att utveckla din förmåga att arbeta matematiskt. Undervisningen ska ge dig förståelse för matematikens begrepp och metoder samt strategier för att kunna lösa problem och använda matematiken i samhälls- och yrkeslivet. Undervisningen ska vara varierad med olika arbetsformer och examinationssätt. Slutligen ska undervisningen stärka din tilltro till din egen förmåga att kunna använda matematik i olika sammanhang. 

Centralt innehåll

I kursplanens centrala innehåll redogörs för vilket stoff (innehåll) som kursen ska behandla. Dessa delar är:

• Aritmetik, algebra och funktioner 
• Sannolikhet och statistik 
• Problemlösning, verktyg och tillämpningar

Betygskriterier

Hur väl betygskriterierna uppfylls bestämmer vilken betygsnivå ni ligger på, vilket i slutet av kursen bestämmer ert slutbetyg. Betygskriterierna i Matematik 1b är sex stycken och bygger på sex matematiska förmågor ni ska utveckla. Dessa är:

1. Begreppsförmåga
2. Procedurförmåga
3. Modelleringsförmåga
4. Modelleringsförmåga
5. Resonemangsförmåga
6. Kommunikationsförmåga

Schema/planering

Här hittar du länk till kursens tidsplan, klicka här. 

Läroplansmål

Syfte

• Förmåga att använda och beskriva matematiska begrepp och samband mellan begrepp. 
•  Förmåga att hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
• Förmåga att analysera och lösa problem med hjälp av matematik. 
• Förmåga att tillämpa, formulera och utvärdera matematiska modeller.
• Förmåga att föra och följa matematiska resonemang. 
• Förmåga att kommunicera matematik muntligt, skriftligt och i handling

Centralt innehåll

• Hantering av formler och algebraiska uttryck, inklusive att faktorisera och multiplicera uttryck.
• Begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.
• Metoder för att bestämma funktionsvärden. Digitala och grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.
• Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner.
• Metoder för att lösa linjära ekvationer.
• Begreppet index.
•  Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg, inklusive exempel från spel, risk- och säkerhetsbedömningar.
• Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering.
• Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning.
• Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.
• Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner, inklusive skillnader och likheter med linjära funktioner.
• Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.
• Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer.
• Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikheter.
• Begreppet potensfunktion.
• Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.
• Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap, inklusive signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.
• Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.
• Problemlösning som omfattar begrepp och metoder i kursen, med särskild utgångspunkt i karaktärsämnen, privatekonomi och samhällsliv.

Kriterier

• Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.
• Eleven hanterar grundläggande procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med tillfredsställande säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett till stor del tydligt och korrekt sätt.
  
• Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett tydligt och korrekt sätt
• Eleven löser enkla problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i enkla uppgifter.
• Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med god säkerhet.
• Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
  
• Eleven löser relativt komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
  
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i relativt komplexa uppgifter.
  
• Eleven beskriver ett omfattande antal begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med mycket god säkerhet.
• Eleven hanterar ett omfattande antal procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med mycket god säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
  
• Eleven löser komplexa problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.
  
• Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i komplexa uppgifter.
  
• Eleven för delvis underbyggda matematiska resonemang och följer enkla matematiska resonemang.
• Eleven för relativt väl underbyggda matematiska resonemang och följer relativt avancerade matematiska resonemang.
  
• Eleven för väl underbyggda matematiska resonemang och följer avancerade matematiska resonemang.