Ellära HT 24

Vi kommer att lära oss innebörden av fysikaliska begrepp som ström, spänning, resistans och slutna kretsar. Samt att arbeta med förståelsen för hur ström uppstår, dess egenskaper och hur man kan använda elektrisk ström.

Målet med undervisningen är att lära oss följande:

1.  

1)    Sambandet mellan elektricitet och magnetism samt mellan ström och spän­ning i elektriska kretsar. Hur kretsarna kan användas i elektrisk utrustning. 

2)     Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräk­ningar av densitet och hastighet. 

 

3)    Energins flöde och oförstörbarhet samt olika energislags kvalitet. Olika ty­per av energikällor samt deras för- och nackdelar för samhället och miljön.

 

Vid kommande prov vecka 36 ska ni kunna följande:

- Vad menas med statisk elektricitet och hur det uppkommer.
- Hur olika laddningar påverkar varandra.
- Magneter och dess påverkan
- Atomens uppbyggnad.
- Begreppen spänning och ström och vilka enheter de har
- Enkelt förklara hur ett batteri fungerar
- Kopplingsscheman
- Kunna seriekoppla och parallellkoppla
- Rita kopplingsschema med symboler
- Skillnaden mellan serie- och parallellkoppling och när de används i vardagen
- Vad en isolator och en ledare är och kunna ge exempel på dessa.
- Kunna förklara vad resistans betyder och hur en ledare bör vara för att ha god ledningsförmåga
- Veta varför vi bör vara försiktiga när vi använder elektriska apparater.

Nedan hittar ni den powerpoint som kommer att användas i undervisningen. 

(Numren till det som står nedanför är kopplade till powerpointen Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8 | PPT (slideshare.net) )

·         17. Elektricitet

·         18. Elektrisk ström • Elektroner kan hoppa mellan olika ämnen. • En elektrisk ström är en ström av elektroner som vandrar för att jämna ut skillnaden i laddning. • En åskblixt är en kortvarig elektrisk ström.

·         19. Elektrisk laddning • Lika laddningar stöter bort varandra. • Olika laddningar dras till varandra.

·         20. Statisk elektricitet • När två ämnen gnids mot varandra så kan elektroner hoppa från det ena ämnet till det andra ämnet. • Exempel: Tjej gnuggar en ballong mot håret. Elektroner hoppar från håret till ballongen. Håret blir positivt laddat. Hårstråna har lika laddning och stöter bort varandra. Därför står håret rakt ut.

·         21. Åska • Nedre delen i åskmoln blir ofta negativt laddad. • Övre delen i åskmoln blir ofta positivt laddad. • En blixt är elektroner som rör sig för att utjämna skillnaden i laddning.

·         22. Ströms riktning • Batteriets minuspol har överskott på elektroner. Batteriets pluspol har brist på elektroner. • Ström uppstår då elektroner vandrar från batteriets minuspol till dess pluspol. • Elektroner kan bara röra sig i ledningen då det är en sluten krets. • Ströms riktning är från plus till minus (trots att elektronerna rör sig från minus till plus!). • Strömmens riktning visas med en svart pil (se bild).

·         23. Ström Ström: Hur många elektroner som passerar under en sekund. • Ström mäts i ampere som förkortas A. • Ström mäts med en amperemeter.

·         24. Spänning Spänning: Det som driver strömmen i ledningarna. • Spänning mäts i volt som förkortas V. • Spänning mäts med en voltmeter. • Spänningen är skillnad i elektrisk laddning mellan två punkter.

·         25. Elektriska ledare och isolatorer • Material som leder ström kallas elektriska ledare. • Metaller leder ström bra. • Material som inte leder ström kallas isolatorer. • Plast, gummi och porslin är isolatorer. • I en sladd används ofta koppar som ledare och plast som isolator.

·         26. Ohms lag • Fysikern Georg Ohm kom på att det finns ett samband mellan spänning, resistans och ström. • U är spänning i volt, V. • I är ström i ampere, A. • R är resistans i ohm, Ω. • Resistans är hur stort motstånd det är för elektronerna att ta sig fram. Ohms lag: U=R*I 𝑅 = 𝑈 𝐼 𝐼 = 𝑈 𝑅

·         27. Amperemeter Kopplingsschema • Kopplingsschema är en ritning över hur elektriska ledningar och komponenter ska kopplas ihop. Strömkälla Strömbrytare Lampa Resistor (motstånd) Voltmeter

·         28. Seriekopplade lampor • Bilden och kopplingsschemat visar en strömkälla och två seriekopplade lampor. • Om en lampa går sönder så slocknar bägge lamporna. • Seriekoppling används ofta i julgransbelysningar.

·         29. Parallellkopplade lampor • Bilden och kopplingsschemat visar en strömkälla och två parallellkopplade lampor. • Om en lampa går sönder så fortsätter den andra lampan att lysa. • Parallellkoppling används ofta i klassrum.

·         30. Seriekopplade och parallellkopplade strömkällor • Batterier kan också seriekopplas eller parallellkopplas. • Om en lampa kopplas till två seriekopplade batterier så lyser den starkare än om det bara varit ett batteri. • Om en lampa kopplas till två parallellkopplade batterier så lyser den längre tid än om det bara varit ett batteri.

·         31. Induktion • Förändringar i ett magnetfält kan skapa elektrisk ström. • Om man rör eller snurrar en magnet inuti en spole (bestående av en ledare) så uppstår en elektrisk ström.

·         32. Generator • En generator omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi. • Generators uppbyggnad: Generatorn har en roterande axel. På den roterande axeln sitter en magnet. Rörelseenergi (från exempelvis vindkraft) sätter fart på den roterande axeln. När magneten roterar så skapas ström genom induktion.

·         33. Likström och växelström • Ström som skapas av ett batteri är likström. Likström går åt samma håll hela tiden. • Ström som kommer ur en väggkontakt är växelström. Växelström byter riktning hela tiden.

·         34. Säkringar och jordade ledningar • Om man kopplar för många apparater till ett eluttag så blir strömmen så stark att det blir brandrisk. När strömmen blir för hög så bränns en säkring av så att strömmen bryts. • Jordade ledningar är ledningar som leder bort strömmen på trasiga ledningar så att du aldrig får ström genom kroppen.

·         35. Magnetism

·         36. Magneter har två poler • En magnet har två poler: – Nordpol (ofta rödmålad) – Sydpol (ofta vitmålad) • Olika poler attraherar varandra: Om nordpolen hålls mot sydpolen så dras magneterna mot varandra. • Lika poler repellerar varandra: Om nordpol hålls mot nordpol så stöter magneterna bort varandra.

·         37. Så uppstår en magnet • I atomerna rör sig elektronerna runt atomkärnan. Varje atom är en liten minimagnet. • I ett magnetiskt ämne (t ex järn) så lägger sig alla atomer lägger sig åt samma håll och hela ämnet blir magnetiskt. • Om en magnet delas så får man två nya magneter med varsin nordpol och sydpol.

·         38. Magnetfält • Runt en magnet så är det ett magnetfält.

·         39. Jorden är en magnet • Kompassens röda nål pekar alltid mot norr. • Kompassens nål är en liten magnet som kan röra sig fritt. • Runt jorden finns ett magnetfält. Jordens magnetiska sydpol ligger längst norrut på jorden (jordens geografiska nordpol). • Kompassens nordpol drar sig mot jordens magnetiska sydpol.

·         40. Permanenta magneter och tillfälliga magneter • Permanenta magneter är alltid magnetiska. Magneter och vissa stenar är permanenta magnetiska. • Tillfälliga magneter är magnetiska en stund. När en järnbit kommer i närheten av en magnet vänder sig järnatomernas magnetfält åt samma håll. Järnbiten blir då en tillfällig magnet.

·         41. Elektromagneter • Elektromagneter är magnetiska när strömmen är på. • Om man lindar en ledare runt en spole och låter ström gå genom ledaren så bildas ett magnetfält runt ledaren. • När strömmen stängs av så är elektromagneten inte längre magnetisk.